När arbetsgivaren och vården samverkar blir det lättare för sjukskrivna att komma tillbaka till jobbet. Forskaren Elisabeth Björk Brämberg ska nu studera vad som behövs för att samverkan ska fungera, och vilka etiska frågor som kan uppstå.
Kontakten med arbetsplatsen är viktig när personer som har varit sjukskrivna ska börja jobba igen.
Det blir allt vanligare med rehabiliteringskoordinatorer i vården, som håller i trådarna och underlättar medarbetarens kontakt med chefen, primärvården, Försäkringskassan och andra aktörer. Satsningen har dock kommit olika långt på olika håll i landet.
I ett nytt projekt ska Elisabeth Björk Brämberg, forskarassistent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och hennes kolleger titta närmare på samverkan mellan vården och arbetsplatsen. Vad krävs för att den ska fungera bra? Och vilka faktorer hindrar?
De ska också analysera vilka etiska frågor som kan komma upp.
Engagerade arbetsgivare
Den nya studien handlar om sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. Målet är att förbättra den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.
Arbetsgivaren behöver vara involverad i processen, det har tidigare studier visat, säger Elisabeth Björk Brämberg.
– Det räcker inte att bara mildra symptomen och förbättra funktionen hos dem som är sjukskrivna, säger hon. Man måste lägga till en ytterligare ingrediens. Det behövs någon som håller i kommunikationen med arbetsgivaren, för att förbättra förutsättningarna att komma tillbaka till arbetet.
Samverkan en ny tanke
Elisabeth Björk Brämberg är distriktssköterska i grunden och har själv arbetat i primärvården.
Tanken på att samverka med arbetsgivarna är ganska ny, säger hon. Det gör att de som arbetar i vården kan ha olika bilder av vad det innebär.
– Det finns också olika värderingar. Man kan tycka att det är helt okej, eller känna att det inte ligger inom ramen för primärvårdens uppdrag. Kanske får man ingen ersättning för att samverka med arbetsgivare. Kanske ser man inte att det finns tid för arbetsuppgifterna.
Känsliga uppgifter
De etiska frågorna är också viktiga.
Arbetsgivaren har ansvar för rehabiliteringen och behöver ha en bild av hur medarbetaren mår. Om chefen inte vet vad den som kommer tillbaka kan orka med, är det svårt att anpassa arbetet.
Samtidigt kan uppgifter som rör den anställdas hälsa eller sociala situation vara integritetskänsliga. Kommunikation förutsätter att personen ger sitt samtycke.
– Patienten kan vara orolig för hur vissa uppgifter kan påverka framtiden på arbetsplatsen, möjligheten att göra karriär eller framtida löneutveckling, säger Elisabeth Björk Brämberg.
Vill ge verktyg
Forskarna ska intervjua ett sextiotal personer – arbetsgivare och företrädare för primärvården, Försäkringskassan och företagshälsovården – i verksamheter inom två landsting.
De ska även göra intervjuer med arbetstagare, som nyligen har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och som har deltagit i samverkan mellan vården och arbetsgivaren.
Efter studien hoppas de kunna ge förslag om vad olika aktörer bör tänka på.
– Vi vill ge verktyg till arbetsgivare, vård och patienter, som gör att de kan komma vidare i arbetet, säger Elisabeth Björk Brämberg.
