Innan det värsta händer – så kan ni förebygga självmord

Tid är den viktigaste faktorn för att stoppa självmord. Det finns många sätt att skapa den tiden – inte minst på arbetsplatsen.  Här berättar forskare, skyddsombud och personer med egen erfarenhet hur man kan använda tiden, för att få fler att vilja fortsätta leva.

Tänk dig en hög bro över ett svart vatten. På bron passerar många bilar åt båda håll. På varje sida finns en gångväg. Där går en och annan person.

Om det är lätt att ta sig upp på kanten av bron, kan det bli en plats dit förtvivlade människor söker sig för att avsluta sitt liv. Men med ett stängsel ner mot vattnet blir bron så mycket mindre attraktiv för dem.

Självmord är en impulshandling

Självmord är ofta en impulshandling. För över hälften av alla som bestämmer sig för att ta sitt liv, är processen kortare än 20 minuter från det att de bestämmer sig, till att de genomför handlingen. Och för de som räddas efter ett självmordsförsök är det få som senare i livet dör av självmord. De 20 minuterna kan alltså vara livsavgörande.

– Därför ska samhället sträva efter att förlänga det tidsfönstret så långt det går, säger Karen O´Quin, doktorand vid nationellt centrum för suicidforskning och prevention, vid Karolinska Institutet.

Hon var en av flera talare under en konferens om arbetsplatsens roll i att förebygga självmord. Konferensen anordnades av den ideella organisationen Suicide Zero.

Tid är alltså den viktigaste faktorn för att förebygga självmord. Tid kan man vinna genom fysiska hinder. Det kan vara ett broräcke, ett staket i slutet av tågperrongen, medicinförpackningar som kräver lite arbete att öppna, ett låst skåp för medicinerna på vårdavdelningen.

Tid kan man också vinna genom hjälplinjer, en blåljusgrupp, psykiatrisk heldygnsvård, psykoterapi – eller ett öppet samtalsklimat på en arbetsplats.

Den mest effektiva insatsen, menar Karen O´Quin, är breda insatser för stora grupper av människor. Och där kan arbetsplatsen spela en viktig roll, eftersom så många i befolkningen befinner sig där stora delar av sin tid.

– Att ha ett arbete är en skyddsfaktor i de flesta fall. Så arbetet kan ha en viktig förebyggande roll i suicidpreventivt arbete.

Tillgång till vapen och mediciner

Arbetslivet i sig kan också innebära ökad risk för suicid, berättar Birgitta Hartzell, utbildningsansvarig på Suicide Zero.

Det kan handla om

• Stress – särskilt vid höga krav och låg kontroll över arbetet. Där finns många lågbetalda yrken med låga utbildningskrav.
• Tillgång till vapen i arbetet. Det kan gälla till exempel poliser eller jordbrukare (som ofta samtidigt är jägare).
• Tillgång till läkemedel, till exempel inom vård, tandvård och veterinärkliniker.

Omställningar kan ge förhöjd risk

Omställningar i livet kan också innebära en förhöjd risk för självmord, berättar Birgitta Hartzell. Det kan vara en separation, en lång sjukskrivning, att bli förälder, att komma ut med en ny könsidentitet, flyktingskap.

– Vi som kollegor kan vara lite mer påslagna när det gäller livsomställningar.

Mobbning och kränkningar kan också utlösa tankar om självmord.

– Därför är det så viktigt med nolltolerans mot mobbning.

Öppet klimat främjar hälsa

Ett öppet samtalsklimat på arbetsplatsen kan främja psykisk hälsa och i längden rädda liv, konstaterar också Annika Lexén, lektor vid Lunds universitet. Men hur gör man rent konkret? Annika Lexén har intervjuat chefer om hur väl rustade de känner sig för att möta medarbetare med psykisk ohälsa.

Det var inte svårt att få tag på chefer som ville vara med i studien – många ville prata, berättar hon.

Cheferna hon intervjuade kände sig osäkra på hur de skulle bemöta medarbetarna som inte mådde bra. Många undrade var gränsen går för deras ansvar. Var tar Företagshälsovården, Försäkringskassan och andra instanser vid?

Hon hade ett par handfasta råd:

• Skapa en policy för hur man ska främja psykisk hälsa bland medarbetarna.
• Ta med arbetet mot psykisk ohälsa i det systematiska arbetsmiljöarbetet, till exempel som en del av medarbetarsamtalet.
• Prata öppet om arbetsbelastning, om krav i arbetet i förhållande till kontroll över arbetsuppgifter.
• Var tillgänglig som chef.
• Var positiv till rimliga arbetsanpassningar.
• Se till att det finns en fysisk plats på arbetsplatsen där medarbetarna kan träffas och prata med varandra.

Visa omsorg, men också respekt

För den som inte mår bra kan bemötandet från både chef och arbetskamrater vara viktigt.

Ulla-Karin Nyberg är psykiater och suicidforskare, och har mött många människor med psykisk ohälsa. Visa omsorg, men gör det med respekt, rådde hon.

– Människor i nöd har ganska lite behov av goda råd. De har behov av närvaro. Innan du vill ge ett råd, fråga först om personen du pratar med vill ha råd.

Lärt sig mer om självmord

En viktig konferens, tyckte hr-experterna Emma Göth och Maria Arnell från kriminalvårdens huvudkontor. Inom kriminalvården kan det vara ett hårt klimat med tanke på de klienter de jobbar med.

De har redan ett material om psykisk ohälsa på sitt intranät, med bland annat tips på stödlinjer för suicidprevention.

– Men vi skulle säkert kunna arbeta mer med ett öppet samtalsklimat, säger Emma Göth.

Ann-Sofie Iderström, senior hr på Norrtelje Energi, uppskattade särskilt att få höra om VVS-företagets utbildning om psykisk ohälsa och suicidprevention.

– En sådan utbildning kan öppna upp för vidare samtal, säger hon.

Vad tar du med dig mer från konferensen?

– Tiden – det där tidsfönstret som man kan sträva efter att förlänga. Så viktigt att ha med sig i mötet med personer man oroar sig för, säger hon.

Assemblin utbildar sina anställda

På byggföretaget Assemblin har man tagit arbetet med suicidprevention på allvar. Under 2022 och 2023 var det sammanlagt 5 personer som tog sitt liv, i ett företag med 1500 anställda.

– Vi kände att det här måste vi göra något åt, sade Niklas Jensen, huvudskyddsombud.

Assemblin finns på ett 50-tal orter i Sverige. De flesta anställda är montörer av olika slag, som jobbar ute på byggen, och 95 procent av dem är män.

– Ni tjejer är mycket bättre på att stötta varandra. Vi ville avdramatisera. När man sitter i en bod ute på ett bygge ska det vara möjligt att våga fråga, våga prata med varandra om hur man mår.

Efter de tragiska händelserna pratade de ihop sig i företagets skyddskommitté, och bjöd in SPIV – Suicidprevention i väst, för en utbildning om hur man kan förebygga suicid.

– Hur skulle vi nå alla 1500? Vi körde den digitalt vid tre tillfällen för alla medarbetare.

Utbildningen var digital men man satt tillsammans i sina arbetslokaler. Efter varje sådant tillfälle för medarbetare var det bestämt att filialchef och skyddsombud skulle dröja sig kvar i lokalen för att finnas tillgängliga att prata mer om ämnet.

Niklas Jensen oroade sig för hur deltagarna skulle reagera på utbildningen. Men det hade han inte behövt.

– Samma dag efter utbildningen klev en montör in till sin närmaste chef och sade: jag behöver hjälp. Sen följde en till några veckor senare. En av våra anställda hjälpte också en ung tjej ner från ett räcke en tid efteråt. Han kände själv att utbildningen gjorde att han kunde hjälpa till.

Nu finns Suicide Zeros utbildning för anställda med i företagets egen portal. Alla nyanställda får en heldag om fysisk och psykisk arbetsmiljö. Där finns numera också ett avsnitt om suicidprevention.