Fler vill jobba längre – om de får jobba mindre

Nya arbetsuppgifter och uppmuntran att stanna – det är några knep för att locka fler äldre att jobba längre. Men vad vill de äldre i arbetslivet själva ha för att fortsätta jobba? Häng med på en idéfylld konferens med röster från ett forskarnätverk, Göteborgs stad och andra som engagerat sig i frågan.

Det är fullt i konferenslokalen i Göteborg, där en grupp forskare har bjudit in till en heldag om att förlänga arbetslivet efter 65 års ålder. I salen sitter hr-personer, chefer och ett och annat skyddsombud från kommuner och regioner i hela Sverige. Samma dag pågår en workshop i Stockholm på samma tema i SKRs regi – också den fulltecknad.

Att få fler att jobba längre har blivit en het fråga i välfärden.

Det är forskarnätverket SAIN, för forskning om åldrande, som bjudit in till en heldag i frågan.

Vi blir allt äldre och allt friskare. Och det lönar sig ekonomiskt att fortsätta jobba lite längre. Ändå väljer fortfarande många anställda att lämna sin fasta anställning vid 65 år , eller till och med tidigare. För arbetsgivarna – och för hela samhället – är det ett problem, inte minst inom välfärden. Det råder stor brist på människor som arbetar inom vård, skola och omsorg, och behovet kommer att öka de närmaste åren.

Många jobbar vidare på timmar

Ett sätt att klara bemanningen är att få fler att jobba längre.

Något har ändå hänt. Man lämnar sin fasta anställning – men många jobbar ändå vidare på timanställning och med färre timmar.

Det visar rapporten Förlängt arbetsliv från arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Helst vill dock arbetsgivarna att 65-plus-åringarna stannar kvar på sin fasta anställning. Det innebär mer arbetstid och gör det lättare att planera.

Arbetsgivarna behöver agera mer aktivt för att få de äldre medarbetarna att fortsätta jobba, menade Bodil Umegård från SKR, som presenterade rapporten.

– Fråga inte: När vill du gå i pension? Ställ istället frågan: Vad kan vi göra för att du ska vilja arbeta längre?

Mentorer ny roll för äldre

Göteborgs stad har samma utmaning som andra kommuner och regioner. Där jobbar drygt 40 000 medarbetare.

– Drygt 18 procent av vårt totala rekryteringsbehov beror på att medarbetare ska gå i pension. Kan vi skjuta på deras pensionsavgång så kan vi skala ner det behovet, säger Karin Bryngelsson, programledare för Göteborgs stads program för attraktivt arbetsliv.

I Göteborgs stad har de tagit ett samlat grepp för att få fler medarbetare att stanna längre i arbetslivet. De har startat flera grupper som arbetar med frågan ur olika perspektiv: lagar och regler, lönebildning, rekrytering, arbetsmiljö, samt rehabilitering och hälsa.

– Vårt budskap är: Alla behövs. Du är viktig, din kompetens är viktig och vi vill behålla dig.

Just nu testar de bland annat mentorskap i socialtjänsten i stadens fyra socialförvaltningar. Där har enhetscheferna fått välja ut och tillfråga en grupp medarbetare från 55 år och äldre om de vill bli mentorer för nya kollegor i yrket. För detta har förvaltningarna fått stöd från Omställningsfonden.

– Vi vill behålla nya socionomer som ofta slutar. Då kan vi använda äldre medarbetare som mentorer för dem.

Mentorskapet gav ett öppnare klimat

Projektet började hösten 2023 och pågår i ett år. De femton personer som valts ut för att bli mentorer, har varsin så kallad adept att stötta. Mentorn och adepten träffas ungefär en gång i månaden. De bestämmer tillsammans vad de vill prata om. Mentorerna och adepterna deltar också i olika typer av nätverksträffar.

Mentorskapet följs upp regelbundet av Karin Bryngelsson. Hon ser att projektet redan har betytt mycket – för både mentorerna och deras adepter.

– Mentorerna känner sig mer delaktiga och uppskattade, och de har också fått en ökad förståelse för hur yngre resonerar, sade hon.

Adepterna å sin sida blev tryggare med sina arbetsuppgifter. Adepterna utvecklade två sorters mod, berättar hon. De fick en plats att vara sårbara och våga ställa frågor. De fick också mod att ta plats, ta initiativ och bli självständiga i sitt arbete.

– Det här påverkade hela arbetsgruppen. Det blev en större känsla av lärande kultur med fler som ställde frågor.

Nya arenor för att fler ska jobba längre

Förutom mentorskap har Karin Bryngelsson och hennes arbetsgrupp sett till att få in en ny fråga i mallen för medarbetarsamtal för äldre medarbetare: ”Vad kan jag som chef göra för att du ska vilja stanna kvar ett par år till?”

De har också letat upp nya arenor.

– Vi har i Göteborgs stad en seminarieserie för medarbetare som är över 60 år, om åren som kommer. Där har det tidigare bara pratats om vad som händer när man går i pension. Nu ska vi ha in hur man kan få en bra arbetssituation om man stannar.

På stadens intranät finns också tips och inspiration för chefer att ta del av i arbetet med att få fler äldre att jobba längre.

Viktigt få bestämma mer över arbetstiden

Vad har de äldre själva för skäl att arbeta längre då? Det har forskaren Isabelle Hansson och en grupp forskarkollegor undersökt i ett stort forskningsprojekt där de följt 15 000 personer mellan 60 och 66 år sedan år 2015.

De har bland annat sett att för dem som stannar är det viktigaste att

• de trivs med arbetet
• de känner sig behövda
• de har inflytande över sin arbetstid.

– Att bara vara behövd räcker dock inte som ensamt skäl för dem som jobbar längre, påpekar hon.

För dem som gick i pension vid 65 var skälen de här:

• Möjligheten att göra nya saker utanför arbetslivet.
• Att arbetet blivit alltmer ansträngande och pressande.
• Att man har råd (det gällde framför allt män)
• Att kroppen inte längre orkar med ett arbete. Bland dem fanns många undersköterskor, städare, snickare, fordonstekniker.

– En viktig sak för er här i rummet, arbetsgivare och hr-personer, är att fråga sig: vem är det som fortsätter jobba, och varför? Sade Isabelle Hansson.

Läs mer om forskningsprojektet Hearts i en tidigare artikel hos Suntarbetsliv

Bra arbetsmiljö hela arbetslivet

Nej, alla orkar inte jobba så länge som till 65 år.

– Allt handlar inte om individuella lösningar. Vi behöver få upp frågan på en organisatorisk nivå med mer allmänna satsningar på arbetsmiljön, sade Bodil Umegård vid en avslutande debatt under konferensdagen.

Att det ser så olika ut i olika yrkesgrupper behöver uppmärksammas mer, menade forskaren Caroline Hasselgren Bune, Göteborgs universitet, från forskarnätverket SAIN.

– Det behövs långsiktiga insatser på arbetsmiljön mycket tidigare i arbetslivet för de här grupperna. Till slut kokar det ner till resursfördelning. Man måste erkänna att det handlar om det också, sade hon.