Kan och vill vi jobba upp i hög ålder? Det hänger på flera faktorer – som hälsa, arbetsmiljö och privatekonomi. Och även på vad arbetet ger oss av social tillhörighet och mening, säger forskaren Kerstin Nilsson.
Mycket talar för att framtidens arbetsliv kommer att behöva vara längre än dagens.
Frågan om att stanna kvar i arbetslivet upp i högre ålder är komplex, menar Kerstin Nilsson, vid Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet, och Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, Sveriges lantbruksuniversitet. Hon har forskat om äldre i arbetslivet sedan början av 2000-talet.
Människors beslut om att gå i pension, eller att fortsätta att arbeta länge, påverkas av många olika saker. De avgörande faktorerna finns på tre nivåer: på samhällsplanet, i organisationen/företaget och hos individen.
Hållbart arbetsliv för alla åldrar
Kerstin Nilsson har utvecklat en modell för hållbart arbetsliv som kallas SwAge (Sustainable Working Life for All Ages). Den ringar in vad som, enligt forskning, har betydelse för pensionsbeslut. Den pekar även på vilka förhållanden arbetsplatserna bör arbeta med om de vill behålla äldre personal.
– Tanken är att ge chefer och medarbetare ett verktyg för att arbeta med de här frågorna, säger Kerstin Nilsson. Många faktorer samspelar med varandra, så det gäller att man tänker på flera saker samtidigt. Men det är inga konstigheter, det här är faktorer som vi vet har betydelse för arbetsmiljön och hälsan.
Det modellen främst gör, säger hon, är att den strukturerar och ger en bild av hur man bör arbeta för att göra arbetslivet hållbart för alla åldrar.
– Det finns många negativa föreställningar om äldre arbetstagare. Den kronologiska åldern är ju egentligen bara hur många födelsedagar man har firat. Den säger ganska lite om ifall man klarar av arbetet eller inte. SwAge-modellen väger därför även in biologisk, social och mental ålder.
Hälsan och arbetsmiljön
Personer som väljer mellan att gå i pension och att fortsätta jobba brukar göra fyra överväganden, beskriver hon.
Det första handlar om den egna hälsan, i relation till arbetsmiljön och arbetslivet.
– Man ställer frågor som, mår jag bra här, i förhållande till den fysiska och psykiska arbetsmiljön? Hur fungerar det med arbetsbelastning, arbetstid, arbetstakt och återhämtning, i relation till min hälsa?
Om man uppfattar sin egen hälsa som tillräckligt bra i förhållande till påfrestningarna i jobbet, väger det positivt för arbetslivet. Känslan av att man har flexibla arbetstider och hinner återhämta sig mellan arbetspassen talar också för att fortsätta arbeta.
Privatekonomin viktig
Det andra övervägandet rör privatekonomin. Helt enkelt, har jag råd att gå i pension tidigt? Eller måste jag jobba länge av ekonomiska skäl?
Ekonomiska styrmedel används både för att hålla människor kvar längre i arbetskraften och för att uppmuntra äldre att gå i pension tidigt. Hur de sociala trygghetssystemen ser ut har stor betydelse för pensionsbesluten.
Kerstin Nilssons tidigare studier har visat att skärpta regler för sjukpenning gör att personer med kort utbildning, i yrken med hög fysisk och psykisk belastning, allt oftare väljer tidig ålderspension. Tidig pensionering blir en lösning för individer som inte längre får ersättning från sjukförsäkringen. Det gäller särskilt kvinnor.
Att ta ut tidig ålderspension är dock vanligast bland högutbildade män. Vissa fortsätter sannolikt att jobba som pensionärer.
Sammanhang och delaktighet
Det tredje övervägandet handlar om social inkludering och delaktighet.
– Man vill inte lika gärna lämna arbetsplatser där man känner sig delaktig och sedd av chefen, och där man trivs med kolleger, patienter, klienter och kunder, säger Kerstin Nilsson.
Attityder från chefer och arbetskamrater spelar också stor roll. När Kerstin Nilsson för tio år sedan undersökte kommunala chefers inställning till äldre medarbetare, ansåg fyra chefer av tio att det var viktigt att behålla medarbetare tills de fyllde 65 år. Färre än två av chefer tio svarade att de vill behålla medarbetare tills de var 66 år eller äldre.
Äldre medarbetare blir – inte oväntat – mer motiverade att förlänga sitt arbetsliv ifall arbetsgivaren har en positiv attityd till äldre och sätter värde på deras kunskap och erfarenhet.
Mening och självförverkligande
I det fjärde övervägandet ingår frågor om meningsfullhet och självförverkligande.
Det väger positivt för arbetslivet om man upplever arbetsuppgifterna som meningsfulla och stimulerande, och känner att det man gör är meningsfullt för verksamheten. Utrymme för kreativitet och kompetensutveckling på jobbet är också positiva faktorer. Personer som ser arbetet som en viktig del av sin identitet brukar vara mer sugna på att stanna i yrkeslivet.
– Det är viktigt att få utvecklas genom hela arbetslivet, men vi har sett att äldre ibland inte får tillgång till kompetensutveckling. Ofta får äldre medarbetare inte heller ansvar för nya projekt, på samma sätt som yngre, säger Kerstin Nilsson.
Diskussionen om förändrade villkor för äldre handlar ofta om arbetstid och lön. Det är viktiga komponenter, men man ska inte glömma de andra aspekterna, menar hon.
– Man måste känna sig behövd, motiverad och delaktig också, för bli lockad att stanna kvar.
Förändring tar tid
I ett pågående projekt har hon och hennes kolleger vid Lunds Tekniska högskola utbildat en mindre grupp chefer och HR-medarbetare i kommuner och småföretag i modellen, och i frågor som rör äldre i arbetslivet. Utvärderingen av projektet pågår. Det är svårt att redan nu ange några mätbara effekter av den korta insatsen, men forskarna tycker sig se ett nytt tänkande.
– Det är ett långsiktigt arbete, men sakta men säkert så händer det något, säger hon.
Läs också Suntarbetslivs artikel om vad som behövs för ett förlängt arbetsliv.