Äldreomsorgens chefer behöver bättre förutsättningar – det är fack och arbetsgivare överens om. Därför satsar de nu på att fler kommuner ska använda Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet. Bakom initiativet står SKR, Vision och Akademikerförbundet SSR.
Det har sagts länge. Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Det är svårt att hitta personal. Det är svårt att behålla personal. Sjuktalen är höga och arbetsmiljön ofta ansträngd.
På samma gång ökar antalet äldre som behöver omsorg.
Mitt i detta finns de verksamhetsnära cheferna, de som även kallas enhetschefer eller första linjens chefer. De leder dem som arbetar direkt med de äldre, och ansvarar ofta för stora personalgrupper.
De finns inte alltid på samma geografiska plats som sina medarbetare. Ibland får de även rycka in som vaktmästare och kökspersonal.
Samtidigt förestår de en komplex och känslig verksamhet som snabbt måste kunna hantera förändringar, till exempel när hälsoläget försämras för äldre personer i deras vård.
Enigheten är stor om vad som behöver göras. Nu måste det bli verkstad också.
Hanna Broberg, chefsstrateg Akademikerförbundet SSR.
– För att kunna möta många människor med stora behov måste cheferna ha tid för ledarskap. De måste ha utrymme att jobba med arbetssätt, kvalitet, kompetensutveckling, dialog och samverkan med andra aktörer som sjukhus och anhöriga, säger Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR som organiserar en del av cheferna.
– Det är viktigt att förstå att det här är komplexa uppdrag som både kräver specialiststöd och administrativt stöd.
Bred samsyn
Såväl forskning som tidigare utredningar och Coronakommissionen har påpekat att cheferna behöver bättre organisatoriska förutsättningar.
Det enkla målet är att öka kännedomen om Chefoskopet och få fler att arbeta med det.
Jonas Karlsson, chefs- och ledarskapsstrateg, Vision
– Det råder stor samsyn kring att de verksamhetsnära cheferna har hög arbetsbelastning, otillräckligt stöd, bristande mandat och för många medarbetare, säger Jonas Karlsson, chefs- och ledarskapsstrateg på fackförbundet Vision som också det företräder en del av cheferna.
Dessutom befinner sig hela äldreomsorgen på en omställningsresa med nära vård, digitalisering och heltidsorganisation, påpekar Kristina Folkesson, arbetsmiljöstrateg på arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
– Cheferna har så mycket att hantera, samtidigt som en stor del av deras vardag handlar om bemanning – att hitta kompetens och fylla vakanser, säger hon.
Gemensam avsiktsförklaring
Under Coronapandemin, när problemen inom äldreomsorgen blev brutalt synliggjorda, bestämde sig fack och arbetsgivare för att något måste göras. Akademikerförbundet SSR, Vision och SKR samlades kring en gemensam överenskommelse – en så kallad avsiktsförklaring.
Avsiktsförklaringen, som fått namnet Avsiktsförklaring rörande förutsättningar, arbetsmiljö och kompetensutveckling för första linjens chefer inom äldreomsorgen, mynnar ut i tre prioriteringar:
- Minska arbetsbelastningen (gemensamt följa Socialstyrelsens arbete kring en eventuell övre gräns för antal medarbetare per chef)
- Säkra kompetensutveckling och omställning (se till att möjligheterna att utvecklas som chef, eller skola om sig till chef, är kända och användbara)
- Stödja lokala parters arbetsmiljöarbete (lyfta fram kunskap och verktyg – som till exempel Chefoskopet)
– Vi har haft en dialog kring chefernas situation inom äldreomsorgen länge. Enigheten är stor om vad som behöver göras. Nu måste det bli verkstad också, säger Hanna Broberg.
Vill få fler att upptäcka Chefoskopet
Ett verktyg som flera kommuner redan har använt för att förbättra enhetschefernas organisatoriska förutsättningar är Chefoskopet från Suntarbetsliv. Med hjälp av det kartlägger och analyserar cheferna sin situation. Sedan tas en handlingsplan fram.
Läs mer: Lycksele förbättrar för chefer i äldreomsorgen
Även den högsta ledningen, som kan fatta beslut om resurser, involveras i arbetet.
På så sätt hanterar de som direkt berörs både problemen och lösningarna – som kan se olika ut från plats till plats.
Vi har redan en partsgemensam resurs i Chefoskopet.
Kristina Folkesson, arbetsmiljöstrateg på SKR
– Vi vände på alla stenar och kom fram till att vi redan har en partsgemensam resurs i Chefoskopet. Det bygger på gedigen forskning. Det är etablerat. Det finns redan på plats. Det är gratis, pedagogiskt, lättillgängligt och enkelt att använda, säger Kristina Folkesson.
Satsar på information
För att öka kännedomen om verktyget gör nu SKR, Akademikerförbundet SSR och Vision en kommunikationssatsning. Under våren ska de berätta om Chefoskopet i allt från debattartiklar till sociala medier. Varje organisation ska även hålla utbildningar för att ge HR-personal och fackliga representanter fördjupad kunskap.
De som gått kurserna ska sedan kunna berätta mer för ansvariga i sina kommuner. Politiker, kommunchefer, förvaltningschefer, centrala samverkansgrupper och huvudskyddsombud kan erbjudas introduktioner på 30 minuter.
I höst fortsätter sedan satsningen. Då ska organisationerna bakom den delta på några större konferenser där många chefer och beslutsfattare inom äldreomsorgen deltar.
– Det enkla målet är att öka kännedomen om Chefoskopet och få fler att arbeta med det. I längden hoppas vi såklart att det ska bidra till en bättre äldreomsorg, säger Jonas Karlsson, Vision.
Inga enkla lösningar
Det finns dock inga snabba och enkla lösningar, påpekar Kristina Folkesson. Kommunerna har ont om pengar, och det är svårt att rekrytera nya medarbetare till äldreomsorgen. Samtidigt som organisationen behöver utvecklas finns dagliga akuta frågor att hantera.
– Det gäller att hålla i och hålla ut i, säger hon.
Just resursfrågan gör att det är så viktigt att även politiker på beslutande nivå involveras i arbetet med Chefoskopet, säger Jonas Karlsson.
– Det är en fråga om att prioritera rätt för att få det här på plats. Men det tror vi man vill, för de allra flesta vill erbjuda en bra äldreomsorg.