5 steg till bättre förutsättningar för chefer

21 november 2017 Lästid: 5 min
Sammanfattning av artikeln

Ett forskningsprojekt har undersökt chefers organisatoriska förutsättningar. Projektet jämförde även kvinno- och mansdominerade verksamheter.

Resultaten visar att chefer i kvinnodominerade verksamheter ofta har sämre förutsättningar för sitt chefsuppdrag än chefer i mansdominerade tekniska verksamheter.

Forskarna rekommenderar bland annat att skifta fokus från chefen som individ till organisationen. De förespråkar också mer administrativt stöd till chefer, fler arenor för dialog i organisationen, rimligt antal medarbetare per chef och att man synliggör ojämställda arbetsvillkor.

 

porträtt på Chefios-forskarna Lisa Björk och Linda Corin, båda i jordfärgade blusar. båda med brunt hår, pagefrisyrer, läppstift. De ler och ser in i kameran. En mycket lugn bild.
Forskarna Lisa Björk och Linda Corin var engagerade i forskningsprojektet Chefios. Våga jämföra förutsättningar för chefer i olika verksamheter, och synliggör ojämlika skillnader, uppmanar de.

Foto: Allan Seppa/SNS

Sammanfattning av artikeln

Ett forskningsprojekt har undersökt chefers organisatoriska förutsättningar. Projektet jämförde även kvinno- och mansdominerade verksamheter.

Resultaten visar att chefer i kvinnodominerade verksamheter ofta har sämre förutsättningar för sitt chefsuppdrag än chefer i mansdominerade tekniska verksamheter.

Forskarna rekommenderar bland annat att skifta fokus från chefen som individ till organisationen. De förespråkar också mer administrativt stöd till chefer, fler arenor för dialog i organisationen, rimligt antal medarbetare per chef och att man synliggör ojämställda arbetsvillkor.

 

Vad behöver kommunala chefer för att kunna göra ett bra jobb? Det undersökte ett tjugotal forskare i ett stort forskningsprojekt kallat Chefios. Nu sammanfattar två av forskarna Chefios i en rapport, och ger handfasta råd för förändring.

Chefers förmåga att leda en verksamhet hänger inte så mycket på deras personliga egenskaper som man kanske kan tro. Istället handlar det mer om hur den organisation ser ut där de verkar.

Det skriver forskarna Linda Corin och Lisa Björk i sin rapport Chefers organisatoriska förutsättningar i kommuner. Rapporten ges ut av organisationen SNS.

Har du som chef tid att leda, se och ge återkoppling till alla dina medarbetare? Har du någon annan som lagar toaletterna när de går sönder? Har du stöd av din HR-avdelning när du ska rekrytera nya medarbetare? Och har du en bra dialog med din egen chef om de resurser du har räcker för att utföra ditt uppdrag?

Sådana frågor har forskarna ställt till cheferna i Chefios-projektet.

Chefios kartlade och jämförde

De har också kartlagt vad cheferna egentligen gör, rent objektivt, och hur organisationernas struktur påverkar chefernas förutsättningar.

Dessutom har de jämfört kvinno- och mansdominerade verksamheter. De såg att cheferna i de kvinnodominerade verksamheterna ofta har sämre förutsättningar för sitt chefsuppdrag, än cheferna i de mansdominerade tekniska verksamheterna.

Det här är vad Chefios-forskarna kom fram till:

Cheferna i de kvinnodominerade verksamheterna skola, vård och omsorg har ofta många medarbetare per chef, svagt administrativt stöd, och få arenor för dialog med sina egna chefer och andra som påverkar deras förutsättningar.

I de här verksamheterna gör cheferna ofta saker som egentligen inte hör till deras arbetsuppgifter, så kallade illegitima arbetsuppgifter. Det tär på en, och är särskilt stressande.

– Är jag rätt person att göra det här? Det är frågor man kan behöva ställa sig om man är en chef som skruvar upp bokhyllor, fixar toastopp och har ansvaret för att se till att skolgården snöskottas, sa Lisa Björk.

Det ofta stora antalet medarbetare per chef i skola, vård och omsorg, i snitt 30 personer, gör det svårare att vara en närvarande chef. I teknisk verksamhet har cheferna i snitt ansvar för 17 medarbetare.

Teknisk förvaltning har bättre villkor

I teknisk förvaltning har första linjens chef ofta nära till sina egna chefer, och direkt kontakt med den politiska nämnd som ansvarar för verksamheten.

– Det har i princip aldrig cheferna inom skola, vård och omsorg, sa Lisa Björk.

Chefer i teknisk förvaltning har också bättre tillgång till praktisk hjälp från stödfunktioner, med rekrytering av personal med mera.

– Chefer i teknisk förvaltning har i alla parametrar bättre villkor, sa Lisa Björk.

Vägar till bättre villkor för chefer

Vad ska då kommunpolitiker och högre tjänstemän tänka på, om de vill ge sina chefer bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag? Lisa Björks och Linda Corins rekommendationer är:

1. Skifta fokus från individ till organisation

Politiker och högre tjänstemän bör flytta fokus från chefen som individ till organisationen, och de förutsättningar som cheferna arbetar under. Ett sätt att göra det är att jämföra arbetsvillkoren för chefer inom olika typer av verksamheter och lära av de organisationer som fungerar bra.

2. Ge stöd i chefsarbetet

Första linjens chefer behöver mer stöd i arbetet med ekonomi, personal- och verksamhetsfrågor. HR, IT och andra stödfunktioner bör samordna sina insatser så att de hänger ihop och underlättar för, inte tynger, cheferna.

– Rensa i chefsuppdragen och skapa mindre administration. Ta bort det som skapar dubbelarbete, till exempel krav på dokumentation, sa Lisa Björk.

3. Skapa arenor för dialog i organisationen

Det behövs arenor där chefer på olika nivåer kan mötas och diskutera målen för verksamheten, och de resurser de har för att klara målen. Se över mötesrutinerna och fundera över vad ni fyller era möten med, uppmanade Lisa Björk och Linda Corin.

– Skapa möjligheter till dialog om uppdraget, och se till att dela värld. Se till att roller och mål är tydliga, sa Linda Corin.

4. Se över antalet medarbetare per chef

Se till att cheferna har ansvar för ett rimligt antal medarbetare. Då kan de vara mer närvarande chefer för sina medarbetare, och har utrymme för att utveckla verksamheten.  Forskarna rekommenderar kommunledningarna att undersöka hur många medarbetare per chef de olika verksamheterna har.

– När man har skapat sig en överblick kan man diskutera om fördelningen är rimlig och fatta beslut om eventuella justeringar, sa Linda Corin.

5. Synliggör ojämställda arbetsvillkor

Lika villkor för chefer i kvinno- och mansdominerade verksamheter är en jämställdhets- och rättvisefråga, menar Linda Corin och Lisa Björk. Våga jämföra och synliggöra arbetsvillkoren i de olika verksamheterna, uppmanade de.

Tips! Suntarbetsliv har utvecklat verktyget Chefoskopet utifrån forskningsresultaten från Chefios.

Känner igen sig

närbild på karin kollberg i långt blont hår och grön kofta, man anar en konferens med människor i bakgrunden. Karin Kollberg, avdelningschef för äldreomsorgen i Nynäshamn, var med och lyssnade på seminariet om Chefios-forskningen. Hon kände igen sig i allt som Lisa Björk och Linda Corin berättade under seminariet.

– För mig är det ett erkännande av att det inte bara handlar om våra känslor. Vi behöver verkligen det här vetenskapliga stödet för att få till stånd en förändring, sa hon.

Artiklar: Så gör andra

Det här är Chefios

  • Chefios är ett forskningsprojekt som pågick under åren 2009 till 2013
  • Sju kommuner med totalt 29 verksamheter deltog.
  • Verksamheterna kom från vård, skola, omsorg och teknisk förvaltning.
  • Ett tjugotal forskare deltog med att kartlägga verksamheterna.
  • Forskarna stöttade ett par av verksamheterna att själva skapa bättre förutsättningar för sina chefer.

Läs mer på Chefios egen hemsida

Du hittar rapporten Chefers organisatoriska förutsättningar i kommunerna på SNS hemsida

Resultaten från Chefios har spridit sig

• Arbetsmiljöverket gjorde under år 2013 en tillsynsinsats i ett 60-tal kommuner, där de jämförde förutsättningarna för chefer i teknisk förvaltning med dem i vård, skola och omsorg.

• Arbetsmiljöverket har också skapat ett verktyg där organisationer kan göra genusskillnader synliga genom att jämföra kvinno- och mansdominerade arbetsplatser inom organisationen. Läs mer på Arbetsmiljöverkets sida om jämställdhet.

• Flera kommuner, landsting och regioner jobbar aktivt med att skapa bättre förutsättningar för chefer utifrån forskningsresultaten från Chefios. Några av dem är Västra Götalandsregionen och Umeå kommun. Du hittar artiklar om dem här på vår hemsida om du söker på Chefios.

• Suntarbetsliv har utvecklat ett verktyg, Chefoskopet, som utgår från Chefios-forskningen. Det är tänkt som ett stöd för ledningsgrupper i kommun- och landstingssektorn att själva undersöka förutsättningarna för den egna verksamhetens chefer. Här kommer du till Chefoskopet.

Text: Åsa Hammar