Sämre psykosocial arbetsmiljö och fler medarbetare per chef. Det är två saker som gör att svensk äldreomsorg sticker ut i jämförelse med andra länder, enligt en ny forskningsrapport. ”Ta upp arbetsmiljöfrågan till organisationens högsta ledning”, säger forskarna.
Nedskärningar, kommunalisering och marknadsanpassning. Det är några förändringar som den svenska äldreomsorgen har genomgått under de senaste trettio åren.
Det är också bakgrunden till en forskningsrapport som Kristina Westerberg och Maria Nordin vid Umeå Universitet precis har sammanställt. De har genom sin och andras forskning försökt ta reda på hur det står till med den svenska äldreomsorgen idag, och hittat ett antal tendenser vad gäller arbetsmiljö och ledarskap:
- stora sjukskrivningstal och hög personalomsättning
- hög arbetsbelastning med många biuppgifter
- minskat handlingsutrymme och egenbestämmande på grund av styrsystem och krav på dokumentation
- mindre tid för möten och reflektion
- upplevt bristande stöd från organisationen och minskat stöd från närmaste chef
- mindre möjlighet till återhämtning och utveckling i arbetet
- frekventa organisationsförändringar
– Det har pågått en försämring under en längre tid. Men det ska också sägas att många vårdenheter ändå fungerar bra.
Det säger Maria Nordin, universitetslektor vid Institutionen för psykologi, när hon och kollegan presenterar sina resultat vid ett seminarium arrangerat av SNS.
De båda forskarna har också jämfört arbetsmiljön i svensk äldreomsorg med andra länders. De har jämfört både med våra nordiska grannländer och med Spanien.
Plattare organisation och fler anställda per chef
De övergripande slutsatserna är att svensk äldreomsorg har sämre arbetsmiljö i vissa delar än de andra länderna, och att fler svenska anställda överväger att byta jobb.
Jämfört med de andra nordiska länderna, mer specifikt, har anställda inom svensk äldreomsorg fler delade turer, sämre möjlighet att utvecklas i yrket och sämre möjlighet att träffa sin närmaste chef.
Och jämfört med Spanien har anställda i svensk äldreomsorg betydligt fler olika sorters arbetsuppgifter. Att ha fler arbetsuppgifter kan vara positivt och stärka yrkesrollen. Men att ha skarpare gränser mellan yrkeskategorier – som i Spanien – ger å andra sidan ökad vårdkvalitet, enligt forskningen.
I Sverige har man också en betydligt plattare organisation, och fler anställda per chef – något som ofta hänger ihop. Fler anställda per chef leder till högre belastning för chefen, som också får svårare att hinna kommunicera med sin personal. Det i sin tur skapar en sämre organisatorisk och social arbetsmiljö för personalen, och lägre kvalitet på vården och omsorgen.
Frekventa organisationsförändringar
I Sverige genomgår äldreomsorgen också betydligt fler förändringar i organisationen.
– Faktum är att vi ligger i Europatoppen för organisationsförändringar.
Det säger Kristina Westerberg, professor emerita vid Institutionen för psykologi, på samma seminarium.
Och det finns risker med alltför frekventa organisationsförändringar, enligt rapportförfattarna. Det riskerar att orsaka sämre vårdkvalitet, och de hänger också ihop med att de anställda överväger att söka nytt jobb.
För att kunna genomföra förändringar utan att ställa till det gäller det att de genomförs på rätt sätt, säger forskarna. Det måste göras i samråd med de som arbetar på golvet, där ledningen lyssnar in vad som behövs och kopplar samman teori med praktik.
Dessutom bör förändringarna inte stressas fram.
– Man måste låta förändringar ta tid, och sitta still i båten. Det tar tid att lära sig nya vanor, säger Maria Nordin.
Tre rekommendationer
Utifrån arbetet med rapporten har forskarna nu kommit med tre rekommendationer till den svenska äldreomsorgen:
- Arbetsmiljöfrågorna måste upp på den högsta ledningsnivån.
- Det måste finnas bättre balans mellan krav och resurser.
- Det behövs mer utbildning och mer tydlighet i yrkesrollen.
Forskarna poängterar dock att även om utbildning är viktig, ska det inte ses som någon snabb lösning på alla problem.
– Det är först när det finns balans mellan krav och resurser som man har möjlighet att tillgodogöra sig utbildning.
Det säger Maria Nordin, som avslutar med att betona vikten av att arbetsmiljöfrågorna förankras i ledningen, på den strategiska nivån. Det behövs för att skapa förståelse och stöd för den operativa personalen, ute i verksamheten.
– Det gäller att den strategiska och den operativa nivån kommunicerar, så att den strategiska nivån förstår vad den operativa behöver, säger Maria Nordin.
