Trygghetslarm, digitala påminnelser och appar – teknik i äldreomsorgen har blivit en del av vardagen för både brukare och personal. Men för vems skull inför man den? Här finns stöd för en dialog om värdet av ny teknik i välfärden.
Tekniken kan förenkla arbetet och underlätta relationer. Men det kan också skapa merarbete och frustration. Det gäller att ha koll på vem och vad tekniken ger mervärde för.
– Välfärdsteknik är ett område där det händer mycket just nu. Det kan handla om olika larm, påminnelser för att ta medicin och appar för att göra dokumentation mer effektiv. Det finns stora förhoppningar om att det ska lösa många av de problem som finns i äldreomsorgen. Samtidigt finns det inte jättemycket forskning och stöd när det gäller hur tekniken påverkar och hur man kan hantera den.
Det säger Doris Lydahl, forskare i teknik- och vetenskapsstudier vid Göteborgs Universitet. Hon har undersökt hur personal påverkas av och interagerar med välfärdsteknik när den införs på en arbetsplats. År 2023 kom hennes slutrapport om det.
– Den visade stora förväntningar på att välfärdsteknik ska kunna bidra till en bättre äldreomsorg, och att man inte var så fokuserad på eventuella utmaningar. Där ser vi att man behöver göra ett ordentligt förarbete innan välfärdsteknik införs. Som att fråga sig för vems skull man göra det och vilka värden man vill uppfylla, säger Doris Lydahl.
Många är positiva till välfärdstekniken
Under studien genomfördes 44 intervjuer med omsorgspersonal, avdelningschefer och personer som arbetar i någon form av stödfunktion. De sistnämnda var bland annat planerare, metod- och verksamhetsutvecklare och omsorgshandläggare. De fanns inom äldreomsorgen i tre kommuner i Göteborgsregionen.
– Många är positiva till välfärdstekniken. Man förväntar sig att den ska effektivisera äldreomsorgen. Man hoppas också att den ska ge ökad trygghet, värdighet och delaktighet för brukarna. De intervjuade tar även upp konkreta exempel på hur tekniken underlättat saker som medicinhantering, schemaläggning och dokumentation, berättar Doris Lydahl.
Kan även innebära stress för personalen
Hon tittade också på själva praktiken med trygghetslarm, som är den vanligaste välfärdstekniken. Det gjorde hon genom att observera och intervjua omsorgspersonal på ett äldreboende. Där kunde man se mer av ett ”å ena sidan, å andra sidan”-resonemang, menar Doris Lydahl:
– Personalen bekräftade å ena sidan att trygghetslarmen gjorde de boende mer trygga och självständiga, vilket i sin tur innebar trygghet även för personalen. Tekniken gjorde att medarbetarna kunde få mer tid för omsorg och social samvaro med brukarna. Å andra sidan kunde trygghetslarmen leda till att man hela tiden blev avbruten när larmen pep.
Svårt göra egna anpassningar av tekniken
Doris Lydahl noterade även andra typer av stress som är relaterade till tekniken. Det kan handla om att tekniken krånglar, att man tappar uppkoppling och loggas ut så att man får börja om från början. Eller att man måste logga in och ut ur flera olika system, vilket tar tid.
Här stödjer också rapporten tidigare forskning, som visar att teknikanvändning i vård och omsorg på olika sätt kan innebära ökad stress för personalen.
Det är svårt att göra egna tekniska anpassningar.
Doris Lydahl, forskare i teknik- och vetenskapsstudier.
Ett av de stora problemen är att de tekniska systemen ofta är väldigt ”låsta”, menar Doris Lydahl:
– Det är svårt göra egna tekniska anpassningar och man får istället anpassa verksamheten efter tekniken vilket inte alltid blir så bra. Därför skulle kommunerna behöva ha ett större ägande över de system man använder och slippa vara så beroende av externa systemleverantörer.
Viktigt med gediget förarbete
Värdena för införande av välfärdsteknik är jätteviktiga, konstaterar Doris Lydahl. För att tekniken ska bli framgångsrik behöver man fundera ordentligt över vilka och vems värden man vill att den ska främja. Vill man öka de äldres självständighet? Effektivisera verksamheten? Stärka relationerna mellan de äldre och omsorgspersonalen? Bidra till en bättre arbetsmiljö för personalen?
– Välfärdsteknik är ingen quickfix som automatiskt löser alla problem. Ska man införa den behöver man göra ett ordentligt förarbete, vilket tyvärr inte alltid görs. Här behöver man ställa sig flera frågor: Vilka justeringar behöver man till exempel göra när det gäller resurser och kompetens? Finns det erfarenheter från andra kommuner man kan använda sig av?
– Personalen behöver komma till tals och vara delaktig med sina kunskaper och erfarenheter. Dessutom är det viktigt att de får den kompetensutveckling som behövs när ny teknik införs, och tid att lära sig använda den nya tekniken.
Ojämn kompetens om välfärdsteknik
De senaste nio åren har kommunernas digitalisering och användning av välfärdsteknik ökat.
De flesta kommuner genomför kompetensutveckling inom välfärdsteknik och har personal som arbetar särskilt med välfärdsteknik.
Men utvecklingen av välfärdsteknik är ojämn, både inom och mellan kommunerna.
Källa: Rapporten Välfärdsteknikens värden