Så minskade de fallolyckorna med ny teknik på äldreboendet

5 mars 2024 Lästid: 8 min
Sammanfattning av artikeln

På äldreboendet Norra Kajen i Sundsvall har man börjat använda fallsensorer i de boendes rum.

Fallsensorerna har minskat  fallolyckorna bland de boende. Det har också skapat en lugnare arbetssituation för medarbetarna.

En fallsensor är en apparat som man installerar i taket. Den skannar av rörelser i rummet med hjälp av infrarött ljus. En medarbetare ställer in vilka rörelser den ska reagera på, i samråd med den boende. Man kan inte se vem personen på bilden är, bara konturerna av en person.

Nu vill Sundsvalls kommun införa fallsensorer på fler kommunala äldreboenden.

 

 

Tre kvinnor på äldreboendet Norra kajen i Sundsvall tittar i en dator för att se hur fallsensorerna fungerar.
Färre fallolyckor och mindre stress för medarbetarna – det är den stora vinsten med fallsensorerna, menar chefen Linda Asplund och undersköterskorna Camilla Loo och Ida Amérus på Norra Kajen.

Foto: Olle Melkerhed

Sammanfattning av artikeln

På äldreboendet Norra Kajen i Sundsvall har man börjat använda fallsensorer i de boendes rum.

Fallsensorerna har minskat  fallolyckorna bland de boende. Det har också skapat en lugnare arbetssituation för medarbetarna.

En fallsensor är en apparat som man installerar i taket. Den skannar av rörelser i rummet med hjälp av infrarött ljus. En medarbetare ställer in vilka rörelser den ska reagera på, i samråd med den boende. Man kan inte se vem personen på bilden är, bara konturerna av en person.

Nu vill Sundsvalls kommun införa fallsensorer på fler kommunala äldreboenden.

 

 

På äldreboendet Norra Kajen i Sundsvall har fallolyckorna bland äldre minskat med nästan 80 procent på ett par avdelningar. Nu behöver personalen inte springa på lika många larm. Här har de har testat att införa fallsensorer i de boendes rum. Nu ska AI-tekniken spridas till fler boenden.

I början av 2023 bestämde sig Sundsvalls kommun för att testa fallsensorer i äldreomsorgen – ett projekt som de var först i Sverige att införa. Avsikten var att minska fallolyckorna och bidra till en bättre arbetsmiljö för personalen.

Camilla Loo, som är skyddsombud på Norra Kajens äldreboende i Sundsvall, tycker att den gamla tekniken med golvlarm och larmmattor hade vissa fördelar, men desto fler begränsningar.

– Larmet gick så fort någon satte sig på sängkanten. Det orsakade mycket stress och springande, särskilt på natten då det bara finns en personal per avdelning. Ofta var det inget allvarligt som hänt. Men när flera larm kunde gå samtidigt blev det svårt för personal att prioritera och få överblick, berättar Camilla Loo.

Larmet gick så fort någon satte sig på sängkanten.

Porträtt av skyddsombudet Camilla Loo

Camilla Loo, skyddsombud på äldreboendet Norra Kajen

En fallsensor däremot, sitter i taket och skannar av rörelser i rummet med hjälp av infrarött ljus. Det går att ställa in sensorn så att den larmar vid olika typer av rörelser. Om den boende rör sig på ett sätt som sensorn är inställd att reagera på, löser larmet ut. Medarbetare kan genast se vad som hänt i en app i mobilen.

En arbetsgrupp förberedde fallsensorer

Det var på ett chefsmöte som frågan kom upp om att testa fallsensorer. Dåvarande enhetschefen för äldreboendet Norra Kajen nappade genast på förslaget. Till sin hjälp tog hon undersköterskan Ida Amérus, som då även hade rollen som metodutvecklare på Norra Kajen (idag ingår hon i det nya digitala teamet, läs mer i faktarutan).

Tillsammans satte man ihop en arbetsgrupp. Förutom Ida Amérus deltog enhetschef, projektledare från vård- och omsorgsförvaltningen liksom projektledare från Digitalisering och IT. När man skulle ta fram en arbetsrutin och uppföljningsmodell kopplades även boendepersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, systemförvaltare och verksamhetsstrateg in.

Vi var förberedda på många larm i början.

Ida Amérus, undersköterska och metodutvecklare på äldreboendet Norra Kajen

Ida Amérus, undersköterska och metodutvecklare på Norra Kajen

– Det var många frågor som behövde bollas. Till exempel samtycke från de boende, riskanalyser och hur de olika stegen skulle genomföras, säger Ida Amérus.

Man bestämde sig för att testa fallsensortekniken på två av Norra Kajens avdelningar. Här fick avdelningspersonalen bland annat vara med och kartlägga vilka boende som hade nedsatt hörsel eller syn, rörelseförmåga eller olika grad av demens. De två larmansvariga undersköterskor som finns på varje avdelning fick utbildning i det nya systemet.

– Eftersom vi gjort ett sådant gediget förarbete var vi också förberedda på att det skulle bli väldigt många larm i början, innan man justerat alla olika inställningar för fallsensorerna, säger Ida Amérus.

Många larm i början

Därefter påbörjades installationerna, som att dra el och montera fallsensorerna i taket. Man behövde också prata igenom var de olika virtuella larmgränserna i varje rum skulle vara.

Närbild på en fallsensor monterad i taketMed den här tekniken kan man nämligen ställa in var i rummet det ska larma utifrån den enskilda boendepersonens svårigheter, vanor och mönster. Sedan var det dags att testa tekniken i skarpt läge.

Precis som man förutspått blev det många larm. Ida Amérus berättar att man satt för många inställningar, med både sängkantslarm och flera virtuella larmgränser i ett och samma rum. Detta eftersom man ville vara på den säkra sidan.

– Men då fick vi backa tillbaka, fundera ut var det var viktigast att ha larm och göra nya justeringar. Vissa boende kanske bara behöver larminställning framför toalettdörren eftersom det är på toa de behöver hjälp. Medan andra kan ta sig själva till sin fåtölj men behöver hjälp med att sätta sig. Vissa behöver också bara larm på natten men inte på dagen, eller kanske bara på morgonen, säger Ida Amérus.

I köket hos en boende på äldreboendet Norra kajen. Linda Asplund, Camilla Loo, Ida Amérus tittar upp mot taket där en fallsensor är monterad.

Det var mycket förberedelser innan man lyckades ställa in fallsensorerna för var och en de boende, berättar Ida Almérus, undersköterska och metodutvecklare på Norra kajen.
Foto: Olle Melkerhed

Kan göra analyser och förebygga

Steg för steg fick de mer rutin. Och när tekniken ibland tappade uppkoppling, funkade det nästan alltid att dra ur kontakten och sätta i den igen.

Med sensortekniken kan personalen direkt se i en mobilapp vad som hänt när det larmar. På det viset får man snabbt en uppfattning om det är akut eller inte. Och när det väl sker ett fall, kan man i efterhand gå in och klippa ihop bilderna till en filmsnutt. Utifrån det kan man göra en fallanalys som visar exakt hur fallet gått till.

– Kanske har personen snubblat på en möbel som man behöver flytta på. Eller så kanske det är någon som inte längre kan gå på toaletten själv. Det här ger oss väldigt bra kunskap om hur vi kan förebygga fallolyckor. Det underlättar mycket i det dagliga arbetet eftersom det ger möjlighet för personalen att påverka sin arbetssituation, säger Camilla Loo, skyddsombud på Norra Kajen.

Efter sommaren 2023 kunde man se att fallolyckorna minskat med 77 procent. Och förutom minskad risk att bli svårt skadad, bidrar sensorerna också till mer lugn och ro för de boende.

– Tidigare skapade det oro och stress när personal kom in och trodde att någon ramlat. Dessutom får de boende mer handlingsutrymme – de kan ta sig ett glas vatten eller sätta sig i sin fåtölj utan att det ska larma. Vi vill ju verkligen inte begränsa våra boendes tillvaro i onödan.

Lugnare arbetsmiljö för personalen

Camilla Loo konstaterar att fallsensorerna också inneburit en stor förbättring i personalens arbetsmiljö. Särskilt för nattpersonalen som bara är en person per avdelning.

– Dels är det färre larm. När det väl larmar kan nattpersonalen ta fram mobilen och se i appen vad som hänt – kanske är det bara täcket som glidit ner på golvet. Det minskar stressen väldigt mycket.

Det är alltid värt att testa nya lösningar.

Linda Asplund, chef på äldreboendet Norra Kajen.

Linda Asplund, chef på äldreboendet Norra Kajen

Men även dagpersonalens arbetsmiljö har blivit bättre, menar Camilla Loo. Till exempel finns det boende som även vilar vissa tider på dagen, och då gör fallsensorerna också nytta.

– Vi har bara fått positiva reaktioner från personalen. De tycker att fallsensorerna har gjort skillnad på många sätt.

Metoden sprids till fler avdelningar

Sundsvalls kommun inför nu fallsensorer på fler avdelningar på Norra Kajen, och dessutom på ett par äldreboenden till. Det är jättebra, menar Linda Asplund som är enhetschef på Norra Kajen. Även om hon är ganska ny i sin roll ser hon tydligt vilken skillnad fallsensorerna inneburit.

– Tekniken utvecklas ju ständigt. Vår kommun är duktig på att pröva nya saker, som nyckelfria lås på vissa boenden, medicinrobotar i hemtjänsten och interaktiva spel för våra äldre. Ibland vet man inte på förhand vad som kommer att funka, men det är alltid värt att testa nya lösningar.

Så fungerar fallsensorerna
  • Fallsensorn sitter i taket i den boendes rum. Den skannar av rörelser i rummet med hjälp av infrarött ljus.
  • Fallsensorn kan reagera på olika typer av rörelser, vid olika tidpunkter på dygnet. Medarbetare ställer in vilka rörelser den ska reagera på, i samråd med den boende.
  • När fallsensorn registrerar en rörelse som den är inställd på, utlöses ett larm.
  • När larmet går tillkallas medarbetare på boendet på tre sätt: via en app i mobilen, via sms och via befintligt kallelsesystem som larmar med ljud i den boendes rum.
  • Fallsensorn har ingen inbyggd kamera eller mikrofon. Den visualisering som sensorn skapar när ett fall inträffar görs med hjälp av information från det infraröda ljuset. Man kan alltså inte se vem personen är på bilderna.

Källa: Sundsvalls kommun

Mer om Sundvalls digitala arbete

Sundsvalls kommun ligger långt fram i sin digitaliseringsprocess, något som gav dem titeln Sveriges Digitaliseringskommun 2022.

50–70 utvecklingsinitiativ är i gång per år inom olika sakområden och förvaltningar.

Fokus ligger på samskapande, där de medarbetare som berörs aktivt deltar i utvecklingen, utformar och anpassar lösningen utifrån sin profession.

Kommunen har nyligen inrättat ett tvärprofessionellt digitalt vård- och omsorgsteam. Där finns biståndshandläggare, sjuksköterskor, distriktssköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor.

Teamet ska bland annat fatta beslut om och ta fram individanpassade digitala lösningar, processer och arbetssätt liksom främja olika samarbeten.

Hur använder ni er av digital teknik?

Se en kort film om hur ni kan skapa en bra digital arbetsmiljö med hjälp av ert systematiska arbetsmiljöarbete. Filmen är en del av Suntarbetslivs verktyg Digi-ronden.

Text: Pernilla Fredholm
Kontakt: [email protected]