Medarbetarna i välfärden använder digitala verktyg varje dag. Därför behöver den digitala arbetsmiljön bli en tydligare del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det föreslår Anna Spånt Enbuske, utredare på Kommunal i en ny rapport om välfärdsteknik.
Appar som påminner om när det är dags att ta medicinen, larmmattor som talar om när en person kliver ur sängen och GPS som larmar om någon går vilse. Det är några exempel på välfärdsteknik som används inom äldreomsorgen och av personer med funktionsnedsättningar. Syftet är att människor ska kunna vara mer delaktiga, mer självständiga och ha en högre livskvalitet. Välfärdsteknik kan även bidra till bättre arbetsmiljö. I Kommunals rapport får medarbetarnas perspektiv stort utrymme.
– Medarbetarna är också användare av välfärdsteknik, och de behöver finnas med när vi talar om välfärdstekniken och inköp av nya system,
säger Kommunals utredare Anna Spånt Enbuske.
Rapporten ger en introduktion till begreppet välfärdsteknik som det används i Sverige. Den innehåller också en internationell utblick på hur välfärdsteknik utvecklas och används i Norge, Danmark och Japan, och jämför utvecklingen där med svenska förhållanden.
En slutsats är att Sverige halkar efter i utvecklingen av produkter, tjänster och processer som förbättrar arbetssituationen för medarbetarna.
Digitala system – vardag på jobbet
Digitaliseringen av arbetslivet i Sverige är inget nytt, utan började på 1990-talet. Numera är digitala system en del av vardagen på jobbet för medarbetarna. Inom äldreomsorgen använder till exempel nära fyra av fem undersköterskor och vårdbiträden digitala lösningar i stort sett varje dag, enligt en tidigare undersökning från Kommunal. Därför har de också stor kompetens om vad som fungerar och vad som kan bli bättre, menar Anna Spånt Enbuske.
– Om medarbetarna involveras tidigt med sina erfarenheter och får möjlighet att komma med förbättringsförslag kan de ge värdefulla medskick när det är dags att skaffa nya digitala stöd, säger Anna Spånt Enbuske.
Utbilda i digital arbetsmiljö
Eftersom digital teknik är en del av arbetet behöver den även uppmärksammas inom arbetsmiljöarbetet. Av den anledningen behöver chefer och skyddsombud tillsammans skaffa sig kunskap om vad digital arbetsmiljö är, anser Anna Spånt Enbuske.
– Genom kunskap kan ni ställa rätt frågor när ett nytt system är på gång. Hur kommer det här att påverka arbetsorganisationen? Har vi tillräckligt många datorer och mobiler för att det ska fungera? Finns det support på kvällar och helger?
Prata mer om digitaliseringen
Även medarbetarna behöver få lära sig mer om digital arbetsmiljö, enligt rapporten.
– När ny teknik introduceras på jobbet får det effekter på både arbetsorganisation, arbetsmiljö och arbetsprocesser. Då behöver även medarbetarna få kompetensutveckling och lägga arbetstid på att ta till sig det nya, säger Anna Spånt Enbuske.
Hon menar att digitaliseringen kan förbättra arbetsmiljön och göra det mer attraktivt att arbeta inom välfärden.
– Men för att det ska vara möjligt behöver digitaliseringen komma in mer på dagordningen på arbetsplatserna.