Tid att använda forskning ger mer trivsel

10 november 2020 Lästid: 3 min
Sjuksköterskor behöver använda forskning i sitt arbete. Men det förutsätter att de får tid och utrymme för det. En ny studie visar att det finns ett samband mellan forskningsanvändning och en bra arbetsmiljö.

Foto: Maskot / TT

Sjuksköterskor som använder forskning i sitt arbete trivs bättre på jobbet än kollegor som inte gör det. Det visar Malin Karlberg Traav i sin doktorsavhandling.

Malin Karlberg Traav är programansvarig för sjuksköterskeutbildningen vid Örebro universitet. I juni 2020 lade hon fram sin doktorsavhandling, som handlar om evidensbaserad omvårdnad.

– Sjuksköterskeyrket är väldigt komplext, svårt och ansvarsfullt, säger Malin Karlberg Traav. Det är viktigt att sjuksköterskor kan ta till sig forskningsresultat och använda dem i arbetet.

Avhandlingen innehåller fyra studier, med olika perspektiv och metod. I en av dem tittade hon på kopplingen mellan sjuksköterskornas användning av forskning i det dagliga arbetet och deras uppfattning om arbetsmiljön.

Fick skatta hur mycket de använder forskning

I en enkät till 1 500 sjuksköterskor på ett universitetssjukhus fick de uppskatta hur mycket de använde forskning i sitt arbete. De skulle också skatta arbetsklimatet och ledarskapet på arbetsplatsen.

I resultaten syntes några tydliga skillnader. Sjuksköterskor som skattade sin forskningsanvändning som lägre bedömde också arbetsklimatet som sämre.

– De skattade arbetsklimatet lägre i dimensioner som hade att göra med hur mycket man diskuterade och hade högt i tak på jobbet, säger hon.

Kvinnliga sjuksköterskor svarade att de använde forskning i sitt arbete mer än manliga. De som hade högre akademisk utbildning beskrev att de använde forskning i större utsträckning.

Det var en relativt låg andel som svarade, men resultaten ligger i linje med vad tidigare forskning har visat, uppger Malin Karlberg Traav.

Kräver aktiva chefer

En annan studie syftade till att få en bild av chefens betydelse för hur sjuksköterskor använder forskning i arbetet. Därför intervjuade hon fyra fokusgrupper, där enhetschefer fick diskutera sitt ansvar för sjuksköterskornas möjlighet att arbeta evidensbaserat.

Samtalen mellan cheferna handlade mycket om tid, och om olika sätt att se på den begränsade tid som finns i verksamheten, berättar hon.

– Men det krävs också en aktiv insats, som kan vara svår att få till. Mellancheferna var många gånger klämda mellan påbud uppifrån och den dagliga verksamheten med att få ihop schemat, fundera över julbemanningen och så vidare.

Samtal i arbetsgruppen

I en annan studie intervjuade Malin Karlberg Traav sju sjuksköterskor, som arbetade på en liten enhet där det kliniska arbetet vilade på en uttalad omvårdnadsvetenskaplig teori. Det gav sjuksköterskorna en gemensam värdegrund i det dagliga arbetet. De beskrev att de hade en bra arbetsmiljö och var stolta över den vård de gav.

Deras chef såg till att de fick tid att reflektera tillsammans.

– Deras chef såg till att de fick tid att reflektera tillsammans. När det kom någon ny studie som var kopplad till den här teorin, satt de ner och pratade med varandra. De blev mer vana att läsa och diskutera forskningsresultat.

Sjuksköterskor behöver använda forskning i sitt arbete, sammanfattar Malin Karlberg Traav. Det förutsätter att arbetsmiljön stöttar dem i att vara goda forskningskonsumenter. Det är chefens uppgift att skapa det utrymme för reflektion som behövs.

Ansvaret är delat

Samtidigt går det inte att lägga allt ansvar på cheferna, betonar hon.

Den som utbildar sig till sjuksköterska blir en del av en profession. Med den professionella rollen följer ett eget ansvar. Det kan förväntas att sjuksköterskor håller sig uppdaterade om den viktigaste kunskapsutvecklingen inom området. Likaså att de tar upp i arbetsgruppen om de läst något intressant med koppling till vetenskapsområdet

– Då får chefen inte säga: Vi har inte tid. Det måste bli väl mottaget på arbetsplatsen, säger hon.

Om studien

Studie
Avhandlingen Evidence-based nursing – reflections from different perspectives

Institution
Örebro universitet

Forskare
Malin Karlberg Traav

År
2020

Prata forskning på jobbet

Arbetsmiljö och patientsäkerhet hör ihop. Arbetar du säkert – för dig och patienten? Behöver ni prata mer om säkerhetsklimat hos er?

Prata forskning på jobbet – ta hjälp av Suntarbetslivs verktyg Forskning på 5, om säkerhetsklimat i vården

Text: Margareta Edling