Under coronapandemin har många inom vården varit med om svåra upplevelser, som efteråt kan komma tillbaka i form av plötsliga minnesbilder. Det kan ge stress och sömnstörningar. Nu ska forskare testa en ny metod för att bli av med minnesbilderna.
– Vi vet att många inom vården har varit med om situationer under pandemin som upplevdes som svåra – antingen där och då eller i efterhand. Det kan vara traumatiska dödsfall eller svårt sörjande anhöriga. Det kan också vara situationer där medarbetaren känner sig otillräcklig eller inte har strategier för att hantera situationen.
Det säger Marie Kanstrup, psykolog och forskare vid KI. Hon är med i en forskargrupp som precis har dragit igång en ny studie, och berättar mer om bakgrunden till studien:
– Vi vet också att det är vanligt att de här situationerna leder till ofrivilligt återkommande minnesbilder hos vårdpersonal. De blir ungefär som små filmklipp eller fotografier som dyker upp för ens inre syn.
Den här typen av minnesbilder, som ibland kallas flashbacks, är inte bara obehagliga i sig utan kan också ge upphov till nya problem. De kan göra det svårt att slappna av, att sova eller att koncentrera sig på arbetet. De kan också vara en bidragande orsak till att man utvecklar posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Hjälper hjärnan att släppa minnesbilder
För att hjälpa vårdpersonal att bli av med minnesbilderna vill forskargruppen testa en ny metod. Metoden går ut på att den som är drabbad av återkommande minnesbilder genomför en enkel kognitiv uppgift, som ska hjälpa hjärnan att släppa bilderna. Uppgiften görs på egen hand och tar ungefär 20 minuter. Den ska också kunna hindra att nya bilder fastnar.
– Man lär sig metoden via sin smartphone, och sedan kan man använda den när man vill. Som nedvarvning efter jobbet eller på kvällen innan man ska sova, till exempel, säger Marie Kanstrup.
Den som har tagit fram metoden är Emily Holmes, professor vid Uppsala universitet, som också är projektledaren för studien. Hon berättar om hur metoden kom till:
– Idén kommer från psykologisk grundforskning om minnen och känslor. Vissa kombinationer av aktiviteter och uppgifter kan göra att vi påverkas mindre av känslosamma minnen.
Emily Holmes betonar att den här metoden inte handlar om att prata om sina trauman, utan om att genomföra en uppgift på egen hand.
– När man gör uppgiften blir minnesbilderna mindre levande. De lagras i stället som normala minnen, som inte återkommer när man inte vill det. Med andra ord behöver man inte ta med sig obehagliga minnen hem från jobbet.
Söker deltagare
En del som har varit med om traumatiska upplevelser behöver psykologisk behandling, och den här metoden är ingen ersättning för det. Men det kan vara ett komplement, som man kan använda på egen hand; till exempel efter en dag på jobbet.
Nu söker forskarna 160 – 170 försökspersoner som vill testa metoden.
– Alla kommer att få börja med att räkna sina minnesbilder under en vecka. Sedan får de genomföra en uppgift – och efter det räkna minnesbilder igen. De får också fylla i frågeformulär om hur de mår, berättar Marie Kanstrup.
Testats tidigare – med goda resultat
Metoden har testats tidigare, på patienter som varit med om till exempel bilolyckor. Den har också testats på ett mindre antal sjuksköterskor i en pilotstudie. Pilotstudien föll mycket väl ut.
Så här berättar Ann Charlotte Falk, specialistsjuksköterska inom intensivvård, som var en av deltagarna i pilotstudien:
– Jag hade minnesbilder från när pandemin startade, och jag upplevde att jag trots all min erfarenhet ställdes inför något helt nytt och i en helt ny miljö. Minnesbilderna kunde dyka upp när som helst och göra det svårt att fokusera på det jag höll på med. Ibland kunde jag vakna mitt i natten och ha bilderna på olika situationer på näthinnan.
Men efter att ha använt metoden blev situationen mycket bättre, berättar hon:
Minnesbilderna kom inte alls lika ofta och jag kände mig både mer fokuserad och utvilad efter bara några gånger
– Minnesbilderna kom inte alls lika ofta och jag kände mig både mer fokuserad och utvilad efter bara några gånger. Känslan av att kunna påverka min egen situation med hjälp av tekniken i studien känns otroligt bra, vilket jag tar med mig för framtiden.
Vill få ut resultaten snabbt
Den nya studien kommer att pågå under hela året, och forskarna är ivriga att få ut resultatet till dem som behöver hjälp. Det kan bli i form av enkla instruktioner eller ett enkelt verktyg.
– Vi vet att den här sortens minnesbilder var ett bekymmer redan innan pandemin, och att behovet är ännu större nu. Det är ett arbetsmiljöproblem som vi behöver hantera, avslutar Marie Kanstrup.