Vi vet att rörelse är bra för vår kropp. Men kan det få oss att minnas bättre? Forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm undersöker nu hur stillasittande påverkar hur vi tänker.
Många med kontorsarbete har långa dagar framför datorn. När kaffesuget blir för starkt blir det ett avbrott och en bensträckare för att gå till kaffeapparaten. Men strax är rumpan tillbaka på kontorsstolen. Säkert blir det också avbrott för lunch, kanske möten och något toabesök, men huvuddelen av dagen blir mest sittande.
Kontorsarbetare är en grupp som arbetsmiljöforskningen inte har tittat så mycket på tidigare. Det finns ganska lite kunskap om hur det på sikt påverkar människor.
Motverka stillasittande
Kan kondition skydda de som sitter mycket på jobbet? Och hur kan vi bryta upp stillasittandet?
Nu gör forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm en serie studier som tillsammans ska besvara det. Dessutom ska de undersöka om inaktiviteten och låg kondition också påverkar våra hjärnfunktioner. Maria Ekblom, medicine doktor i neurovetenskap, leder projektet.
— Vi studerar hur kondition, stillasittande och fysisk aktivitet under hela dygnet hänger ihop med hälsosamma hjärnfunktioner. Med hälsosamma hjärnfunktioner avser vi psykisk hälsa men också tankemässiga förmågor, som hur väl vi minns saker och hur god vår impulskontroll är, säger hon.
I en första undersökning fick kontorsarbetare bära rörelsesensorer som mätte om de satt eller stod upp och hur intensivt de rörde på sig. Testpersonerna fick bära sensorerna i flera dygn för att det skulle gå att se ett genomsnittligt rörelsemönster.
— En första rapport från undersökningen visar att de som har bättre kondition också minns bättre och har bättre impulskontroll. Förmågorna blir bättre upp till en viss konditionsnivå. Att ligga på Gunde Svan-nivå ger inga ytterligare förbättringar.
Individuellt stöd för bättre hjärnhälsa
Forskarnas förhoppning är att till exempel arbetsgivare, friskvårdsföretag och företagshälsovården ska kunna använda kunskap om en sådan brytpunkt. Med hjälp av det skulle de kunna fånga upp de personer som har nytta av stöd och åtgärder. Med bättre kunskap kommer också möjligheter att ge detaljerade råd och på så sätt motivera den som behöver hjälp till förändring.
I studien har forskarna också tagit blodprov på försökspersonerna. Det gjorde de för att mäta olika faktorer som bland annat påverkar hjärnans möjlighet att bilda nya celler, skapa nya eller fler kopplingar mellan nervceller. Det är viktigt för att behålla sina tankeförmågor i högre ålder. Om det går att påverka hjärnans åldrande med regelbunden fysisk rörelse finns mycket att vinna, även i arbetslivet.
Finns ett samband
Det finns alltså ett samband mellan kondition och mentala förmågor, det har forskarna sett. Men hur ser det sambandet ut? Vad är hönan och vad är ägget? Det är ju fullt möjligt att personer som redan från början har försämrad tankeförmåga rör sig mindre, eller väljer att vara mer stillasittande på fritiden.
I den delstudie som pågår just nu hoppas forskarna hitta vad som är tillräcklig mängd aktivitet för att främja hälsosamma hjärnfunktioner.
— Vi måste fortsätta att undersöka vilka aktivitetsdoser och stöd som ger önskad effekt på hjärnhälsan. Jag tror dessutom att livsstilsråd behöver vara individuellt utformade för varje individ. Då kan de verkligen motivera och fungera för den det är avsett. Människor har olika genetiska förutsättningar. Det gör att alla inte får samma fysiologiska svar på fysisk aktivitet och stillasittande. Dessutom finns många olika sätt att träna på. Det gäller att hitta något som fungerar för varje person, säger Maria Ekblom.