TEMA RÖRELSE Med ett helhetsgrepp på hälsa har Mariestads kommun lyft sina medarbetare. Ett treårsprojekt där hälsoprofiler ingått har inspirerat till mer rörelse och bättre hälsa. Nu sjunker sjukfrånvaron – och konditionen ökar.
– Våra medarbetare har en bättre hälsa, bättre kostvanor och motionerar mer. Siffrorna visar även bättre upplevd stress och sömn, liksom klart förbättrad syresättning, säger HR-konsult Helena Eriksson när hon sammanfattar projektets resultat utifrån insamlad hälsodata.
Projektet är så lyckat att kommunen nominerats till ett pris instiftat av företagshälsovården för mest hållbara arbetsplats. Efter att kommunen presenterade sina resultat på en stor nationell arbets- och miljömedicinsk konferens i april har också flera kommuner hört av sig. De vill veta mer om Mariestads framgångsrika koncept.
Ville vända tråkig utveckling
I juni 2015 sjösattes treårsprojektet Hälsolyftet för att vända en trist utveckling och få till långsiktiga förbättringar. Kommunen hade stora problem med ökad ohälsa. Sjukfrånvaron hade stigit efter att tidigare ha legat på en hyfsad nivå. Kostnaderna för sjuklön, vikarier och produktionsbortfall hade skjutit i höjden.
Nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö innebar också ökat fokus på frågor kring arbetsbelastning och stress.
– Vi välkomnade föreskrifterna och att de lyfter upp de mer mjuka frågorna, säger HR-konsult Helena Eriksson.
Från sjukfrånvaro till hälsonärvaro
Inom projektet Hälsolyftet har alla medarbetare en gång per år i tre års tid via företagshälsovården erbjudits
- Hälsoprofil, individuell coachning i hälsa
- Fysiska provtagningar
- Konditionstest
I de hälsoprofiler som upprättats anges exempelvis hälsovanor kring mat, motion, tobak/alkohol, liksom hälsoupplevelser kring stress och sömn. Där finns även hälsodata som blodtryck och maximal syreupptagning (mäter kondition). Systematiken och uthålligheten i hälsoarbetet har varit viktig.
Från individ- till gruppnivå
Resultaten från profilerna har sammanställts på gruppnivå. Det har gett chefer återkoppling och kunskap om hälsan i den egna arbetsgruppen. Hur ligger vi till? Vad har vi för kondition och hur kan vi få in mer rörelse på arbetsplatsen? Det främjande hälsoarbetet har därmed fått fart och kreativiteten har varit stor.
Här är några exempel på rörelsefrämjande aktiviteter som grupper provat eller infört:
- Gående möten
- Arbetsplatsträff på gym med instruktör
- Pausgympa
Generellt har medarbetare börjat använda företagshälsovårdens gym och kommunens egna bad- och motionsanläggningar i större utsträckning. De årliga konditionstesten visar svart på vitt individens egna framsteg.
Sparat tio årsarbetare
Sjukfrånvaron minskar nu stadigt och har sjunkit från 7,28 till 6,3 procent under projektets tre år. Omräknat blir det 20 000 ”friskare” timmar för kommunen, eller tio årsarbetare.
Det räcker med ett par extra promenader i veckan.
– Vi har fått fler medarbetare som trivs och mår bättre i organisationen – det går inte att mäta i pengar, säger Helena Eriksson, och fortsätter:
– Medarbetarna har fått upp ögonen för hälsan och cheferna har lyft upp det på gruppnivå. Det har startat en process i kommunen om hur vi ska vara hållbara. Människor mår bättre om de rör på sig. Det handlar inte om att springa maraton utan det räcker med ett par extra promenader i veckan.
Förmån få göra hälsoprofiler
Man skulle kunna fråga sig om arbetsgivaren egentligen ska lägga sig i mina mat- och träningsvanor. Vi frågar Anna-Karin Andersson, skyddsombud på ett särskilt boende i Mariestad och medlem i Kommunal.
– Ingen har sagt något negativt, tvärtom. Man ser hälsoprofiler mer som en årlig hälsokontroll via arbetet. Det är en bra chans att kolla upp sin hälsa. Det gör man annars inte som frisk, säger hon.
Av Mariestads drygt 2 000 anställda har 75–80 procent genomfört hälsoprofiler. Gravida kan ha avstått och sjuka missat tillfällena.
– Det är alltid några som inte vill och det är förstås frivilligt. Ansvaret för hälsan är alltid fortfarande det egna. Men vårt arbete som arbetsgivare handlar inte bara om att vi ska ha personal som orkar jobba utan att de orkar med sin fritid också och får återhämtning, förklarar Helena Eriksson.
Social rörelse
På Anna-Karin Anderssons enhet springer numera medarbetarna Vårruset tillsammans. Och de använder sociala medier för att höra om någon vill ut och gå eller hänga med och träna.
– Vissa har också nappat på billigare årskort på företagshälsovårdens gym när vi fick rundvandring i samband med hälsotesterna, berättar Anna-Karin Andersson, som också uppskattar att hon har ett arbete där hon faktiskt rör på sig.
