Svensk hemsjukvård är i framkant digitalt. Men förbättrar de digitala tjänsterna arbetsmiljön? Nja, de brister ofta i användbarhet. Nu har forskare tagit fram ett arbetsmaterial som ska inspirera till bättre digitala lösningar.
Hemsjukvård ökar stort, särskilt i takt med att antalet äldre i befolkningen ökar. Det innebär att allt mer sjukvårdspersonal har ett hem som sin arbetsplats där de ofta arbetar ensamma. Hur kan de digitala tjänsterna, så kallat e-hälsostöd, underlätta och förbättra arbetsmiljön för dem? Det har ett forskningsprojekt vid Lunds universitet undersökt.
Tanken är att minska stressen vid ensamarbetet med mer digitalt stöd i vårdsituationen, till exempel genom bättre möjligheter att då
- få tillgång till information
- komma i kontakt med läkare, kollegor
- kunna föra över bilder och mätdata till expert för direkt personligt stöd
Broschyr om e-hälsostöd
Forskarna har tagit fram ett 13-sidigt arbetsmaterial, en slags broschyr, som ska inspirera till mer utveckling av e-hälsotjänster.
Dels tipsar den om alla de e-hälsotjänster som används, provas eller planeras i dag i svensk hemsjukvård.
Dels visar den en arbetsprocess för att utveckla nya koncept på e-hälsotjänster i den egna verksamheten. Bilder visar olika arbetsmiljöproblem och digitala lösningar som kan underlätta. Det handlar bl a om:
- Smidig recept- och läkemedelshantering
- Effektivare materialbeställning
- Övergång till elektronisk informationshantering
- Samla information i ett system
- Automatisering av vissa uppgifter, t ex hantering av mätvärden, läkemedelsförnyelse
- Elektronisk delegering
- Bättre tillgång till läkare
- God kommunikation inom och mellan olika vårdinstanser
E-hälsotjänster i hemsjukvård
Projektet genomfördes 2016–2018 i flera steg. Först utvärderade forskarna e-hälsotjänster i Landskrona kommun som berör hemsjukvården. Det handlade dels om ett nytt verksamhetssystem som ska stötta ett mobilt arbetssätt, dels om system för elektronisk läkemedelshantering.
Illustration: Maja Lindén
Därefter kartlades e-hälsotjänster inom hemsjukvård både i Sverige och internationellt. Till de vanligaste tjänsterna hör digitala lås, digitala trygghetslarm och digital kameratillsyn. Mobil dokumentation och digital signering är starka bubblare.
Slutligen fick hemsjukvårdspersonal från fyra kommuner – Hörby, Landskrona, Lund och Skurup – under fyra workshops prata om behovet av tjänster och hur e-hälsotjänster kan konkretiseras.
Risk för digital stress
En av studiens forskare är Johanna Persson vid Lunds universitets enhet för ergonomi och aerosolteknologi. Så här beskriver hon resultatet:
– Vi har fått överblick över vad som pågår både nationellt och internationellt och ser att det är en hel del. Intresset är stort liksom tron på att man kan hitta digitala lösningar av olika slag. Men vi har också sett att systemen inte är utformade på bästa sätt för användaren. Det perspektivet måste in när man upphandlar. Annars är risken att den digitala arbetsmiljön ökar stressen.
Hon ger ett tydligt exempel:
– Digitala system öppnar möjligheter för mer dokumentation och att samla in statistik. Man passar på att införa det när den digitala utvecklingen möjliggör det. Det innebär att det är mycket nytt att hålla reda på och att det blir fler moment i journalföringen. Tiden för dokumentation har ökat, vilket innebär mindre tid för vård.
Johanna Persson efterlyser en diskussion kring vad som verkligen behövs, vad vi ska ha informationen till och vad det betyder för arbetsmiljön.
– Vi kan ju samla hur mycket data som helst. Men det behöver göras mer medvetet uppifrån. Digitalisering löser inte bara problem utan kan också bidra till dem, menar hon.
Succé med digitala lås
En digitalisering som gjort succé i hemsjukvården är digitala nycklar. De fungerar generellt bra och underlättar arbetet, visar studien.
Digitala lösningar kan även innebära stöd under själva vårdarbetet hemma hos patienten. Exempelvis genom att man skickar bild på sår direkt till sjukhus för bedömning.
– Det gjordes bland annat i Landskrona och fungerade bra. Får man till det organisatoriskt är det ett bra arbetssätt, säger Johanna Persson, och påpekar att tekniken inte alltid är problemet utan att e-hälsostödet ska in i organisationen och matcha i olika instanser.
Annat på gång är automatiserade arbetsuppgifter och att patienten själv utför fler moment.
– På sina håll i Norrland finns redan i dag obemannade vårdrum där patienten kan mäta blodtryck själv och prata med vårdpersonal via Skype*.
* webbtelefoni med bild