Läkares psykiska hälsa ska undersökas

16 december 2019 Lästid: 4 min
En ny studie ska undersöka läkares psykiska hälsa
Hur mår läkarna? Snart startar ett stort forskningsprojekt om läkares psykiska hälsa. Forskarna vill hitta faktorer som hänger ihop med att de mår bra respektive dåligt.

Foto: Maskot / TT

Nästa år drar ett stort forskningsprojekt igång, som handlar om läkares psykiska hälsa. Forskarna vill hitta faktorer som hänger ihop med att läkare mår bra respektive dåligt.

Emma Hagqvist är postdoc, aktiv vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Nästa höst kommer hon tillsammans med sin forskargrupp att dra igång ett stort projekt, där de ska kartlägga läkares psykiska hälsa och ohälsa.

Idén till studien kommer från hennes eget privatliv.

– Jag har många läkare runt omkring mig, och jag har sett hur de kämpar för att få ihop sin vardag. Jag tycker att arbetsmiljö och hälsa är ett intressant forskningsområde, inte minst ur ett genusperspektiv.

Det finns gott om internationell forskning som visar en bild av ökande ohälsa bland läkare. Däremot saknas det i stort sett svensk forskning om frågan; något som Emma Hagqvist vill ändra på.

– Jag bestämde mig för att dra ihop ett gäng kompetenta forskare med olika expertområden.

Totalt sex forskare

En av forskarna i gruppen är Alexander Wilczek. Han är psykiatriker och har tidigare drivit Erstamodellen, dit läkare har kunnat vända sig för att få behandling av stressrelaterad ohälsa. Med i gruppen finns också en analytiker från Försäkringskassan, en professor i hälsovetenskap och en i arbetslivsinriktad rehabilitering. Och så ytterligare en forskare från Stressforskningsinstitutet.

– Det känns jättekul att vi har fått pengar nu till forskningen, säger Emma Hagqvist.

Projektet kommer att bestå av tre olika delar.

I en kvantitativ del kommer man att undersöka hur mycket psykisk ohälsa som förekommer bland läkare. Den kommer att baseras på enkäter där läkare själva får skatta sin psykiska hälsa, och på sjukskrivningsstatistik från Försäkringskassan.

I denna del kommer man också att försöka koppla ihop ohälsotalen med arbetsmiljöfaktorer såsom samvetsstress, trakasserier och obalans mellan yrkesliv och privatliv. Emma Hagqvist förklarar några av begreppen:

– Samvetsstress handlar om när läkarna tvingas ta medicinskt felaktiga beslut på grund av yttre omständigheter. En läkare kan till exempel tvingas skicka hem en patient som egentligen borde läggas in, på grund av platsbrist. Detta kan väcka känslor av skuld och skapa stress.

– Illegitima uppgifter handlar om arbetsuppgifter som inte direkt eller indirekt har med kärnverksamheten att göra. Det kan handla om att skriva diverse intyg eller administrera försäkringskassan, till exempel.

Den andra delen av studien kommer att vara kvalitativ, och bestå av tjugo till trettio djupintervjuer med läkare. Där kommer läkarna att mer ingående få beskriva hur de själva upplever sin arbetssituation och hur de ser på sig själva som läkare, bland annat.

– Vi kommer att titta på alla sorters läkare. Problemen med psykisk ohälsa hos primärvårdsläkare är kända men nu börjar sjukskrivningstalen gå upp även hos sjukhusläkare.

Ett bra sätt att skapa förändring

Den tredje delen av studien kommer att vara samhällsekonomisk. Forskarna kommer helt enkelt att försöka räkna på hur mycket som läkares psykiska ohälsa kostar samhället.

Att komma med en kostnad brukar vara ett bra sätt att skapa förändring.

– Det finns internationella indikationer på att kostnaden är ganska hög. Det kan handla om sjukskrivningar och felbehandlingar, till exempel. Att komma med en kostnad brukar vara ett bra sätt att skapa förändring.

Med hjälp av studien hoppas Emma Hagqvist att kunna lägga en bas, för att i framtiden ta reda på hur man kan undvika psykisk ohälsa bland läkare.

– Vi hoppas kunna hitta organisatoriska mönster. Vi kan se vilka faktorer som hänger ihop med hälsa respektive ohälsa.

Det man kommer få fram i den här studien är så kallad tvärsnittsdata. Den ger en bild av hur situationen ser ut just nu, och hur saker hänger ihop. Däremot kan man inte säga vad som är orsak och vad som är verkan.

– Men vi hoppas kunna göra fler studier i framtiden som kan visa vad som orsakar vad.

Emma Hagqvist tycker att det här forskningsområdet är centralt för framtida hälso- och sjukvård.

– Det är viktig forskning, på en grupp som är ganska bortglömd. Jag tycker att det ska bli jättekul att dra igång med forskningen nästa år.

Kort om projektet

Projekt:
Läkare och människa – prevalens av psykisk ohälsa bland svenska läkare samt dess orsaker och följder

Projektledare:
Emma Hagqvist

Organisation:
Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet

Finansiär:
Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Tidsperiod:
2020 – 2022

Arbetsmiljöfaktorer som kommer att undersökas:

  • Krav och kontroll
  • Illegitima arbetsuppgifter
  • Samvetsstress
  • Trakasserier och diskriminering
  • Obalans mellan yrkesliv och privatliv

Arbeta med frågorna

Ta hjälp av Suntarbetslivs forskningsbaserade verktyg:

Text: Anna Wettergård