De går före med digifysisk vård

5 november 2019 Lästid: 7 min
Porträtt av Anna Ramick med en bild av en chattkonversation i bakgrunden.
Från kaos till fin stämning. "Vi har arbetskamrater som gärna sitter en stund inne hos oss bara för att få lite av vår lugna stämning" säger distriktssköterskan Anna Ramick, koordinator för chatten.

Foto: Jonas Lodin / Suntarbetsliv

Numera är det lugnt i väntrummet på Ringens vårdcentral. Många patienter får istället vård via en chatt – något som har skapat stora förbättringar för både patienter och personal.

Det är fredag morgon i receptionen på Ringens vårdcentral på Södermalm i Stockholm. Här och var hänger skyltar som ser ut som sms-konversationer: ”Hej patient! Du behöver inte sitta här och vänta! Inte? Nej, du kan chatta direkt med oss här på Ringen.”

Tre patienter väntar på sin tur, en äldre dam vankar i korridoren. Det är tyst och lugnt. Annat var det för ett år sedan, innan vårdcentralen införde digifysisk vård.

– Vi kunde få stresspåslag bara av att titta ut i den överfulla receptionen, säger distriktssköterskan Anna Ramick.

Hon är koordinator för den chatt som numera är den första och många gånger tillräckliga kontakten mellan vårdcentralen och merparten av patienterna.

Ska införas i hela Region Stockholm

Planen är att alla vårdcentraler inom Region Stockholm, även de som inte drivs av regionen, ska införa digifysisk vård under 2020. Ringens vårdcentral, som är Capios största vårdcentral, är med i ett projekt som testar och utvecklar arbetssättet för att det ska fungera smidigt när övriga drar igång.

Projektet pågår en begränsad tid och finansieras av Region Stockholm. Därför är den digitala vårdkontakten kostnadsfri för patienten så länge projektet pågår.

Skälen är flera till att Ringens vårdcentral är med i projektet. De vill:

  • öka tillgängligheten
  • förbättra arbetsmiljön
  • säkra rekryteringen av personal

”Det satt och låg folk överallt”

När projektet började uppgav 69 procent av medarbetarna att de hade en stressig arbetsmiljö med hög arbetsbelastning och frustration över för långa väntetider. Till drop-in-mottagningen kom 130-150 patienter om dagen och de hade över 600 andra patientkontakter varje dag på telefon och 1177.

Susanne CarlgrenDrop-in-mottagningen var osorterad, tog stora resurser och gav en dålig arbetsmiljö, berättar verksamhetschefen Susanne Carlgren.

– Det satt och låg folk överallt, och de var frustrerade över att ibland få vänta i flera timmar på att träffa en doktor. Vi hade ingen kontroll över vilka som kom och vilka som vände i dörren, så det blev först till kvarn och inte vård efter behov.

I november 2018 beslöt Capio att införa digifysisk vård på Ringens vårdcentral. De fick två veckor på sig till uppstart. Efter en riskanalys drog de igång, plattformen i sig var redan testad.

Bara några patienter i väntrummet

Julia SchouFörsta dagen förändrades allt på vårdcentralen.

– Det var som att lugnet lägrade sig här. Plötsligt satt det bara några patienter i väntrummen, säger Julia Schou som är läkare och projektledare för chatten.

Anledningen till lugnet var att patienterna istället startade sin kontakt med vårdcentralen digitalt för att sedan vid behov få ett bokat besök istället för att köa till drop-in, berättar hon.

Skyddsombudet Mary Zere, distriktssköterska, säger att det trots kort tid till start var en förankrad förändring.

– Vi tyckte att det var spännande att testa och nu ser vi att pressen på oss har minskat, säger Mary Zere och lägger handen mot bröstet och andas ut långsamt.

De flesta som arbetar på vårdcentralen har regelbunden CRO-tjänstgöring. CRO står för Capio Ringen Online som är namnet på chatten.

Chatten i ett lugnt rum

Navet för själva chattandet med patienterna finns i ett särskilt rum. Belysningen är dämpad och det är tyst, förutom knattret från fyra tangentbord. Här inne börjar arbetsdagen med några minuters chi gong för att fånga den rätta koncentrationen. På eftermiddagen kör de istället ett lika kort pass som ökar blodcirkulationen.

– Vi måste vara skärpta och fokuserade hela dagen. Men vi behöver också hjärnvila, för vi har full fokus på våra ärenden och har ofta tio chattar igång samtidigt, säger koordinatorn Anna Ramick.
Skyddsombudet Mary Zere tittar mot kameran. Bakom henne sitter människor och jobbar vid datorer.

Skyddsombudet Mary Zere uppskattar den lugna miljön i rummet där distriktssköterskorna sitter och chattar med patienterna. 

Digifysisk vård går till så att patienten först tar kontakt via en knapp på hemsidan, och får legitimera sig med mobilt bank-id. Därefter kommer en rad frågor om orsaken till att hen söker vård.

När formuläret är ifyllt ploppar patienten upp på Anna Ramicks datorskärm. Hon startar då en chatt. Varje dag passerar ungefär 100 patienter genom hennes dator. Hon hälsar på var och en, berättar att de står på tur och får svar inom en viss tid samma dag. Hela tiden sorterar hon de inströmmande patienterna.

En del får fortsätta chatta med en av de tre sjuksköterskor som jobbar i chatten för dagen. När det behövs kopplar hon in dagens digitala akutläkare. De som redan har en pågående läkarkontakt skickas däremot direkt vidare till den, om Anna Ramick bedömer att det behövs. Utgångspunkten är att det är viktigt med kontinuitet i vårdkontakten.

Regelbundna pauser

I chatten avgör sjuksköterskorna vad som blir nästa steg. Många gånger behöver patienten inte ens komma fysiskt till vårdcentralen. Det räcker ofta med chatt och bilder för att patienten ska få den hjälp som behövs.

Chattandet pågår hela dagen, men de tar regelbundna pauser. Det kan vara rätt tufft för kroppen att sitta en hel dag framför datorn.

Vi har alla tänkbara ergonomiska stöd.

– Vi har alla tänkbara ergonomiska stöd som behövs och det är ovärderligt. Man jobbar ju mer effektivt om man har rätt verktyg.

Dessutom minskar samvetsstressen nu när de har hundra procents tillgänglighet och kan ha en dialog med patienterna, menar Anna Ramick.

– Arbetsmiljön blir så pass mycket bättre när man känner sig nöjd.

Patientsäkerheten ökar

Även patientsäkerheten vinner på digifysisk vård, menar hon.

– Patienten kan gå tillbaka och läsa chatten, och patientens berättelse kopieras även rakt av i journalen. På så sätt får alla som är inblandade i ärendet samma information.

– Det ger även ett bättre underlag för bedömning, vilket i sin tur ökar patientsäkerheten, fyller verksamhetschefen Susanne Carlgren i.

Hur känns det att vara med i det här förändringsarbetet?

– Det är jätteroligt att få göra något som man tror förbättrar för sina kollegor, sin arbetsplats och patienterna, säger Julia Schou.

Hon får medhåll av Anna Ramick.

Digifysisk vård känns som framtiden.

– Digifysisk vård känns som framtiden. Vården får inte hamna efter i den digitala utvecklingen.

Susanne Carlgren konstaterar att det är en trend att sjuksköterskor och läkare helt eller delvis lämnar primärvården. Där kan digifysisk vård göra skillnad, menar hon.

– Vi måste hitta sätt att rekrytera och behålla personal så att primärvården blir hållbar på sikt.

Verktyg och stöd

Capio Vårdcentral Ringen

  • Införde digifysisk vård i december 2018
  • Ligger på Södermalm i Stockholm
  • Har 80 fastanställda och 20 timanställda
  • Cirka 28000 listade patienter

Digifysisk vård på Ringens vårdcentral

Så fungerar det

  • Digifysisk vård innebär att kontakten mellan patient och vårdcentral i första hand startar digitalt via en chatt. Personalen har alltså inte patienten framför sig fysiskt eller i telefon.
  • Det är vårdcentralens egen personal som chattar med patienten. Sedan kan den digitala kontakten leda till ett bokat besök på vårdcentralen om det behövs.
  • Chattgruppen sitter i samma rum, kan rådgöra med varandra och ronda tillsammans.
  • De vanliga kontaktvägarna finns kvar. Men ju fler som använder den digitala ingången desto lättare blir det för de andra att komma fram i telefon.
  • Digifysisk vård utmanar de traditionella ersättningsmodellerna. I det här projektet är de digifysiska besöken kostnadsfria för patienterna.

 

Det här blir effekterna för arbetsmiljön

  • Mindre stress och mer kontroll över arbetet
  • Mer arbete i team
  • Minskad samvetsstress när man känner att man kan göra ett bra jobb
  • Möjlighet att jobba hemifrån. Ringens vårdcentral har medarbetare som i och med det här arbetssättet kan arbeta i en högre sysselsättningsgrad än vad som hade varit fallet annars.

Lär er mer om samvetsstress

En kvinna i grå rock tittar mot kameran. Bakom henne pratar två män i blå jackor med varandra.Hur kan ni hantera samvetsstressen på jobbet? Det kan du och din arbetsgrupp reflektera kring med hjälp av Forskning på 5 – ett snabbt och enkelt verktyg.

  • Se en kort film och läs om vad forskningen kommit fram till
  • Prata om hur det fungerar hos er
  • Kom överens om hur ni vill jobba vidare

Här kommer du direkt till Forskning på 5 om samvetsstress.

Text: Anna Norrby