Uthängning i sociala medier, hotfulla mail eller arga sms som kommer efter arbetstid. Det är exempel på digitala kränkningar som lärare och skolledare kan utsättas för. Nu vill forskarna bakom en ny studie hitta metoder för att förebygga problemet.
Rebecka Cowen Forssell är doktor i Urbana studier vid Malmö Universitet, och projektledare för den nya studien. Det var under hennes tid som doktorand som hon först kom i kontakt med ämnet, berättar hon.
– I min avhandling uppmärksammade jag nätmobbning generellt på arbetsmarknaden, och då kom jag i kontakt med lärare och skolledare. En av avhandlingens slutsatser är att de är en viktig grupp att studera.
Nätmobbning och digitala kränkningar kan innebära sådant som aggressivt formulerad e-post, hotfulla sms efter arbetstid eller uthängning i Facebookgrupper. Rebecka Cowen Forssell säger att problemen har utvecklats när samhället har blivit allt mer digitaliserat. Inte minst för lärare och skolledare, som kan motta kränkningar från både elever och föräldrar.
– Många lärare och skolledare har en ansträngd arbetsmiljö, och problemet med digitala kränkningar är en del av den.
Outforskat ämne
Både Arbetsmiljöverket och Lärarförbundet har uppmärksammat problematiken, men det finns inga siffror på exakt hur vanligt det är.
– Det finns forskning om elevers utsatthet för nätmobbning, men väldigt lite om utsattheten bland lärare och skolledare.
Bristen på kunskap gäller inte bara skolans värld, fortsätter hon.
– Det är ett helt nytt fält för hela arbetslivet. Det finns inga etablerade metoder för att förebygga den här sortens digitala kränkningar.
Men det hoppas alltså Rebecka Cowen Forssell råda bot på. Hennes studie kommer inte bara att ge ökad kunskap om ämnet. Hon vill också ta fram en eller flera konkreta metoder för att förebygga problemet.
– Metoden eller metoderna kommer sedan att paketeras på ett sätt så att skolor enkelt kan använda sig av dem. Det kommer att finnas fritt tillgängligt att ladda ner. Vi vill att det här ska bli en del av arbetsplatsers systematiska arbetsmiljöarbete.
Vi vill att det här ska bli en del av arbetsplatsers systematiska arbetsmiljöarbete.
Ett komplext problem
Eftersom fenomenet med digitala kränkningar är komplext, kommer forskarna att studera det utifrån tre olika perspektiv.
Ett perspektiv är det organisatoriska; hur verksamheten är organiserad.
– Ett antagande är att onödig administration kan leda till att lärarna inte har tid till det pedagogiska arbetet. Om arbetet är organiserat på ett sätt som inte är tillfredsställande, så möts lärare och skolledare av fler klagomål från elever och föräldrar. Det kan bidra till förekomsten av digitala trakasserier.
Ett annat perspektiv som forskarna kommer att studera är det sociala klimatet på arbetsplatsen. De vill se hur mycket stöd som medarbetare har av varandra och av ledningen.
Slutligen kommer de också att titta på den digitala arbetsmiljön.
– Det är intressant att studera vilka plattformar den digitala kommunikationen sker på. E-post, sociala medier och digitala plattformar skapar alla olika normer för kommunikation.
Intervjuer och fokusgrupper
Forskarna kommer att göra 25 – 30 djupintervjuer med lärare, skolledare, elever och föräldrar. Dessutom ska de göra gruppintervjuer med åtta fokusgrupper.
– Vi har valt att göra den här studien kvalitativ, för att få fördjupad kunskap. Det behövs för att kunna arbeta förebyggande.
Studien drar igång inom kort, och beräknas pågå i tre år. Rebecka Cowen Forssell ser fram emot att komma igång.
– Det här är ett relevant forskningsområde, som det ska bli spännande att studera.