Från slagsmål, oro och droghandel på skolan, till en trygg miljö för både elever och personal. Knut Hahn-gymnasiet i Ronneby satte upp övervakningskameror och anställde fler vuxna.
Elever och anställda ”blippar” med sina id-kort när de går in på Knut Hahn-gymnasiet. Dörrarna är låsta, utom under den intensivaste tiden på morgonen, då skoldagen börjar. Under morgontimmen står i stället fritidsledare vid dörren och hälsar eleverna välkomna.
Inne i skolan finns 37 övervakningskameror på strategiska platser. De sattes upp inför höstterminen 2017. Inspelningen startar då någon rör sig i närheten. Filmerna sparas en månad och tas bara fram om det finns misstanke om brott. Det har hittills hänt en gång, då en elev misstänktes för att ha attackerat en lärare.
Kamerorna är – liksom lås och passerkort – en del av skolans satsning på trygghet och arbetsro för personal och elever.
Den andra delen består av sociala insatser. Främst handlar det om nyanställda heltidsmentorer, som avlastar lärarna från elevsociala frågor.
– Vi tog ett helhetsgrepp tillsammans, och tycker att vi har skapat en himla god miljö att vara i. Vi har det väldigt lugnt på skolan nu, säger Ronny Mattsson, områdeschef för gymnasie- och vuxenutbildningen i Ronneby.
Oro och obehöriga besökare
För ett och ett halvt år sedan var läget annorlunda.
Oroligheter, stök och aggressivitet var ett tydligt och växande problem på skolan. Obehöriga kom in i lokalerna, och det förekom droghandel. Vid julavslutningen 2016 var över 100 unga inblandade i ett slagsmål utanför skolan. Skolledningen tog tillfälligt in väktare för att garantera säkerheten i skollokalerna.
Gymnasie- och vuxenutbildningen i Ronneby har i princip fördubblat sitt elevantal sedan 2015. Knut Hahn-skolan har på ett par år vuxit med 225 elever till dagens cirka 850. Nyanlända ungdomar står för det mesta av ökningen. Av dem är en stor andel ensamkommande.
Det innebar en extrem arbetssituation för personalen, konstaterar Ronny Mattsson. Dels skulle de arbeta med helt nya grupper av elever, som ofta har svåra upplevelser i bagaget. Dels skulle de introducera och stötta alla de nya medarbetare som anställts för att möta behoven i skolan.
– Vi behövde nya verktyg för att få en juste arbetsmiljö för alla inblandade. Det gick inte att bara fortsätta försöka parera de incidenter som hände, säger han.
Säkerhetskonsult och övervakningskameror
Ronny Mattsson drog igång ett arbete som involverade de fackliga företrädarna och elevrådet. Man anlitade bland annat en säkerhetskonsult för att få råd om hur skolans fysiska miljö kunde göras säkrare. Förslaget om inpasseringskontroll, synliga id-kort och kameror kom från konsulten. Personalen och politikerna var helt med på noterna, beskriver han.
– Det var viktigt för oss att jobba på ett bra sätt, med stor öppenhet om vad vi höll på med. Egentligen krävdes inget tillstånd för de kameror vi ville sätta upp, men Länsstyrelsen var ändå här och tittade och sa okej.
Men det behövdes mer än ökad fysisk säkerhet.
Knut Hahn-skolan anställde också fem heltidsmentorer, som har i uppgift att avlasta lärarna från elevsociala frågor. Varje mentor ansvarar för ett sextiotal elever. Mentorn håller utvecklingssamtal, följer upp frånvaro och hanterar andra övergripande frågor i elevens skolsituation.
Först ut att få mentorer var de nyanlända eleverna på introduktionsprogrammet och flygteknikeleverna, som ofta bor på internat. Nu har heltidsmentorerna ansvar för en tredjedel av skolans elever.
Mentorer avlastar lärarna
Arbetsgivaren och de fackliga företrädarna var överens om att lärarna behövde avlastas från kringuppgifter, för att få en rimligare arbetssituation, beskriver Ronny Mattsson.
– Lärarna ska få fokusera på att vara lärare, säger han. De allra flesta tycker att förändringen är väldigt bra.
Jesper Rehn, facklig företrädare för Lärarförbundet, instämmer. Arbetsmiljön har blivit så mycket bättre, säger han. Han är även nöjd med processen, där alla insatser diskuterades fram i samverkan.
– Det har blivit väldigt, väldigt bra. Jag har jobbat fackligt länge, och jag blir glad när arbetsgivarrepresentanter vågar och vill satsa så här, säger Jesper Rehn.
Bemötandet betyder mycket
Den fysiska säkerheten är viktig, men bemötandet har också stor betydelse, betonar han. Vissa elever blev rädda när det fanns väktare på skolan. Nu rör sig i stället flera nya fritidsledare bland ungdomarna. Flera av dem har samma språkliga bakgrund som många av eleverna.
– De kan bemöta dem på deras eget språk. Det betyder oerhört mycket.
Tidigare kunde Jesper Rehn få flera påstötningar i veckan från medlemmar, om arbetsmiljöproblem. Nu kommer det inga.
– Medlemmarna känner sig så mycket tryggare, säger han.
