Tidig kontakt med chefen kan ge snabbare återgång i arbete

3 april 2017 Lästid: 7 min
Porträtt av Kerstin Andersson.
Alla chefer jag har pratat med inser att de kan göra mycket på arbetsplatsen med små medel, säger Kerstin Andersson, som är rehabkoordinator på en vårdcentral i Hjo och deltar i Prima-projektet.

Foto:

Andelen långtidssjukskrivningar på grund av en psykisk diagnos har ökat kraftigt sedan 2010. Nu ska 12 vårdcentraler i Västra Götalandsregionen testa ett nytt arbetssätt, där en rehabkoordinator från vårdcentralen kontaktar arbetsgivaren direkt.

Det nya arbetssättet ingår i en studie hos Institutet för stressmedicin i Göteborg.

– Man kan jobba trots sitt utmattningssyndrom, men då måste arbetsgivaren vara väldigt duktig på att anpassa arbetet och där saknas det kunskap, säger Lisa Björk, utvecklingsledare på Institutet för stressmedicin.

De flesta som drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa vänder sig till sin vårdcentral, men hittills har primärvården saknat förutsättningar för att samarbeta med arbetsgivaren i ett tidigt skede. Traditionellt har det ansetts vara en uppgift för företagshälsovården, läkarna har sällan den tid som krävs och ersättningen till rehabkoordinering är ofta begränsad.

Rehabkoordinatorn ska koordinera olika insatser för den som riskerar att bli sjukskriven. Syftet är att underlätta och påskynda rehabiliteringen så att patienten kan återfå sin arbetsförmåga snabbare. Idag finns det rehabkoordinatorer i alla landsting, men inte på alla vårdcentraler och på många håll är uppdraget otydligt. Under 2017 ska regeringen utreda om funktionen ska permanentas och spridas till företagshälsovården och andra sjukskrivande instanser.

Stötta vårdcentralerna med kunskap och metoder

Lisa Björk hoppas att det nya arbetssättet ska stötta vårdcentraler med kunskap och metoder som fungerar, så att de kan jobba på ett bättre sätt med sjukskrivning och rehabilitering av personer med stressrelaterad psykisk ohälsa.

– Vi vill veta om patienterna i gruppen med det nya arbetssättet kan börja jobba snabbare än de som ingår i kontrollgruppen där vården pågår som vanligt. Det handlar inte bara om färre sjukskrivningsdagar utan också om ett förändrat mönster. Kanske kan de arbeta mer deltid till exempel, säger Lisa Björk.

Arbetets betydelse för återgång i arbete

En av de 23 vårdcentraler som ingår i studien finns i Hjo. Där berättar rehabkoordinatorn Kerstin Andersson om alla patienter hon mött med utmattningssyndrom som kanske aldrig kan börja arbeta igen.

– Det hade säkert inte varit så om vi fångat upp dem i ett tidigt skede. Kanske är det så att vi i primärvården inte haft någon riktig struktur i vårt sätt att arbeta, säger Kerstin Andersson som redan hunnit träffa fem patienter som ska ingå i studien.

Hon menar att de länge har letat efter ett fungerande arbetssätt för att kunna hjälpa utmattade patienter.

Cheferna är överraskade men positiva

Totalt ska vårdcentralen behandla 20 patienter enligt det nya arbetssättet. En av patienterna är en ung kvinna som aldrig ville gå tillbaka till sitt arbete. När Kerstin ringde upp hennes chef hade han inte förstått att han lastat på henne alldeles för mycket arbete utan bara tänkt på hur duktig hon var som klarade av det höga trycket.

När kvinnan cyklade till sitt jobb för att säga upp sig hade hennes chef anställt en person till på heltid för att avlasta henne. De drack kaffe och nästa dag var hon tillbaka på jobbet.

En annan patient, som arbetar som lärare, fick ansvar för ett orimligt stort antal elever. Under ett möte med chefen och Försäkringskassan kom de fram till att organisera om så att eleverna kunde spridas ut på fler lärare.

– Alla chefer jag har pratat med har varit väldigt positiva och vill försöka göra det bästa av situationen. De inser att de kan göra mycket på arbetsplatsen med små medel, säger Kerstin Andersson.

Det behöver inte handla om att anställa en person till, menar hon. Det kan till exempel handla om att chefen ser till att alla medarbetare tar en gemensam fikarast, där också de mest ambitiösa deltar.

Kartläggning av patientens livssituation

Metoden som testas i studien följer ett strukturerat arbetssätt. Allra först får patienterna som kommer till vårdcentralen träffa läkaren. Om läkaren konstaterar att det handlar om stressrelaterad psykisk ohälsa, bokar Kerstin in ett två timmar långt möte inom sju dagar. Där får patienten fylla i ett formulär med 98 frågor om hela sin livssituation, för att ta reda på vad som har orsakat ohälsan.

Kerstin Anderssson går igenom svaren med patienten och sedan tillsammans med läkaren.

– Det handlar inte om att tvinga någon att börja arbeta som inte är redo för det utan om att få en sammansatt bild av vad som har hänt i patientens liv och vad arbetsgivaren har gjort för att underlätta för att patienten ska kunna jobba kvar, säger Lisa Björk.

Tidig kontakt med arbetsgivaren

Efter ett medgivande från patienten ringer Kerstin Andersson sedan till patientens chef och ställer nio frågor om jobbsituationen, vad de gjort för att underlätta arbetet, vad de känner till om livet utanför arbetet och om patienten kan arbetsträna och kanske komma tillbaka några timmar i veckan till en början.

– Många blir tagna på sängen och vet inte vad de ska göra, men när de får redskap att jobba med så är det ingen som är motståndare. Vi hittar lösningar och får en tydlig plan för hur återgången ska se ut. Det är kul, säger hon.

Frågeformulär ger struktur

Frågeformulären som är framtagna på Institutet för stressmedicin, gör att rehabkoordinatorn kan strukturera dialogen med patienten, arbetsgivaren och läkaren på ett tydligt sätt. Alla svar samlas sedan in av forskarna på ISM som sedan gör en uppföljning sex, 12 och 18 månader efter sitt första besök på vårdcentralen. Data på organisationsnivå ska också samlas in om vårdcentralerna. Hur ser arbetsmiljön ut? Hur nöjda är patienterna? Dessutom intervjuas försäkringsmedicinskt ansvariga läkare, de sjukskrivnas chefer och rehabkoordinatorerna för att fånga upp vad som har fungerat.

Inom två månader bokar Kerstin in ett avstämningsmöte med läkaren, Försäkringskassan, arbetsgivaren och patienten för att planera hur medarbetaren ska komma tillbaka till arbetet. Kanske ska man börja jobba 25 procent eller bara gå dit och hälsa på och dricka en kopp kaffe.

Färre och kortare sjukskrivningar

Av de sex patienter som än så länge medverkar i studien har en gått tillbaka till heltidsarbete, en är tillbaka på halvtid, en har bytt jobb och tre är fortfarande deltidssjukskrivna, men har en plan för att börja jobba igen. Kerstin är övertygad om att det nya arbetssättet kommer att leda till färre och kortare sjukskrivningar.

– Trots att vi vet att utanförskapet i sjukskrivningen tillhör det sämsta vi kan utsätta de här patienterna för, så gör vi det hela tiden. En tidig kontakt med arbetsgivaren är a och o om vi ska reda upp detta och med det här arbetssättet ser jag att människor mår bättre och kommer tillbaka till sina arbeten.

Det här är Prima

Projekt
Primärvård för arbetsåtergång

Syfte
Att utveckla och utvärdera införandet av ett arbetssätt som stimulerar återgång i arbete bland patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa.

Forskare
Lisa Björk och Kristina Glise på Institutet för Stressmedicin i Göteborg tillsammans med forskare från bland annat enheterna för arbets- och miljömedicin och socialmedicin och epidemiologi vid Göteborgs universitet.

Period
2016 och 2018

Finansiering
FORTE

Lite mer om Prima

I Prima-studien ingår en interventionsgrupp med 12 vårdcentraler och en kontrollgrupp med 11 vårdcentraler som ska rekrytera totalt 460 patienter som har en anställning.

Interventionsstudien består av tre delar:

  1. En utbildningsdag som leds av Institutet för Stressmedicin, som riktar sig till för doktorer och rehabkoordinatorer på de elva vårdcentralerna. Den handlar om arbetets betydelse för den stressrelaterade psykiska ohälsan, när man insjuknar, när man ska rehabiliteras och tillfriskna, och vilka kriterier som gäller för att diagnosticera utmattningssyndrom.
  2. Ett strukturerat arbetssätt som innebär ett tätt samarbete mellan läkare och rehabkoordinator.
  3. Medicinsk expertkunskap från ISM i form av en hjälplinje dit läkaren och rehabkoordinatorn kan ringa och diskutera patientfall med Kristina Glise, överläkare på ISM.

Text: Ragnhild Larsson