Vad är synergonomi? Risker och lösningar

Många har huvudvärk och trötta ögon på jobbet. Då kan det vara läge att tänka synergonomi. Bländande ljus och flimmer kan nämligen ge problem. Nya studier visar dessutom hur osynligt flimmer påverkar oss. Här finns tips för åtgärder.

Vad är egentligen synergonomi? Se dig omkring på din arbetsplats. Förmodligen finns flera sorters ljus, som dagsljus och olika typer av lampor. Lägg därtill skärmarbete. Det finns mycket som påverkar synförhållandena.

Dålig synergonomi kan ge

• huvudvärk
• migrän
• trötthet
• ögonproblem
• koncentrationsproblem

Studier visar också starkt samband mellan ögonbesvär och muskel- och ledbesvär eftersom man spänner sig om synen är påverkad.

synergonomi = hur ljus och synförhållanden på arbetsplatsen påverkar ögon, kropp och arbetsställning – och hur den visuella arbetsmiljön kan utformas för att minska ögontrötthet, huvudvärk och belastningsbesvär

Synergonomi: två risker

– De två vanligaste riskerna som finns när det gäller den visuella miljön är flimmer och bländande armaturer, säger Hillevi Hemphälä, universitetslektor vid Lunds universitet.

Hon forskar om synergonomi och ljusets påverkan på människan och berättar om helt nya forskningsresultat om osynligt flimmer. I en studie på Lunds universitet finansierat av Energimyndigheten utsattes en grupp friska personer och en grupp migränpatienter för både synligt och osynligt flimmer. Samtidigt låg de i magnetresonanskamera som avbildar vad som händer i hjärnan.

Forskarna såg tydligt att allt flimmer påverkar hjärnan, även smärtcentrum. Det gäller både friska människor och migränpatienter, men migränpatienter hade en betydligt större påverkan.

Flimmer orsakar migrän

– Det är otroligt spännande studier vi har gjort, de första i världen i sitt slag. Vi har nu bevis för att även osynligt flimmer kan orsaka migrän. Tidigare har migränforskare trott att migränpatienter blir känsligare mot ljus. Men de är alltså känsligare för stimuli från början.

Enligt Hillevi Hemphälä bedömer forskarna att ungefär var tredje person får en större reaktion av osynligt flimmer än andra.

– Det här är allvarligt och vi måste göra mycket mer forskning. Kanske finns det också ett samband med utbrändhet och npf-problematik, säger hon.

Testa om det flimrar

För att veta om en lampa flimrar tipsar Hillevi Hemphälä om att kolla med mobilen. Håll upp för att ta ett foto på nära håll – då ser man om lampan flimrar. Eller filma i slow motion.

– Vi måste se till att det inte förekommer något osynligt flimmer. När vi beställer armaturer ska vi specificera minimifrekvensen.

Frekvens är hur snabbt ljuset varierar, och det mäts i hertz. I dag ligger många led-armaturer på 100–500 hertz, men först vid flera tusen hertz reduceras risken för flimmer tillräckligt.

Så undviker du bländning

Bländning är en annan arbetsmiljörisk som påverkar synergonomin. Lampor och dagsljus kan blända, liksom kontraster när reflekterande ljus från en yta är mycket starkare än omgivande ytor.

– Vita bord är riktigt illa. Det ska vara naturfärgade skrivbord och ljusa tangentbord, säger Hillevi Hemphälä, och dömer väl därmed ut ganska många kontorsarbetsplatser.

Man ska heller inte ha ljus bakifrån eller framifrån vid skrivbordsarbete, utan rakt uppifrån för att undvika bländning. Placera dessutom inte skrivbord så att bildskärmen står rakt framför ett fönster. Skärmen bör vara i 90 graders vinkel mot fönster.

– Bländning ökar ögonbesvär, som ögontrötthet, ljuskänslighet, torrhet och gruskänsla. Det ger huvudvärk och minskar prestationen. Det är värt att investera i rätt belysning. Många LED-paneler är alldeles för starka. Det är bättre att få till indirekt ljus upp i taket och väggbelysning på sidorna. Men man har inte koll, vare sig de som beställer ljus eller de som levererar.

Man måste kunna säga att man är ljuskänslig och vi måste bli bättre på att följa upp det.

Synergonomi utifrån individbehov

Hillevi Hemphälä berättar om en arbetsplats med ett kontorslandskap där det var konflikt om ljuset, som bestod av LED-paneler. Några ville ha belysningen tänd eftersom de annars inte såg tillräckligt medan andra tyckte det blev alldeles för ljust och fick huvudvärk.

– Vi på LTH blev inkopplade och hjälpte dem välja nya nerpendlade armaturer som hängde ner från taket. Varje person fick sin egen armatur avbländad neråt och mot grannen. Men det sken även ljus uppåt så att det inte skulle bli för stora skillnader. Det minskade ögonbesvären och löste konflikten.

Vi är alltså olika ljuskänsliga. Just därför, menar Hillevi Hemphälä, måste vi ta bättre hänsyn till synergonomi på våra arbetsplatser.

– Anmäl när ni gör skyddsrond om bländning eller flimmer är ett problem som måste tas med i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Man måste kunna säga att man är ljuskänslig och vi måste bli bättre på att följa upp det.