Stillasittandet på jobbet har ökat, vilket påverkar oss på flera olika sätt. Det skulle till exempel kunna öka risken för minnesbesvär – något som ska undersökas i en ny studie. Men det finns enkla sätt att minska stillasittandet.
– Vi vet från våra egna data, och från andra studier, att stillasittandet har ökat. Inte minst eftersom det finns färre manuella arbeten idag, och fler kontorsarbeten.
Det berättar Patrik Wennberg, docent i allmänmedicin vid Umeå universitet och forskningsledare för en ny studie om stillasittande.
I tidigare forskning har han tittat på motionsvanor, men den här studien fokuserar på stillasittande på jobbet – och ifall det på sikt kan leda till minnesbesvär. Med minnesbevär menar han allt från att få lite svårt att komma ihåg saker, till rena demenssjukdomar.
– Vi förväntas arbeta längre upp i åldrarna, vilket innebär att fler i arbetsstyrkan kan ha risk att utveckla problem med minnet.
Mätare på låret
Studien kommer att använda data som blev insamlad för några år sedan i en större studie vid namn SCAPIS. Ungefär 7000 personer fick då en mätare på låret – en accelerometer – för att se hur mycket de rörde på sig under sju dygn.
Samma personer fick också svara på enkäter, för att upptäcka eventuella minnesbesvär. Patrik Wennberg säger att det här är den första stora studien inom detta område där deltagarna bär en accelerometer dygnet runt.
– Att deltagarna inte bara själva skattar hur mycket de rör sig minskar risken för mätfel.
Stillasittande och minnesbesvär
På vilket sätt kan då stillasittande hänga ihop med minnesbesvär?
– Vi vet att om man har mycket stillasittande så har man också risk för blodsockerstörning. Har man höga nivåer av blodsocker har man diabetes, men även mildare störningar kan ha konsekvenser på kortare och längre sikt.
Och att blodsockerstörningar kan leda till minnesbesvär, det vet man också. Den här studien ska försöka svara på hur starka sambanden är mellan stillasittande, blodsockerstörningar och minnesbesvär , och ifall det går att minska riskerna med till exempel rörelsepauser.
Förhoppningen är att forskarna om några år ska kunna skapa tydligare gränsvärden för hur mycket man bör sitta stilla på arbetet i olika yrken, och vilka yrkesgrupper som är extra utsatta.
Börja fundera redan idag
Även om inte forskningsresultaten är klara, tycker Patrik Wennberg att man redan kan börja tänka på hur mycket man rör sig. Det har ju hälsoeffekter för mer än bara minnet.
– Reflektera över hur många steg du tar under en vanlig arbetsdag. Använd till exempel stegräknaren på telefonen. Skiljer det sig åt mellan olika dagar? Vad är det som gör att vissa dagar är mer stillasittande – och vad kan du göra åt det?
Reflektera över hur många steg du tar under en vanlig arbetsdag
Han tycker att man ska klura själv, och tillsammans med kollegorna. Vad är det på just er arbetsplats som påverkar hur mycket ni rör er olika dagar? Sedan kan man börja fundera på lösningar tillsammans.
Det kan vara allt ifrån gemensam pausgympa, till promenader innan lunchen – eller att alltid välja toaletten längst bort på kontoret.
– Man får skräddarsy sin egen lösning; vad som passar på just mitt jobb och för just mig.
Räcker inte att stå vid skrivbordet
Att bara stå vid skrivbordet ger tyvärr en ganska begränsad effekt på blodsockernivån, säger Patrik Wennberg.
– Vi vet att det är bra att röra på sig regelbundet under dagen, och att aktivera de stora muskelgrupperna. Det är mer gynnsamt än att bara stå rakt upp och ner.
Datan till den här studien samlades in innan pandemin. Men i och med att fler jobbar hemifrån nu efter pandemin är frågan mer aktuell än någonsin, säger Patrik Wennberg.
– Vissa som jobbar hemifrån rör sig mer, eftersom de till exempel går på promenader. Men vissa rör sig mindre, eftersom de till exempel inte cyklar till jobbet längre. Just cyklandet är jättenyttigt, eftersom det är en motionsform som alltid blir av – till skillnad mot till exempel gymbesök.
Fotnot: Bilden på Patrik Wennberg är tagen av Klas Sjöberg