Arbetsförmedlingen Kundtjänst i Karlskoga har infört korta schemalagda pauser under arbetsdagen. Resultatet är friskare och piggare chefer och medarbetare.
– Även skeptikerna står nu bakom vårt koncept, säger skyddsombud Ulrika Nilsson.
Vi vet – i många yrken sitter man knappt stilla alls. Men på andra jobb kan stillasittandet utmana hälsan. På Arbetsförmedlingen Kundtjänst i Karlskoga arbetar 90-talet personer som främst gör sina arbetsuppgifter vid datorn. Det här är arbetsförmedling på distans via mejl, chatt och telefonsamtal.
Vid Suntarbetslivs besök är det lunchtid. Stämningen är avslappnad och det hörs glada skratt från lunchrummet. Innanför huvudentrén peppar en friskvårdstavla och fyra promenadstavar för lunchpromenader. Byggnaden är en 100 år gammal skola där salarna är omgjorda till kontorslandskap. Arbetsförmedlarna sitter vid skrivbord som avskärmas med bordsskärmar.
– Vi hade höga sjuktal på 13–15 procent för några år sedan. Då tog vi vår företagshälsovård Previa till hjälp för att förbättra arbetsmiljön. Men grunden till hälsa ligger även i livsstilsfaktorer som sömn, kost, motion och sociala delar, berättar sektionschef Monica Roxne.
Rörelse på arbetstid
Arbetsplatsen inledde 2016 en större satsning på olika områden för att öka frisknärvaron, se nedan. Den fysiska arbetsmiljön förbättrades också, med bland annat ljudabsorbenter, avskärmande draperier och tyst rum. Sedan stod fysisk hälsa på tur.
– Vi fick ett uppdrag från ledningsgruppen om att dra i gång ”rörelse på arbetstid”. Vi fick fria händer att utforma. De enda kriterierna var att alla skulle kunna delta och att mindfulness skulle finnas med, berättar Lotta Eriksson.
Hon är arbetsförmedlare och en av arbetsplatsens fem hälsoinspiratörer, tillika gammal träningsinstruktör.
Frivilligt att delta
Resultatet blev ett rörelseschema med två pauspass per dag à 3–8 minuter. Det rör sig om aktiviteter som stretchövningar, pinngympa och sittgympa. Och tjugo minuters qi gong på fredagar. Hälsoinspiratörernas egna kompetenser och intressen har fått styra.
– Vi har också använt Youtube och andra sajter för att hitta inspiration. Sedan har vi stämt av med Previa för kvalitetens skull. Man måste inte vara expert på mindfulness för att kunna leda ett pass, menar Monica Roxne.
Allt är frivilligt, men arbetsgivaren uppmuntrar pauser för att främja hälsan. Övningarna ska framför allt stärka bålen, förebygga värk i nacke och axlar – och bidra till arbetsglädje.
På flera håll i lokalerna vittnar redskap om rörelsefokuset. Varje våningsplan har en hink med en bukett kraftiga pinnar – rekvisita för pinngympa. Runt trappräcket slingrar gröna gymgummiband och här och var ligger pilatesbollar, kettle bells och hantlar.
Krävs inget ombyte
– Det var lite motstånd i början men vi körde alla rörelseaktiviteter på en planeringsdag så att alla fick testa på och se vad det handlade om. Alla kan vara med, det krävs inget ombyte och det är inga fysiskt svåra rörelser, berättar Lotta Eriksson.
– Det finns alltid åsikten att arbetsgivare inte ska lägga sig i medarbetares rörelsevanor. Men här fick alla pröva på aktiviteterna först, cheferna är med och vi har också haft hälsovecka. Även skeptikerna står nu bakom vårt koncept, menar skyddsombud och arbetsförmedlare Ulrika Nilsson.
Hon nämner två saker till som viktiga:
- Ingen ska känna sig tvingad att delta
- Det ska inte vara fokus på prestation
– Det handlar också mycket om att våga. Vi är skapligt trygga med varandra och känner inte att man måste se snygg ut under passen. Det kan vi tacka vårt arbetsklimat för, säger Ulrika Nilsson.
Spontana rörelsepauser
Passen finns i allas digitala kalendrar och hälsoinspiratörerna skickar ofta ett peppande mejl strax före. Antalet schemalagda pass är färre i dag än förut men hälsoinspiratörerna kan även dra ihop spontana pauspass.
Som nu.
Tiotalet arbetsförmedlare och chefer från olika sektioner samlas i det allmänna hallutrymmet en trappa upp. Med varsin pinne i händerna sprider de ut sig betryggande glest för tillräckligt svängrum. Lotta Eriksson leder det korta passet pinngympa med skön stretch och lätt styrketräning. Hade muskler kunnat tala hade de nog jublat.
Plankan och pingis
Rörelse på arbetstid kompletteras med två kettlebellpass per vecka utanför arbetstid. Aktiviteterna har också gett andra ringar på vattnet.
– Vi har ett gäng som kör plankan som magövning varje dag. Ett annat gäng spelar pingis på lunchen i vårt gym i källaren, berättar Lotta Eriksson.
Hon och kollegorna ger exempel på andra aktiviteter som förekommer för att främja rörelse, hälsa och gemenskap:
- Samla flest lunchpromenader
- Tipspromenad om ämnen som man ska lära sig
- Gående kompetensutveckling genom att lyssna på podd
- Interaktiv julkalender med rörelseutmaningar
- Friskvårdsbingo
- Hälsovecka med nyttig frukost och nyttiga mellanmål, som smoothies och ägg
- Paus och stretch under möten
Har ni något favoritpass i rörelseschemat?
– Pinngympa! säger Lotta Eriksson direkt. Och det är länge sedan vi körde zumba.
– Stretchpass är min favorit, menar hälsoinspiratör Helena Hellnemo, som tycker att rörelsepassen gör henne gladare och piggare.
– Just nu har vi inte qi gong eftersom kollegan som håller i passen är tjänstledig, men jag längtar efter att få tillbaka det, säger Ulrika Nilsson.
Sänkte sjuktalen
Så vad kan man se för resultat? Rörelse på arbetstid har bidragit till en friskare arbetsplats. Men det är flera satsningar som gjort att sjukfrånvaron har sjunkit – från 14 procent 2014 till 4,75 procent 2018. Bland annat har man också
- utvecklat ledarskapet och självledarskapet
- jobbat fram gemensamma rutiner och spelregler
- sett över rutiner i arbetsmiljöarbetet
- samarbetat med företagshälsovården, som stöttat i rehabprocessen och i det hälsofrämjande arbetet samt haft en sköterska på plats varannan vecka för att stötta i frågor av både privat och arbetsrelaterad karaktär
- involverat medarbetarna i hur man vill ha det
– Vi har inte bara halverat sjuktalen utan också fått bättre resultat. Det har gett stora ekonomiska vinster, berättar Monica Roxne.
