Smärta i muskler och leder är en av de vanligaste orsakerna till att människor blir sjukskrivna. Men genom att mäta belastningen på muskler och leder, och dra ner där belastningen är för hög, kan man undvika mycket av värken. Det tror två forskare som ligger bakom flera studier på området.
Ogynnsamma arbetsställningar, hög muskelbelastning eller upprepade rörelser – de är alla riskfaktorer för belastningsskador. Trots att det här är väl känt arbetar många fortfarande på ett sätt som ökar risken för skador.
– Jag har jobbat med belastningsskador i ungefär 35 år, men vi har ännu inte löst problemet. Det är fortfarande många som har besvär.
Det säger Inger Arvidsson, ergonom och docent vid Arbets- och miljömedicin Syd (AMM Syd).
Hon tror att ett av problemen är att det tidigare har varit komplicerat att mäta ergonomisk belastning. Det har gjort det svårare att göra riskbedömningar och identifiera problem i arbetsmiljön.
Istället har medarbetare antingen själva försökt bedöma sin belastning, eller så har ergonomer observerat dem och försökt bedöma situationen. Ingen av metoderna är särskilt exakt.
– Det har visats i studier att även erfarna ergonomer kan göra helt olika bedömningar av samma situation.
Mäter ergonomisk belastning
Men nu finns det lösningar tillgängliga. Bland annat har ergonomigruppen på AMM Syd tagit fram ett enklare sätt att mäta vissa sorters ergonomisk belastning. Genom att placera sensorer på huden kan de få fram exakta mått på arbetsställningar och arbetsrörelser i övre delen av kroppen.
De har använt tekniken för att mäta belastningen hos ett stort antal arbetstagare i en mängd olika yrken. De har också sett mycket besvär personer i de olika yrkesgrupperna har haft. Och de har kommit fram till ett antal olika slutsatser; bland annat att det spelar stor roll hur snabbt och mycket man rör sina handleder under arbetsdagen.
Av allt som vi har mätt så är sambandet mellan handledsrörelser och smärta det tydligaste
– Av de som har för hög rörelsehastighet i sina handleder drabbas många av besvär. Av allt som vi har mätt så är sambandet mellan handledsrörelser och smärta det tydligaste.
Handledsrörelserna hängde ihop med smärta i bland annat nacke, axlar, armbågar och händer. Det innebär dels att det finns en risk i handledsrörelserna i sig. Men också att de kan vara en varningsklocka för att man kanske använder även resten av kroppen på ett riskabelt sätt.
Åtgärdsnivåer för olika sorters belastning
Med hjälp av mätningarna har forskarna tagit fram något som de kallar för åtgärdsnivåer. Om dessa nivåer överskrids bör arbetssituationen åtgärdas, för att minimera risken för skador. Åtgärdsnivåerna säger bland annat hur mycket man kan röra handlederna, hur mycket man kan ha huvudet framåtböjt och hur mycket aktivitet man kan ha i olika muskler innan situationen blir riskabel.
Nu hoppas forskarna att denna kunskap ska nå ut till arbetsplatser. För att hjälpa till med mätningarna håller de kurser i mätmetodiken, och hyr ut mätutrustning till självkostnadspris. De ser också positivt på att tekniken håller på att utvecklas på flera håll, så att det inom kort ska bli ännu lättare att mäta belastningen ute på arbetsplatser.
– Chefer eller skyddsombud kan nu enkelt göra stickprov ute på arbetsplatser, för att kontrollera hur belastningen ligger till där. Det säger Camilla Dahlqvist, biomedicinsk analytiker vid AMM Syd.
– Ja, eller om man har en arbetsplats där flera har besvär med smärta kan det vara läge att mäta på alla medarbetare, fortsätter Inger Arvidsson.
Justera, lägg in pauser, variera
Om mätningarna visar på höga värden gäller det att identifiera ifall det är några av uppgifterna under arbetsdagen som sliter extra mycket på medarbetarna, och i så fall försöka åtgärda dem. Är det ingen speciell uppgift som sticker ut kan man istället försöka lägga in fler pauser under dagen, eller försöka ändra så att alla får mer varierande uppgifter.
Bland alla yrken som forskarna har mätt så är det några som sticker ut. Hotellrumsstädare, till exempel, hade en belastning som överskred nästan alla åtgärdsnivåer. Och när de gjorde en mätning på ett särskilt boende märkte de att personalen där också hade väldigt hög belastning under dagen.
– Det förvånade oss eftersom deras arbetsmoment var så vardagliga. Men det var det att de rörde sig precis hela tiden, så totalt sett blev belastningen hög, säger Inger Arvidsson.
Slutsatserna av studierna är helt enkelt att det gäller att se upp med belastningen – speciellt i handlederna – och att det bästa sättet att kontrollera att nivåerna inte blir för höga är att mäta dem.
– Vi tror verkligen att mätning är framtiden.
