Nya städredskap och utbildning i arbetsteknik hade inte tillräcklig effekt på de höga sjuktalen vid städenheten i Piteå kommun. Men när de anställda fick ansvar och inflytande över sin arbetssituation minskade sjukfrånvaron med två tredjedelar.
Under 00-talet hade städenheten vid Piteå kommun cirka 90 anställda och en sjukskrivningsnivå på nära 20 procent. Enheten försökte förbättra den fysiska arbetsmiljön – hög belastning och dåliga arbetsställningar är stora problem för städare – men sjuktalen sjönk inte.
Enhetscheferna beslöt att ta till ett annat grepp för att få kontroll över situationen. De ville bli en egen resultatenhet med eget ansvar och möjlighet att bestämma över sin budget. Efter några års arbete i den riktningen gick organisationsförändringen igenom med ett avtal om att de fick behålla hälften av eventuell vinst, som dock skulle återinvesteras i verksamheten. Städenheten blev likt ett eget företag i den kommunala organisationen.
– Cheferna som kom med idén förankrade den bra hos de anställda och fick med sig dem i ett tidigt skede, berättar Therese Öhrling, doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Fick mer ansvar
Hon följde enhetens förvandling i sin doktorsavhandling och berättade om studien vid ett seminarium på AFA Försäkring 9 maj. Utöver organisationsförändringen såg arbetsgivaren bland annat till att städarna träffades mer. Städning är ju ofta ett ensamt yrke.
– De jobbade jättemycket för att förbättra kommunikationen och de sociala relationerna med fler möjligheter att träffas, inte bara mellan medarbetarna utan även mellan medarbetare och chefer samt medarbetare och kunder, säger Therese Öhrling.
Personalråd skapades och personalens inflytande och ansvar ökade. Statistik från Arbetsmiljöverket visar att städare är den yrkesgrupp som vanligtvis har svårast att föra fram synpunkter på sina arbetsförhållanden. I Piteå var personalen med och planerade och bestämde själva vad som behövde göras. Om exempelvis nya arbetskläder skulle köpas in fick några av städarna ansvar för det. Samtidigt ökade möjligheten att upptäcka om någon mådde dåligt.
– När kommunikationen mellan chefer och medarbetare förbättras blir det lättare att prata om tidiga tecken på sjukdom, säger Therese Öhrling.
Sammanhållningen ökade
Therese Öhrling såg en rad positiva effekter i de enkäter och intervjuer hon gjorde med medarbetare och chefer:
- Städarna upplevde att de kunde påverka mer.
- Gruppkänslan och sammanhållningen ökade.
- Arbetsglädjen och motivationen steg.
- De sociala relationerna på arbetsplatsen blev bättre.
- Den upplevda hälsan förbättrades.
– Nu har vi jättebra kamratskap, trivsel och låg personalomsättning, berättar Margareta Lundgren, en av cheferna vid städenheten i Piteå.
Therese Öhrling hänvisar till den kända krav-kontrollmodellen för att förklara att förändringarna fick så stor effekt.
– Städarna fick en ökad kontroll över sitt arbete genom ökat inflytande, ökad delaktig och större insyn i enhetens ekonomi. Det gör att de hanterar stress bättre, säger hon.
Socialt stöd motverkar också negativa effekter av stress enligt den förklaringsmodellen.
– Ledningen jobbade jättemycket med det sociala stödet. De sociala relationerna blev bättre, inte bara mellan städarna utan även mellan städare och chefer. Det är en nyckelfaktor till att förändringen blev så lyckad. Cheferna har förtroende och tillit till medarbetarna, vilket medarbetarna också har till cheferna.
Minskade kostnader och högre kvalitet
Det blev även goda effekter för själva organisationen:
- Sjukfrånvaron minskade till en nivå under snittet i kommunen, trots att städare i allmänhet har mer sjukfrånvaro än andra yrkesgrupper (se statistik nedan).
- Effektiviteten ökade och beslutsvägarna blev kortare.
- Kvaliteten på det utförda arbetet ökade när städarna själva fick bestämma över och utveckla sin verksamhet.
- De anställda blev mer kostnadsmedvetna, en konsekvens av att hälften av all vinst går tillbaka till den egna organisationen och att de fick insyn i enhetens ekonomi.
- Personalomsättningen minskade.
Vid den senaste mätningen i april var enhetens sjuktal nere på 6,8 procent. Städenheten har gått med plusresultat varje år sedan de blev en självständig del av den kommunala organisationen 2009.
Städenheten har fått flera priser
Samtidigt som studien om Piteå städenhet presenterade AFA Försäkring statistik från sin omfattande skadedatabas. Den visar att långa sjukskrivningar bland städare ökat kraftigt de senaste åtta åren och ligger betydligt över genomsnittet på arbetsmarknaden.
Den näst vanligaste orsaken till längre sjukskrivningar hos städare är psykiska besvär. Diagnoserna som ökar mest är depression och reaktion på svår stress. Bägge kan kopplas till ledarskap och sociala relationer på jobbet – de saker man förbättrat i Piteå-projektet.
Städenheten i Piteå har sedan förändringarna infördes 2009 fått ett flertal utmärkelser för sin arbetsmiljö, bland annat som Sveriges bästa offentliga arbetsplats.