Med en halvdagsutbildning för alla chefer och skyddsombud har Burlövs kommun sjösatt sitt nya samverkansavtal. Nu känner sig rektor Ann-Sophie Nilsson och skyddsombudet Norhan Saed taggade inför att sprida samverkanskulturen på förskolorna.
Burlövs befolkning ökar kraftigt och har gjort så i flera års tid. 2019 ökade kommunen procentuellt sett mest i hela Sverige, och tillväxttakten är fortsatt hög. Hur skulle man klara att växa så fort utan att det knakar? Jo, tillsammans.
– Det här ställer stora krav på våra verksamheter. Vi står inför så komplexa utmaningar i Burlöv att det var naturligt att inleda dialogerna om ett samverkansavtal, förklarar hr-chefen i Burlöv, Malin Fajersson.
Kommunen har långt tillbaka i tiden haft ett samverkansavtal, det sades upp under förra millenniet. Fortfarande har det på sina håll i kommunen funnits arbetsplatsträffar, men eftersom central struktur och systematik har saknats har de inte, med Malin Fajerssons ord, varit kvalitetssäkrade.
Läs mer: Vad är samverkan?
Grund för att möta tillväxten
Hon beskriver det som att det nya samverkansavtalet ska skapa grunden för kommunen och dess verksamheter att möta tillväxten.
– Arbetsgivare, fackliga parter, medarbetare och chefer – vi tror på att göra det tillsammans. Delaktighet är nyckeln.
Avtalet trädde i kraft den första april i år, men arbetet med det inleddes redan 2019. Med SKRs centrala avtal som grund har man i Burlöv gemensamt diskuterat sig fram till vilka frågor som behöver sättas på papper i det egna avtalet. Utformningen har varit partsgemensam hela vägen, och den har tagit sin tid.
Vi har hållit hand hela vägen
– Vi har hållit hand hela vägen, arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Det gemensamma ansvarstagande vi vill se ute i verksamheten, det ville vi skapa också i arbetet med samverkansav-talet och implementeringen.
Använde Bättre Möten
Arbetsgruppen som utformade avtalet använde också övningsmaterial för att bli bättre på att prata med varandra, bland annat Suntarbetslivs Bättre möten.
– Det lyfte dialogen, vi blev mer effektiva i att få fram ett samverkansavtal som vi alla kan stå för.
Partsgemensamma arbetsgrupper har tagit fram material som ska stötta en lyckad implementering.
Tre arbetsgrupper
– Vi har sett att det ser väldigt olika ut i olika kommuner. En del informerar gemensamt om avtalet, men ofta fastnar man i att informera om själva avtalet. Vi har lagt fokus på de delar som vi ser är framgångsfaktorerna till en bra samverkan.
Tre partsgemensamma grupper som jobbade med implementeringen hade varsin uppgift. De tog fram:
- stöddokument för möten i samverkans-grupperna, bland annat mallar för dagordning och minnesanteckningar.
- material till arbetsplatsträffarna (apt), bland annat en informationsfilm.
- en egen utbildning om samverkansavtalet.
Egen utbildning om samverkan
I den arbetsgrupp som skapade utbildningen fanns bland andra Jenny Larsson, arbetsplatsombud för SSR Akademikerförbundet och familjebehandlare i socialtjänsten.
Alla tänkbara frågor om samverkan stöttes och blöttes i hennes arbetsgrupp: vad kan hjälpa deltagarna framåt i att etablera samverkan på arbetsplatserna? Vad behöver de träna på? Resultatet blev ett program för en halvdag för alla chefer, skyddsombud och arbetsplatsombud, med fokus på rollerna, och på att med samverkan som grund formulera ett ”vi”. Halvdagen genomfördes den 10 mars i år.
Under själva utbildningen gavs en bakgrund till samverkansavtalet, men främst ägnade man sig åt följande:
- Allas ansvar och roller
- Samverkan som process och arbetsmetodik
- Den goda dialogen
Samverkansgrupperna gick utbildningen tillsammans
Omkring 200 chefer, skyddsombud och arbetsplatsombud deltog. Varje samverkansgrupp gick den tillsammans på olika platser i kommunen. Alla fick delta i gemensamma digitala moment, och diskutera och öva i sin egen samverkansgrupp.
Det var väldigt givande
Norhan Saed, som är relativt ny som skyddsombud, uppskattade det.
– Det var väldigt givande. Vi var tio personer i vår grupp, och många olika åsikter kom upp. Jag kunde ta upp alla frågor jag hade med rektorer och med de övriga skyddsombuden.
Hon ser fram emot att fortsätta arbetet tillsammans med sin chef Ann-Sophie Nilsson som är rektor för Dungens och Vanningsåkers förskolor i Burlöv. Nu gäller det att skapa en gemensam bild på arbetsplatserna av vad samverkan innebär och vad den är bra för. Och att skapa insikt om att alla parter behöver bidra, med respekt för varandras roller.
– Bara när alla medarbetare vågar ta upp vad de har i sina tankar kan vi få syn på helheten. Och det är nödvändigt också för att jag som skyddsombud ska kunna fylla min roll, konstaterar hon.
Den goda dialogen vägen till tillit
Ann-Sophie Nilsson ser den goda dialogen som den främsta vägen till den tillit som krävs för att samverkan ska fungera:
– Dialog och delaktighet jobbar vi mycket med i förskolan, det är inte främmande för oss. Men jag känner att vi hade nytta av utbildningen. Och det är till stor hjälp att samverkan blir ett förhållningssätt i hela kommunen.
I hela kommunen kommer utbildning om samverkan att fortsätta, på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper.
Till första arbetsplatsträffen efter att samverkansavtalet börjat gälla fanns en powerpoint samt en film om viljeinriktningen bakom samverkansavtalet. Till arbetsplatsträffarna går det också att hämta övnings-material för fortsatt utveckling i samverkan, på den interna webben.
Det finns material som syftar till att öka den psykologiska tryggheten
– Materialet handlar bland annat om värdegrund. Men det finns också arbetsmaterial som syftar till att öka den psykologiska tryggheten och den goda dialogen. Här är Suntarbetslivs Bättre Möten en av delarna, säger hr-chefen Malin Fajersson.
På frågan om hon i backspegeln tycker att valet av modell för implementeringen var det riktiga, med tanke på den tid och kraft som lagts ned, kommer svaret omedelbart:
– Absolut! Alla dagar i veckan.
