Lotta Håman och Elisabet Meiton står i ett förråd och tittar i en pärm.

Koll på sjukfrånvaron. HR-specialisten Lotta Håman och avdelningschefen Elisabet Meiton samarbetar för att fånga upp orsaker till sjukdom och ohälsa bland medarbetarna.

Foto: Björn Larsson Rosvall / TT

Sjukhus med koll på medarbetarnas hälsa

Två gånger per år gör cheferna på medicin- och akutverksamheten på Mölndals sjukhus hälsogenomlysningar, med stöd av HR och företagshälsovården. Då skapar de sig en bild av medarbetarnas hälsa. Genomlysningarna uppskattas av både chefer och medarbetare.

Efter lunch mitt i veckan är akutmottagningens väntrum på Mölndals sjukhus halvfullt av patienter. Alla väntar lugnt på sin tur. Några tittar på sina mobiltelefoner medan andra kikar på TV:n som är på i ena änden av rummet. När HR-specialisten Lotta Håman kommer gående genom rummet sticker hon ut bland sjukhusets övriga personal i sina svarta jeans och röda tröja. Hon visar vägen till dörren som leder in till akutmottagningen.

Lite längre ner i korridoren välkomnar avdelningschefen Elisabet Meiton oss in till sitt rymliga kontor. Hon och Lotta Håman hälsar familjärt på varandra och det är lätt att förstå att de känner varandra väl. Sedan några år tillbaka träffar de regelbundet varandra för att göra hälsogenomlysningar tillsammans med vårdenhetscheferna på avdelningen.

Sökte pengar

2017 sökte medicin- och akutverksamheten pengar från Västra Götalandsregionens Arbetsmiljösatsning. Under två år hade sjukfrånvaron ökat på avdelningen. De hade idén att förbättra de hälsogenomlysningar de gjort under några år genom att bjuda in också företagshälsovården i det arbetet. De fick ja till pengarna och började samarbetet redan samma år. Sedan dess träffar de en företagssjuksköterska från företagshälsovården vid ett av de två tillfällen på året då de gör genomlysningarna.

Oklart för chefer och medarbetare först

Till en början förstod inte alla cheferna riktigt varför företagshälsovården skulle vara med.

— Några upplevde det som en kontrollsituation. Men snart såg alla att det ger ytterligare en dimension. Om det är en person som återkommande har korttidssjukskrivningar och chefen har slut på åtgärder kan vi bolla idéer med företagshälsovården. De föreslår åtgärder som de kan göra och tillsammans hittar vi nya lösningar, säger Lotta Håman, HR-specialist på Mölndals sjukhus.

Det har blivit ett mycket tätare samarbete

Porträttbild på Elisabet Meiton.— Det har också blivit ett mycket tätare samarbete mellan oss chefer, HR och företagshälsovården. Att vi träffas så här gör att det blir lättare för cheferna att ta kontakt även vid andra tillfällen då de behöver stöd. Våra vårdenhetschefer tycker att det är toppen, säger Elisabet Meiton.

Bland personalen fanns det också en viss misstänksamhet till en början. Det berättar Inger Strandberg som är undersköterska och skyddsombud. Men med information på arbetsplatsträffar om hur genomlysningarna går till och vad syftet med dem är, har det släppt.

Att anställda har fått hjälp spelar också roll förstås.

Porträttbild på Inger strandberg.— Om man till exempel har migrän eller en kronisk sjukdom kan man slippa karensdagen, vilket de drabbade är tacksamma för. Det här är inte ett kontrollsystem utan det är till för arbetstagaren. Det har lett till att det blivit lättare att få hjälp av företagshälsovården, säger Inger Strandberg.

— Jag tror mycket på det här och att det hjälper vår arbetsmiljö.

HR hjälper till med bakgrundsinformation

Två gånger per år kallar Lotta Håman vårdenhetscheferna till hälsogenomlysningar. Hon avsätter ungefär två timmar för mötet. Innan de träffas tar hon fram en lista på de personer på avdelningen som haft kortare sjukskrivningar vid fler än fyra tillfällen. Hon tar också fram annan bakgrundsinformation som avdelningens totala sjukfrånvaro fördelat på kort, mellan och lång tid.

— Vi tar också upp om det har hänt något särskilt på avdelningen som kan påverka arbetsmiljön. Det kan handla om ifall många har slutat eller om personalen jobbar mycket övertid, säger Elisabet Meiton.

Går igenom alla sjukskrivningar

På mötet går de igenom person för person på listan. Cheferna får frågan om de har haft det så kallade omsorgssamtalet med varje person. Det är ett samtal som chefen ska hålla om någon har varit korttidssjukskriven fler än fyra gånger på ett år.

Har det inte gjorts får chefen en uppmaning att boka in ett sådant snarast. Om det har genomförts pratar de gemensamt om de behöver göra någon åtgärd.

porträttbild på Lotta Håman.— Förslaget kanske blir att den här personen behöver träffa företagshälsovården. Då försöker vi boka in det direkt under mötet, säger Lotta Håman.

Nästa steg är att de tillsammans tittar på olika faktorer som hur den fysiska arbetsmiljön ser ut över hela avdelningen, om alla hinner ta ut sina lunchraster och om personalen kan ta ut önskad ledighet. De pratar också igenom om sjukfrånvaron går att koppla till mycket övertid.

Chefernas egen arbetsmiljö

Till sist går de igenom chefernas egen arbetsmiljö, något som är mycket uppskattat berättar Elisabet Meiton. Vad upplever cheferna är mest utmanande i deras roll just nu?

En av de största vinsterna med hälsogenomgångarna är det stöd det ger till cheferna i arbetsmiljöarbetet, tycker både hon och Lotta Håman.

— Många chefer har mycket att göra och ibland hinner de inte med. Då kan vi hjälpa dem att prioritera vilka åtgärder de behöver fokusera på, säger Lotta Håman.

När alla avdelningar på sjukhuset som gör hälsogenomlysningar är färdiga med dem gör HR och företagshälsovården en sammanfattning av läget. De tittar på om det finns några röda trådar och gemensamma drag i hälsoläget. Resultatet presenterar de sedan i den lokala samverkansgruppen och i verksamhetens ledningsgrupp.

— Sedan vi började med hälsogenomlysningarna på det här sättet har vi möjlighet att jobba ännu mer proaktivt än tidigare. Att vi har med företagshälsovården är en förbättring. Men det finns mer att göra och vi fortsätter att jobba med att utveckla både mötena och våra verktyg, säger Lotta Håman.

Text: Teres Hellman, 10 december 2019

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Distansundervisning – så gjorde Celsiusskolan

På idrottsgymnasiet Celsiusskolan i Uppsala är både lärare och elever vana vid distansundervisning. När skolan stängdes på grund av coronaviruset kunde undervisningen därför fortsätta ganska problemfritt. Onsdagen den 18 mars…

Små team i hemtjänsten kan minska smitta

Hemtjänsten i Västervik arbetar i små team med fasta brukare. De har även bra fart på sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Det gör att de nu är väl rustade att mota bort…

Covid-19 – stöd för att hantera det på jobbet

Hur kan vi hjälpas åt att minska spridningen av coronaviruset Covid-19, samtidigt som vi behåller en god arbetsmiljö på våra arbetsplatser? Här finns stöd och hjälp för att hantera det.  Coronaviruset…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Kvinna jobbar hemifrån

Arbetsmiljö för köksbordsjobbare

Coronaviruset har under våren 2020 gjort att väldigt många kontorsarbeten sköts från hemmet. Här kommer forskare med sina bästa tips...