God sömn är viktigt för hälsan. Den påverkar bland annat vår förmåga att koncentrera oss i arbetet. Det visar tidigare forskning. Forskaren Christian Benedict har undersökt fler detaljer i hur sömn, eller sömnbrist, påverkar oss.
Vi sover bort ungefär en tredjedel av vårt liv.
– När du fyller 60 år har du sovit i 20 år. Det kan vara bra att ha i minnet – en slags respekt för hur stort vårt behov av sömn faktiskt är.
Det konstaterar Christian Benedict, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet. Han och hans forskargrupp har undersökt sömnens betydelse för hälsa och arbetsprestation. De har också fått anslag från AFA Försäkring för att utveckla en app som kan ge individuella råd om sömn. Vid ett seminarium på AFA Försäkring berättade han om deras forskningsresultat hittills.
Att sömn består av olika faser och att vi behöver gå igenom alla de faserna under ett sömnpass, är ganska känt idag.
De flesta av oss lever ett liv där vi utsätts för mycket information, på jobbet och privat. När vi sover sparar vi ner den viktiga delen av informationen, och befäster minnet av den. Mindre viktig information raderas.
Bra att sova på saken
Djupsömnen hjälper hjärnan, särskilt främre delen av hjärnan, att återhämta sig. Där sitter bland annat arbetsminne, inlärning, känslokontroll, beslutsfattande och stresshantering.
Drömsömnen hjälper hjärnan att bearbeta information och skapa nya kopplingar mellan olika typer av information, kopplingar som man inte skulle kunna göra när man är vaken. Vi får hjälp att se nya mönster.
– Så det där med att sova på saken, det är sant! konstaterar Christian Benedict.
Han och hans forskargrupp gjorde bland annat ett experiment med en grupp studenter. En grupp fick sova en hel natt, en annan grupp fick bara sova halva natten.
– Sen stressade vi dem! ”Lär er den här ordlistan ord för ord – om du tappar bort dig måste du börja om” var en av de saker vi uppmanade dem till.
De som hade sömnbrist efter att ha sovit för lite kunde inte behålla samma koncentration och presterade därför sämre på de uppgifter de fick.
Sömnbrist leder till impulsivitet
Den som inte sover tillräckligt riskerar problem också på lång sikt. Det påverkar bland annat ämnesomsättning och hormoner. Man blir till exempel mer känslostyrd och impulsiv.
Uppmärksamheten blir sämre. Risken ökar för att man blir trafikfarlig. På lång sikt ökar också risken för vissa sjukdomar, som alzheimer, depression, diabetes typ 2 och cancer. Tidigare studier har visat att den som jobbar natt får ökad risk för bröstcancer.
Nattarbete påverkar, eftersom man då jobbar tvärs emot sin inre klocka. Och när man sover på dagen får man inte samma drömsömn och återhämtning som på natten.
Men man måste också fundera över innehållet i arbete, påpekar Christian Benedict.
– Om jag har ett arbete som ger mig värk så påverkar det också min sömn. Smärta är det om påverkar sömnen allra mest.
Inte säkert vi sover för lite
Många av oss upplever att vi sover för lite. Omkring 30 procent av befolkningen säger att de inte får den sömn de behöver. Det kan ha olika orsaker, menar Christian Benedict.
En sömntjuv är förstås den moderna elektroniken som gör oss tillgängliga dygnet runt och lockar oss att hålla igång också när vi borde lägga oss och sova.
– Det är inte farligt med ny teknik, men mobilerna blir lätt stressframkallande. De kan också vara glädjeframkallande. Å andra sidan är glädjekänslan inte bra heller när man ska sova – det utvecklar dopamin i kroppen som gör det svårare att sova.
Smärta påverkar sömnen allra mest
Det kan också vara så, att det har blivit viktigare att sova bra i vår tid, när så mycket av vår arbetskapacitet bygger på kognitivt krävande arbete.
Att sova lite kan också i vissa kretsar förknippas med att vara framgångsrik: ”Jag går upp klockan fem på morgonen och joggar en runda, sen börjar jag jobba.” Fast det i själva verket är tvärtom: prestationen och produktiviteten blir bättre med god sömn.
Sömn behöver förberedas dygnet runt
Hur ska man göra för att sova bra? Dagsljus, motion och något så när regelbundna tider är viktiga faktorer för att kunna sova bra. Och att inte sitta vid endatorskärm hela dagen – då blir det svårare att varva ner och somna på kvällen, även om man är trött.
– Sömn är inget man förbereder en timme innan man lägger sig. Det är en dygnet runt-grej, konstaterar Christian Benedict.
De flesta vuxna behöver sju till åtta timmars sammanhållen sömn per dygn.
App fick annan effekt
Hur gick det då med den app som Christian Benedict fick stöd från AFA Försäkring för att utveckla? Jo, det blev en app. Men den fick inte riktigt den effekt som forskarna hade tänkt.
– Vi utvecklade appen, men den är inte ute för användning än. Vi upptäckte att de som deltog i studien med appen blev väldigt stressade och upptagna av sin sömn. Så man måste vara försiktig. En app är kanske inte det bästa instrumentet för att få en god sömn.