Kasam: så skapar de känsla av sammanhang

22 november 2021 Lästid: 7 min
Skyddsombudet Petra Monwell och enhetschefen Madelen Karlsson vid et träd i vintersol utanför en gul vacker träbyggnad, Brismarksgården i Hoting, Strömsunds kommun.
Ett projekt som gjort avtryck. "Vi har blivit bättre på att prata med varandra och kolla av hur alla mår", säger Madelen Karlsson, enhetschef, och Petra Monwell, skyddsombud på boendet Brismarksgården i Hoting.

Foto: Pernilla Gunnarsdotter / Strömsunds kommun

Hur kan man göra arbetsvardagen mer begriplig, hanterbar och meningsfull? Det har chefer och medarbetare jobbat tillsammans med i Strömsunds kommun. Resultatet har bland annat blivit ett öppnare samtalsklimat och tydligare arbetsplatsträffar.

Arbetsplatsträffar, APT, börjar nu alltid på samma sätt inom hemtjänsten i Hoting/Tåsjödalen och på Brismarksgården. De inleds med en runda bland medarbetarna: Hur mår du idag? Hur är det på jobbet?

Det kan låta som en småsak, menar Madelen Karlsson.

porträtt på madelen karlsson, enhetschef på särksilda boendet Brismarksgården i Hoting– Men det är viktigt att man kör laget runt på APT och kollar av hur alla mår. Nu är det mer uttalat än tidigare att vi inte pratar i munnen på varandra, utan lyssnar på varandra och att alla kommer till tals. Jag hoppas att det ger effekter i hela samtalet på jobbet.

Utvecklat arbetsplatsträffarna

Sedan hösten 2019 har alla arbetsplatser i Strömsunds kommun ingått i ett arbetsmiljöprojekt som kallas Kasam 2.0.

Uttrycket står för ”känsla av sammanhang”. Det bygger på forskning som visar att det har stor betydelse för människors hälsa att de är delaktiga i sammanhang som de förstår och som känns meningsfulla. I arbetslivet handlar sammanhanget om till exempel arbetskamrater, chefer och arbetsuppgifter.

Projektet har bestått av utbildning och stöd till medarbetare, arbetslag, enhetschefer och kommunledning, totalt cirka 1 300 personer. En grundtanke är att jobbet ska bidra till medarbetarnas hälsa. Arbetsmiljöarbetet ska utgå från friskfaktorer och möjligheter, inte bara fokusera på risker och hinder.

Ett av målen har varit att arbeta fram metoder för hälsofrämjande (salutogena) arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal. De är tänkta att leda till bättre arbetsmiljö. Ytterligare en ambition var att sänka sjuktalen, framför allt bland kvinnliga medarbetare.

Slutsatserna från projektet rapporterades på en webbkonferens i slutet av oktober.

Jämn förbättring i hela kommunen

Före projektet gjordes en medarbetarundersökning om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA. Resultatet var bra, eller mycket bra, på de flesta områden. Mot slutet av projektet fick de anställda svara på samma frågor en gång till.

Medarbetarna tycker att arbetsmiljön har blivit bättre under projekttiden, även om det fortfarande finns frågor att arbeta med. Och detta trots pandemin, sa projektledaren Pär-Eric Hemmingsson på konferensen.

Pär-Eic Hemmingsson, projektledare för projektet Ksam 2.0 i Strömsunds kommun– Särskilt roligt är att vi har allra störst förbättring inom områdena återhämtning och säkerhet och hälsa, där värdena var lägst 2019. Det finns skillnader mellan förvaltningarna, men det är ändå en hyfsat jämn förbättring inom hela organisationen, sa han.

Sjuktalen har ökat, trots att målen var att sänka dem. Men det beror, enligt Pär-Eric Hemmingsson, på pandemin och den särskilda situation som den skapade. Ökningen är mindre i Strömsund än i andra kommuner i länet.

En pilotgrupp tog fram en modell för hälsofrämjande utvecklingssamtal, men samtalen har inte hittat sin färdiga form ännu. Arbetet med den frågan ska fortsätta inom kommunens vanliga verksamhet.

Den största vinsten med projektet är att kommunen har fått bättre och tydligare metoder för det hälsofrämjande arbetet, menar Pär-Eric Hemmingsson.

En bra dag på jobbet

Arbetsplatsträffarna har haft en viktig roll i utvecklingsarbetet. På träffarna har medarbetarna fördjupat sig i resultaten av OSA-enkäten för den egna arbetsplatsen. De har också pratat om hur de vill ha det – hur är en bra dag på jobbet?

– Vi valde ut vilka frågor som kändes viktigast, säger enhetschefen Madelen Karlsson. Vi tittade på vilka bitar man är jättenöjd med och vilka vi behöver jobba mer med. Det var nyttigt att se att det är ganska mycket som faktiskt fungerar bra. Det har blivit tydligare.

Det positiva handlade bland annat om att hemtjänstmedarbetarna kände sig trygga med sin grupp, säger hon. De kunde lyfta frågor som de ville prata om och kände sig bra bemötta av sina kollegor.

– De tycker om att jobba med varandra helt enkelt.

Tydligare APT-beslut

Arbetsplatsträffarna har fått ett tydligare upplägg, beskriver Madelen Karlsson. Hon försöker att inte lämna frågor hängande i luften.

– Det var önskemål om att vi ska komma till punkt i alla frågor. Jag kan hålla med om det. Vi ska inte ha en massa punkter på ett papper som vi pratar om, utan att komma till något beslut.

Coronapandemin påverkade hur projektet kunde genomföras, eftersom nya frågor blev akuta för verksamheterna. De fick dessutom övergå till att ha arbetsplatsträffar i smågrupper, på grund av restriktionerna.

Det är inga jätteförändringar som skett, sammanfattar Madelen Karlsson.

– Men jag tror att projektet har väckt tankar hos fler än mig. Vi lär oss ett sätt att jobba med de här frågorna, som vi ska använda hela tiden. Egentligen är det kanske nu – när projektet är slut – som det börjar, tänker jag.

Viktiga samtalsgrupper

Petra Monwell, undersköterska och skyddsombud på Brismarksgårdens särskilda boende, är inne på samma spår: Nu gäller det att hålla i det som har kommit igång, säger hon.

Hon lyfter särskilt fram de så kallade triogrupperna, där medarbetare träffades på fasta tider för att prata om dilemman i jobbet och ge varandra stöd. Under pandemin blev det svårt att hålla liv i de ursprungliga grupperna. Alla var pressade och vardagen handlade mest om smittspridning och skyddsutrustning, säger Petra Monwell.

Då uppstod tillfälliga samtalsgrupper, med personer som just då arbetade samtidigt.

Porträtt på Petra Monwell, skyddsombud på äldreboendet Brismarksgården i Hoting– De satte sig och pratade en halvtimme, då de hade lugn stund. Det blev fokus på hur vi egentligen mådde då, med corona. Hur ser smittoläget ut? Hur känns det? Är vi stressade? Det var positiva samtal, där vi också kunde reda ut missförstånd som hade uppstått.

Klimatet på arbetsplatsen har blivit öppnare, anser hon.

– Det har blivit lättare att prata om hur man mår. Allt handlar inte om jobbet, det händer ju andra saker i livet också. Jag hoppas att det fortsätter att vara okej att vi sätter oss ner en stund ibland, och checkar av varandra.

Förankrat hos ledningen

Kasamprojektet har varit väl förankrat hela vägen upp i organisationen. En ledamot i kommunstyrelsen ingår i projektets styrgrupp och politikerna har fått återkommenade rapporter, säger kommunalrådet Susanne Hansson (S).

– Förhoppningen från politikens sida var att vi skulle bli en mer hälsofrämjande arbetsplats, att man ska må bra och trivas när man jobbar åt Strömsunds kommun. I det längre loppet hoppas vi att det ska hjälpa oss att klara av framtida kompetensförsörjning.

Det är också en viktig poäng att medarbetare och chefer har fått chans att tillsammans börja tänka på och prata om delaktighet, inflytande, respekt och ansvar i arbetet, anser Susanne Hansson.

Kasam 2.0 i Strömsund

Kasam 2.0 är ett projekt för bättre arbetsmiljö och sänkta sjuktal i Strömsunds kommun. Det startade hösten 2019 och avslutas vid årsskiftet 2021.

Kasam 2.0 har ett hälsofrämjande perspektiv. Friskfaktorer och möjligheter i arbetsmiljön lyfts fram.

En ambition är att kommunens politiskt beslutade värdeord – delaktighet, respekt och ansvar – ska genomsyra arbetsplatskulturen.

Projektet finansieras till stor del av Europeiska Socialfonden (ESF).

Läs mer om Kasam 2.0 hos ESF-rådet!

Några av aktiviteterna i Strömsund

  • Chefer och medarbetare har arbetat fram modeller för hälsofrämjande arbetsplatsträffar (APT).
  • Medarbetarna har ingått i mindre samtalsgrupper.
  • En metod för hälsofrämjande utvecklingssamtal har testats på en pilotgrupp och ska utvecklas vidare.
  • Alla medarbetare (cirka 1 300 personer) har deltagit i tre workshoppar.
  • Cheferna har utbildats i coachande ledarskap och OSA, samt fått personlig handledning.
  • Kommunledningen har fått utbildning om kulturförändring i organisationer.

Text: Margareta Edling