Ökad delaktighet och större tonvikt på det som fungerar bra på jobbet. Det är viktiga ingredienser när Strömsunds kommun storsatsar på hälsofrämjande arbetsplatser.
Arbete ska bidra till medarbetarnas hälsa – Det är en grundtanke i projektet Kasam 2.0 i Strömsunds kommun.
Ambitionen är att ett hälsofrämjande synsätt ska slå igenom långsiktigt i kulturen på kommunens arbetsplatser, säger Pär-Eric Hemmingsson, projektledare, och Ingela Sonidsson, HR- chef:
– Det här är inget som ska ta slut när projektet är slut!
Suntarbetsliv träffar Pär-Eric Hemmingsson och Ingela Sonidsson i kommunhuset på Storgatan i Strömsund i mars 2019. Det här är dagen efter att Folkhälsomyndigheten har höjt sin bedömning av risknivån i corona-epidemin till den högsta – mycket hög risk för samhällsspridning i Sverige.
Kommunen har just beslutat om åtgärder för att begränsa smittspridningen. Bland annat ska externa besök i kommunhuset undvikas. Men vi kan ändå genomföra intervjun, på behörigt avstånd från varandra.
Utgå från det som fungerar
Kasam 2.0 drog igång hösten 2019. Det finansieras gemensamt av kommunen och Europeiska Socialfonden, ESF, och bygger vidare på ett tidigare program för chefsutveckling.
Kasam står för Känsla av sammanhang. Tanken är att arbetsmiljöarbete ska utgå från friskfaktorer och möjligheter, inte bara fokusera på risker och hinder. Kommunens politiskt beslutade värdeord – delaktighet, respekt och ansvar – ska genomsyra arbetsplatskulturen.
– Om vardagen är begriplig, hanterbar och meningsfull, hjälper det oss att bättre klara stress och svåra situationer på jobbet, säger Pär-Eric Hemmingsson.
Målet är att arbeta fram modeller för hälsofrämjande (salutogena) arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal. De ska leda till bättre arbetsmiljö. Ytterligare en ambition är att sänka sjuktalen, framför allt bland kvinnliga medarbetare.
Först om något år kommer det att gå att säga hur det gick. Arbetsplatserna har idag kommit olika långt. Reaktionerna är hittills är mycket positiva, säger Pär-Eric Hemmingsson och Ingela Sonidsson.
Utbildning för alla
Projektet består av utbildning och stöd till medarbetare, arbetslag, enhetschefer och kommunledning.
Hittills har alla anställda, över 1 300 personer, deltagit i den första av tre workshoppar (se faktaruta). Temat var: Vad är god arbetsmiljö?
Cheferna har utbildats i hälsofrämjande ledarskap, och får handledning. För kommunledningen ordnas utbildning om att arbeta med kulturförändring.
Det har även skapats trio-grupper, där arbetskamrater träffas tre och tre på särskilt avsatt tid.
– Där kan de på ett salutogent sätt ventilera dilemman och ge varandra stöd att komma vidare, säger Ingela Sonidsson.
Styrgruppen för Kasamprojektet håller på att ta fram en plan för minskad sjukfrånvaro. En ny modell för hälsofrämjande medarbetarsamtal, som ledningen och facket jobbar fram, testas i mindre skala i vår och ska sjösättas i höst.
Arbetsplatsträffarna spelar en stor roll i utvecklingsarbetet. Det är där det mesta är tänkt att hända, beskriver Pär-Eric Hemmingsson och Ingela Sonidsson. Frågor som inte går att lösa på arbetsplatserna får cheferna lyfta uppåt i organisationen.
Negativ inställning vände
Barnskötaren Linda Ellebrink-Engvall, sektionsföreträdare för Kommunal, ingår i projektets styrgrupp. Hon är entusiastisk.
– Det är en fantastisk satsning på att utveckla och ta vara på medarbetarnas kunskap och erfarenhet.
Många var projekttrötta och negativa i förväg. Men det vände efter första workshoppen, berättar hon. Hon tror att kommande workshoppar – om hälsa och ork i vardagslivet och om arbetsplatser som lyckas – kommer att vara lika värdefulla.
Det är en fantastisk satsning på att utveckla och ta vara på medarbetarnas kunskap.
Ändå är hon lite oroad över att det hälsofrämjande arbetssättet har svårt att få fäste på vissa arbetsplatser.
– Om det ska fungera måste alla enhetschefer vara med på tåget. De måste vara beredda att lyssna till medarbetarna och försöka förstå dem. Ibland tror jag att de kan vara lite rädda för vad som kommer att hända när man tar upp de här frågorna.
Enhetscheferna bör ta hjälp av skyddsombuden på arbetsplatserna, anser Linda Ellebrink-Engvall.
Kulturskillnader mellan arbetslag
Innan projektet drog igång gjorde kommunen en mätning av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön bland kommunens anställda. Den visade att utgångsläget var bra, eller mycket bra, på de flesta områden.
Projektledaren Pär-Eric Hemmingson visar resultatet på sin datorskärm. För ”återhämtning” och ”hälsa/säkerhet på jobbet” är staplarna lite lägre, men inte anmärkningsvärda, konstaterar han. Inga tydliga skillnader syns mellan kön, åldrar eller verksamheter.
Arbetsplatserna har fått fördjupa sig i sina resultat.
– Det finns stora skillnader mellan olika arbetslag, säger han. Upplevelsen av om jag kan ta paus, kan skilja sig mycket mellan grupper med samma arbetsuppgifter. Det visar hur viktigt det är att jobba med arbetsplatskulturen.
Det är jätteviktigt att vi är en attraktiv arbetsgivare.
Pär-Eric Hemmingson och Ingela Sonidsson hoppas förstås att kunna se positiva förändringar när projektet följs upp.
”Vi tvekade inte”
För en kommun av Strömsunds storlek är detta en stor satsning, som varit omöjlig utan stöd från ESF, säger Anneli Svensson, kommundirektör.
– Vi tvekade inte när vi fick chansen. Arbetsmiljön är en het fråga och för kompetensförsörjningen är det jätteviktigt att vi är en attraktiv arbetsgivare, säger hon.
Läs mer om projektet Kasam 2.0 i artikeln Tid för samtal i Strömsund.