Digital hemtjänst – 7 fördelar för både brukare och personal

21 januari 2025 Lästid: 5 min
Sammanfattning av artikeln

I Lunds kommun har man infört så kallad digital hemtjänst.

En del besök hemma hos brukarna har ersatts med videosamtal mellan en undersköterska i hemtjänsten och brukaren.

Brukarna får själva bestämma om de vill ha digitala eller fysiska besök.

Kommunen har skapat en särskild enhet för den digitala hemtjänsten.

De digitala samtalen har gjort att larmen har blivit färre, och stressen har minskat för medarbetarna.

 

En kvinna sitter framför en datorskärm i videosamtal med äldre kvinna på skärmen.
Ett samtal på skärmen kan också skapa trygghet. Brukaren Gunvor i samtal med Lena Holmgren, vårdbiträde i Lunds enhet för digital hemvård.

Foto: Johan Nilsson / TT

Sammanfattning av artikeln

I Lunds kommun har man infört så kallad digital hemtjänst.

En del besök hemma hos brukarna har ersatts med videosamtal mellan en undersköterska i hemtjänsten och brukaren.

Brukarna får själva bestämma om de vill ha digitala eller fysiska besök.

Kommunen har skapat en särskild enhet för den digitala hemtjänsten.

De digitala samtalen har gjort att larmen har blivit färre, och stressen har minskat för medarbetarna.

 

I Lunds hemtjänst har man ersatt en del fysiska besök hos brukarna med digitala samtal. Det har ökat tryggheten för brukarna, och minskat stressen för medarbetarna. Och en effekt överraskade båda grupperna.

I Lunds kommun har man under flera år arbetat med digitala lösningar inom äldreomsorgen. 2023 började förvaltningen titta närmare på hemtjänsten, som man kallar hemvård i kommunen. Kunde vissa besök göras på distans utan att kvaliteten för brukaren blev sämre? Till exempel med hjälp av videosamtal.

– I Sverige hade ingen använt videosamtal i hemvården på det sättet tidigare. Men Finland har haft digital hemvård i flera år, och det är därifrån vi har hämtat inspiration. Bland annat med studiebesök i Borgå kommun, säger Patrik Cronqvist som är arbetsledare inom digital hemvård i Lund.

Finland har haft digital hemvård i flera år och det är därifrån vi hämtat inspiration.

Patrik Cronqvist, arbetsledare digital hemvård på vård- och omsorgsförvaltningen, i kommunens lokaler i centrala Lund.

Patrik Cronqvist, arbetsledare inom digital hemvård i Lund.

Ny enhet för digital hemtjänst

Ett nytt hemtjänstsområde startades, under ledning av enhetschefen för vård- och omsorgsjouren. Där ingick även samordnare, teamledare, systemtekniker och undersköterska. Tillsammans planerade de för och började genomföra digitala besök.

Tekniken i sig är mycket enkel, och utgörs av en vanlig surfplatta som installeras hemma hos brukaren. Däremot var det inte helt lätt att hitta brukare som var villiga att testa.

– När man är van vid att hemvården kommer hem till en blir man ju bekväm med det. Vissa har också telefonsamtal från hemvården, till exempel som tillsyn. Att istället använda surfplatta kan uppfattas som alltför svårt, berättar Patrik Cronqvist.

Informerade både brukare och personal

Den digitala hemtjänsten gick därför tidigt ut med information både internt och externt. Först och främst behövde det vara tydligt att de digitala besöken är frivilliga för brukarna.

– Det fanns även medarbetare som var skeptiska och inte trodde att deras brukare skulle klara av den här tekniken. Därför deltog vi även på arbetsplatsträffar där vi visade hur enkel surfplattan faktiskt är.

Medarbetare som hade intresse och viss teknikkunskap fick bli ambassadörer för den digitala hemtjänsten. Varje hemtjänstområde fick också en surfplatta för att kunna ta med ut till brukarna för test.

Tack vare informationsinsatserna har det nu blivit lättare att få brukare att pröva tekniken. Särskilt de som står inför att beviljas hemtjänst för första gången.

– Men vi behöver helt klart fortsätta jobba för att fler ska våga ta steget. För när de väl gör det, är de flesta väldigt positiva till hur smidigt det är, säger Patrik Cronqvist.

Larmen har minskat

Idag har 90 av totalt 1 600 brukare digital hemtjänst. Ett konkret resultat från införandet av tjänsten är att larmen via stationära eller mobila trygghetslarm har minskat kraftigt. Vissa brukare larmar ofta på grund av oro och ångest. Efter att de fått hjälp dagligen från den digitala hemtjänsten minskade antalet larm avsevärt.

Det har även haft en positiv inverkan på medarbetarnas arbetsmiljö. Larm utgör en stressfaktor i sig och innebär även att planen för dagen kastas om, vilket orsakar ännu mer stress. Det säger Rasmus Johansson som är undersköterska i hemvårdsområde Torn.

När de nu har videosamtal märker vi att deras oro minskar och även antalet larm.

Rasmus Johansson, hemvården i Lund.

Rasmus Johansson, undersköterska i hemvården.

– De som larmar ofta för att de är oroliga måste man ju vanligtvis åka ut till och sitta hos en stund, samtidigt som man känner att man skulle behöva åka vidare till andra brukare som väntar. När de nu har videosamtal märker vi att deras oro minskar och även antalet larm. Det gör vår arbetsdag lugnare.

 

Undersköterskan Kerstin Thomsen plockar ner utrustningen i ryggsäcken i lokalerna hos Hemvården Torn på Traktorvägen i Lund.

Undersköterskan Kerstin Thomsen plockar ner utrustningen i ryggsäcken i lokalerna hos hemvården Torn i Lund, på väg ut till flera besök hos brukare. 

Färre tillsynsbesök

Även tillsynsbesöken har minskat, eftersom flera nu får dessa via den digitala hemvården, antingen som video- eller telefonsamtal.

– Även om tillsynsbesöken är korta i sig, tar det tid att förflytta sig dit och tillbaka, klä av och på sig. Nu kan vi ägna mer tid åt de brukare som exempelvis har fysiska utmaningar. Jag tycker den digitala hemvården har underlättat både för brukarna och oss personal, säger undersköterskan Kerstin Thomsen.

Nu kan vi ägna mer tid åt de brukare som har exempelvis fysiska utmaningar.

Undersköterskan Kerstin Thomsen i lokalerna hos Hemvården Torn på Traktorvägen i Lund.

Kerstin Thomsen, undersköterska i hemvården.

Petra Widerberg är enhetschef på hemvårdsområde Torn. Hon håller med om att en hel del stress har lyfts bort från personalen. Hon tar duschning som exempel:

– Vissa brukare kan klara sig med en påminnelse om att duscha, via ett videosamtal. Man kan komma överens om att personalen ringer upp inom en halvtimme för att stämma av. Om man inte får svar så åker man dit. Brukaren slipper stressen att vänta på hemvårdspersonal som annars ska sitta utanför badrumsdörren tills man duschat klart.

Den undersköterska som sitter med videosamtalen kan också se om brukaren verkar trött eller inte riktigt hänger med. Då åker en medarbetare ut direkt.

Mer fokuserade samtal digitalt

Beata Nilsson är huvudskyddsombud för Kommunal i Lund och arbetar även som undersköterska i hemtjänsten. Hon tycker att man borde införa digital hemtjänst överallt eftersom det är en enkel teknik som bara innebär fördelar.

E-hemvården rekryterar sin personal internt och tar tillvara den kompetens som finns hos oss.

Huvudskyddsombud Beata Nilsson i lokalerna hos Hemvården Torn på Traktorvägen i Lund

Beata Nilsson, huvudskyddsombud och undersköterska i hemvården.

– I ett videosamtal kan man prata en stund i lugn och ro, ansikte mot ansikte. Det är viktigt, särskilt för de äldre som saknar anhöriga eller vänner. När vi är hemma hos brukarna ska vi kanske laga mat eller ordna med mediciner och samtidigt småprata. Då är det svårt att vara fokuserad och det kan bli stressande för båda parter.

En del kollegor har uttryckt oro för att digital hemtjänst skulle leda till att man minskar personalstyrkan. Men så har det inte blivit, menar Beata Nilsson:

– E-hemvården rekryterar sin personal internt och tar tillvara den kompetens som finns hos oss. Exempelvis har vi anställda med lång erfarenhet och även andra språk som kan vara till stor nytta i e-hemvården.

Jag tycker att vår arbetssituation blivit lugnare. Med färre larm och avbrott har det blivit lättare att planera arbetet.

Petra Widerberg, enhetschef, i lokalerna hos Hemvården Torn på Traktorvägen i Lund

Petra Widerberg, enhetschef  i den vanliga hemvården.

Petra Widerberg ser bara fördelar med digitala hemtjänsten.

– Jag tycker att vår arbetssituation blivit lugnare. Med färre larm och avbrott har det blivit lättare att planera arbetet.

Forskning följer hur det går

Gabriella Scaramuzzino, docent vid Socialhögskolan vid Lunds Universitet, har sedan 2023 följt införandet av digital hemtjänst i Lund.

Projektet pågår till 2027 och är finansierat av Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Här kan du se en kort film om forskningsprojektet

Så funkar den digitala hemvården i Lund

En egen enhet ansvarar för planering och utförande. Sex undersköterskor/vårdbiträden sköter själva tjänsten från digitala hemvårdens egen lokal. Dessa personer rekryteras internt.

Idag är digitala hemvården bemannad mellan kl 7-22, även helger.

Man erbjuder även digital gruppträning och gruppsamtal.

Att få digitala besök är frivilligt och ett komplement eller alternativ till de hemvårdsinsatser brukaren redan har. Man kan alltid ångra sig och gå tillbaka till fysiska besök.

Tjänsten består av en surfplatta som installeras hos brukaren och är låst till en app. Även anhöriga kan anslutas till videosamtal.

Surfplattan har stora och tydliga knappar på skärmen för att svara eller avböja samtalet. Plattan kan också ställas in så att samtalat påbörjas direkt utan knapptryckning.

Fokus ligger inte på specifika insatser som passar för digital hemvård, utan på att erbjuda möjligheten till de brukare som vill och kan använda tjänsten.

I varje hemvårdsområde finns ambassadörer för den digitala hemvården. De informerar och hjälper brukare som vill veta mer och är nyfikna på att testa.

Digital hemvård - 7 goda effekter

7 slutsatser hittills av att införa digital hemvård i Lund:

Brukarna uppskattar att det ofta är samma medarbetare som utför insatsen.

De digitala besöken sker oftast vid utlovad tid. Det tycker brukarna är positivt. Fysiska besök blir ibland försenade på grund av oförutsedda händelser som larm hos andra brukare.

Videosamtalen skapar en relation och flera har berättat att de ser fram emot att ses. Särskilt uppskattat är att man kan prata i lugn och ro ansikte mot ansikte.

De digitala besöken hjälper brukarna att få struktur på dagen.

Brukare med oro och ångest har kunnat erbjudas videosamtal, vilket minskat antalet larm.

Hemvårdens medarbetare upplever mindre stress när antalet larm minskar, men också för att antalet fysiska tillsynsbesök minskar.

Medarbetarna upplever också att det dagliga arbetet blivit lättare att planera och utföra när vissa insatser sker digitalt från e-hemvården.

Källa: Gabriella Scaramuzzino, docent vid Lunds Universitet

Nya digitala system – vilka behov har ni?

illustration för dialog: två personer och en pratbubbla.När digitala system ska införas.
Testa de här frågorna som en inledning till processen, till exempel vid en arbetsplatsträff:

  • Gör systemet nytta för verksamheten och i mötet med de människor verksamheten är till för?
  • Gör systemet nytta för medarbetarna? Förenklar det arbetsuppgifter, minskar stress och stödjer administration?

Är beslutet redan taget att införa ett nytt digitalt system?
Då kan de här frågorna vara användbara:

  • Är tidpunkten för införandet rimlig, så den inte sammanfaller med exempelvis en intensiv arbetsperiod?
  • Har ni planerat in rimlig tid för utbildning, anpassning och införandestöd?
  • Har nya arbetsuppgifter som det nya digitala systemet medför räknats in i den totala arbetsbelastningen?
  • Hur mycket administration och underhåll kommer krävas i förhållande till de förväntade nyttorna?

Ta mer hjälp för er digitala arbetsmiljö med Suntarbetslivs verktyg Digironden

Text: Pernilla Fredholm
Kontakt: [email protected]