”Bli trygg med dina prioriteringar” – det är en del av strategin för att se till att personalen håller sig frisk på Habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän.
– En stor del av ansvaret att upptäcka om någon överanstränger sig ligger hos chefen, säger Annika Sundqvist som är chef för Habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän.
Habiliteringen ger stöd och behandling till barn, ungdomar och vuxna med varaktiga funktionsnedsättningar. Målet är att de ska få ett bättre liv och kunna delta i samhället på lika villkor. Här finns sju olika enheter. Teamarbete sker mellan arbetsterapeuter, dietister, fritidspedagoger, kurator, logopeder, läkare, psykologer, sjukgymnaster, sjuksköterskor, specialpedagoger och talpedagoger.
Chefen tar ansvar
Eftersom de 300 anställda ständigt har fullbokade almanackor och tiden ska räcka till så mycket mer idag, menar Annika Sundqvist att man måste prioritera bland alla arbetsuppgifter. På habiliteringen är flera anställda helt ensamma i sin yrkesgrupp på sin arbetsplats. Om du då blir sjuk samlas arbetet snabbt på hög. För att underlätta för andra att ta över är vårdplaneringen viktig. Där ska det framgå vilka mål som gäller och hur de ska uppnås. I hela Västra Götalandsregionen jobbar de anställda med att prioritera. Prioriteringscentrum i Östergötland tillhandahåller verktyg som ska underlätta arbetet med att prioritera olika hälsoproblem.
– Det är viktigt att du som anställd känner dig trygg i den prioritering du gör, så att du inte lämnas ensam med alla beslut. Som chef måste jag visa att ansvaret för prioriteringarna är mitt och att den som till exempel klagar på vården eller den uteblivna vården kan vända sig till mig eller någon av de andra cheferna.
Personalen tar på sig för mycket
När Annika Sundqvist deltar i olika chefsutbildningar, får hon ofta höra klagomål från cheferna i den privata sektorn, att de anställda inte jobbar tillräckligt hårt. I den offentliga sektorn tycker hon att problemet är det omvända. Personalen är för engagerad för sitt eget bästa. I dagsläget bedömer Annika Sundqvist att två till tre personer per år inom Habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän, blir sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Överlag minskar antalet sjukskrivna inom området Habilitering och Hälsa i Västra Götalandsregionen.
– De som blir sjukskrivna för utmattningssyndrom är dock många gånger svårare att få tillbaka i arbete, än de som är på gränsen och där man lyckas häva situationen.
Om någon visar tecken på utmattning, är det första steget att prata med den som är drabbad. Chefen sätter sig ner med den anställda och går igenom vilka arbetsuppgifter som kan prioriteras ner eller bort. Utmaningen är att få medarbetaren att vilja prata öppet om problemen utan att hon känner sig misslyckad för att inte räcka till.
– Det är mitt ansvar att öppna upp för en diskussion och försöka sätta ord på det som jag tror rör sig i huvudet på medarbetaren.
Chefens ansvar att öppna upp för diskussion
Svårt hitta passande arbetsuppgifter
Om den anställda måste sjukskrivas, försöker Annika Sundqvist ändå hitta några arbetsuppgifter tillsammans med medarbetaren, som kan utföras under några timmar varje vecka. Rehabiliteringen går väldigt mycket fortare om man inte helt tappar kontakten med sin arbetsplats, menar hon.
Svårigheten kan vara att hitta lämpliga arbetsuppgifter. Det finns få enkla sysslor som inte kräver specialkompetens. För att jobba i receptionen ska du till exempel kunna hantera tidböcker för flera olika verksamheter, olika it-system, tala teckenspråk och minst ett främmande språk.
– Under en kort tid kanske du kan dela ut posten, kopiera och ägna dig åt andra administrativt eller praktiska saker, men arbetsuppgifterna får ju inte blir okvalificerade heller. Våra anställda är ju välutbildade. Vi försöker samla på oss arbetsuppgifter som är viktiga, men som ingen riktigt hinner med. Då har man stor nytta av sin kompetens och utför ett arbete som många efterfrågar. Det kan handla om att ägna sig åt litteraturstudier eller analysera olika sorters statistik.
Grupprehabilitering ger värdefulla insikter
Personal från Habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän har deltagit i olika rehabiliteringsgrupper på Institutet för Stressmedicin.
– Det är en stor fördel att upptäcka att man inte är ensam, att andra välutbildade, kompetenta personer också kan drabbas. Genom de andra deltagarna får du också nya, värdefulla infallsvinklar på din situation, säger Annika Sundqvist.
Att lära sig att upptäcka symtomen själv på ett tidigt stadium, är det allra viktigaste för att undvika att drabbas av utmattningssyndrom, tror Annika Sundqvist. Själv tillhör hon sorten som inte behöver speciellt mycket sömn, men det finns trots allt en gräns och hon vet mycket väl när den passeras. En del som blir hårt drabbade av utmattning och där rehabiliteringen kommer igång sent, har svårt att tänka sig att gå tillbaka till sitt gamla jobb. Att hitta ett helt nytt yrke klarar den enskilda arbetsplatsen sällan av. Då tar rehabiliteringen betydligt längre tid.
Lite till och lite bättre
Annika Sundqvist tycker att det finns en större acceptans idag för att man kan drabbas av utmattning, både bland arbetskamrater och chefer. Det gör att fler vågar prata om sina problem, vilket i sin tur gör att man som chef kan sätta in åtgärder i god tid. Efter en lyckad rehabilitering kan den anställda komma tillbaka med nya krafter och en sund syn på vad som är rimligt att åstadkomma på den tid som finns till förfogande. De som drabbas av utmattningssyndrom tycker ofta att de kan göra lite till och lite bättre.
– Självklart kan du alltid göra allting bättre, men dygnet har bara 24 timmar och du ska inte arbeta mer än åtta timmar.
Prioriteringscentrum i Östergötland
Prioriteringscentrum bedriver forskning och utveckling av prioriteringar i vård och omsorg. Centret som drivs av landstinget i Östergötland stöder också kunskapsöverföring mellan forskning och praktisk vård och omsorg. Forskare och praktiker, förtroendevalda, organisationer och allmänheten, utbyter erfarenheter genom det nationella nätverket PrioNet, utbildningar och konsultinsatser.