Om du vet vad som förväntas av dig och samtidigt ingår i en organisation som strävar mot tydliga mål – då är chansen stor att du mår bra på jobbet. Det menar forskarna Eva Vingård och Per Lindberg.
Redan vid rekryteringen av nya medarbetare är det viktigt att tala om vad arbetsplatsen har för mål och värdegrund, hur verksamheten är organiserad och hur man jobbar för att nå målen.
– Att organisationen har värderingar som är sunda och delas av alla är viktigt för en frisk verksamhet. Varje medarbetare behöver veta sin roll och vad som krävs av dem för att göra ett gott arbete och må bra på jobbet, säger Eva Vingård.
Hon är professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Uppsala akademiska sjukhus. I många år har hon forskat om vad som utmärker arbetsplatser med många friska medarbetare.
Privata företag undersöktes i studien Hälsa och framtid, ett forskningsprojekt om långtidsfriska företag. Nu är hon mitt uppe i en liknande studie inom kommuner och landsting.
Stödja det positiva istället för att rätta till det som är fel
Eva Vingård berättar att forskning om hälsofrämjande faktorer i förhållande till arbetsorganisation och medarbetarskap är ny och ännu inte särskilt omfattande. De studier som finns pekar ändå åt samma håll, nämligen på vikten av att stödja det positiva både i organisationen och hos medarbetarna i stället för att enbart rätta till det som är negativt.
När Eva Vingård forskade om vad som utmärkte friska privata företag i Sverige blev det också uppenbart att de friska verksamheterna hade ett sådant positivt fokus. Ägarna var inte enbart intresserade av lönsamheten, utan även av hur man organiserade arbetet på bästa sätt. De hade tydliga mål och en uttalad värdegrund som genomsyrade verksamheten.
Eftersom studien inom kommuner och landsting inte är färdig kan Eva Vingård kan inte avslöja några konkreta exempel därifrån. Men hon berättar att hennes intryck är att organisationens övergripande mål och struktur högst upp i hierarkin ibland är otydliga.
– Inom offentlig sektor är det sällan någon kan peka ut sin ägare utan en del nämner politikerna, andra verksamhetschefen och några myndigheten som övervakar verksamheten, som exempelvis Skolverket. Det gör arbetsrollen otydlig. Vem ska medarbetarna och cheferna lyssna på och vad är egentligen deras uppgift? säger Eva Vingård.
För att öka tydligheten tror hon att det behövs mer samordning och samverkan mellan politiker och verksamhetsledning.
– Om de ser på verksamheten på samma sätt kan de dra åt samma håll. Det finns säkert positiva exempel på det i dag, men mitt intryck är att det kan bli bättre, säger Eva Vingård.
Öka tydligheten med hjälp av samverkan
Breda arbetsuppgifter stimulerar oss
Tydliga mål, en positiv värdegrund som präglar verksamheten och en konkret roll för varje medarbetare är alltså viktigt. Sedan är frågan vad medarbetarna har för handlingsutrymme inom sin roll.
– Alla behöver ett manöverutrymme för att må bra, vi klarar inte att vara styrda som maskiner, vare sig det gäller inflytande över arbetsinnehållet eller hur det utförs. Jag vet ett fall inom hemtjänsten där en äldre kvinna hade glömt att handla något i köpcentrumet och ville utnyttja promenaden som var inplanerad varje vecka till att ordna det. Men inom hemtjänsten hade man bestämt att alla promenader skulle vara i naturen och medarbetaren fick inte tillmötesgå hennes önskan. Det satte medarbetaren i en knepig situation när organisationens värderingar krockade med hennes egna och hon inte hade någon makt över sitt arbete. Det är bättre att lita till kompetensen hos varje medarbetare, berättar Eva Vingård.
– Ju fler av våra förmågor vi får använda på jobbet, desto bättre tycks vi må. Det skapar variation och stimulans i arbetet, säger Per Lindberg vid Centrum för belastningsskadeforskning i Gävle.
Per Lindberg är universitetslektor vid Centrum för belastningsskadeforskning, avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap vid Högskolan i Gävle och har också forskat om friskfaktorer. Han tar upp vikten av att lyfta fram medarbetarnas styrkor och möjligheten att växa och utvecklas på jobbet som en viktig friskfaktor. Var och en måste få utnyttja sin fulla potential i arbetsvardagen. Det är ett sätt att bli sedd och få bekräftelse för sina färdigheter.
– Ju fler av våra förmågor vi får använda på jobbet, desto bättre tycks vi må för det skapar variation och stimulans i arbetet. Därför kan det vara smart att uppmärksamma medarbetarnas kunskaper som inte har direkt med huvuduppgiften att göra. Kanske kan någon ett språk som man kan ha nytta av, eller är duktig på att systematisera information i datorerna, säger Per Lindberg.
– Om många kan flera saker blir verksamheten också mindre sårbar. Då är det också lättare att hjälpa varandra och skapa en arbetsrotation, tillägger han.
Att få gå utbildningar och delta i kurser är också viktigt. Det gäller äldre likaväl som yngre. Alla behöver uppdatera sina kunskaper så att de hänger med och inte känner sig dumma.
– Jag önskar att det oftare fanns en horisontell karriärstege som bygger på att man blir duktig i sin arbetsroll utan att det innebär chefskap. Det skulle också främja bred kunskap och varierade arbetsuppgifter, säger Per Lindberg.
När goda förebilder får ta plats mår kollegorna bättre
Ansvaret för att främja det friska ligger på flera nivåer, enligt Eva Vingård och Per Lindberg. Grundstrukturen och de övergripande målen måste sättas av verksamhetens ägare eller huvudman. Chefernas uppgift är att sprida detta och se till att medarbetarna har möjlighet att förstå varför arbetet organiseras på ett visst sätt och vad som förväntas av just dem. Också medarbetarna har ett ansvar genom att vilja delta.
De senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit allt vanligare. Även det kan vara en friskfaktor.
– Medarbetarskap handlar om att man kan arbeta i grupp, att man är professionell och ger varandra sitt stöd för att lösa en gemensam uppgift. Man behöver inte vara vän med alla, men vänlig mot alla, säger Eva Vingård.
Hon berättar om en studie där forskarna visat hur man kan använda medarbetarskapet som en friskfaktor genom att fokusera på de medarbetare som är goda förebilder, i stället för att enbart rätta till det negativa.
I en verksamhet hade några medarbetare mobbat andra och många mådde dåligt. När cheferna slutade fokusera på de negativa inslagen och i stället började uppmuntra de medarbetarna som fungerade som positiva exempel så flockades snart majoriteten av medarbetarna kring dem och mobbarna fick inte längre så mycket plats.
– På det flesta arbetsplatser finns både goda medarbetare och surkart. Om man uppmuntrar de duktiga lutar allting snart över åt det hållet. Det här kan både arbetsledare eller en grupp medarbetare göra, men man behöver vara några stycken och det är viktigt att man har stöd, säger Eva Vingård.
Positiv skyddsrond ger ledtrådar till god hälsa
Forskarna har börjat lära sig vilka friskfaktorer som bidrar till bättre hälsa i arbetsorganisationen, men när det gäller att omsätta kunskapen i verkligheten har vi inte kommit lika långt.
– För bara några år sedan var det ingen som pratade om att bygga friska organisationer. Då handlade allt om att eliminera risker. Nu när jag talar om friska organisationer blir alla väldigt intresserade. Men när det ska omsättas i praktiken drunknar det ofta i det dagliga arbetet. Man ska naturligtvis inte glömma bort riskarbetet, men man skulle också kunna gå en positiv skyddsrond och undersöka vad som är bra på arbetsplatsen och hur de inslagen kan stärkas, säger Eva Vingård.
– Det viktiga är att börja tänka i de här banorna. Framöver tror jag att det kommer att bli en nödvändighet i takt med att medarbetarna verkar ställa allt större krav på arbetets innehåll och hur det är organiserat, säger Per Lindberg.