Vårdförbundet i Värmland bjöd på pyttipanna som nattmat klockan ett på natten under konferensen om nattarbete i vården. Politiker, tjänstemän och chefer för vården i Värmland deltog.

Foto: Åsa Hammar

Konferens i vargtimmen om nattarbete

Vårdförbundet i Värmland tog nyligen ett ovanligt grepp. De bjöd chefer, tjänstemän och politiker till en nattlig konferens där forskare och sjuksköterskor berättade hur det är att arbeta natt.

– Vi tycker det behövs mer kunskap om vad nattarbete innebär. Det handlar bland annat om att få fram vilka faktorer som kan leda till bättre hälsa, sa Eva Strand, ordförande för Vårdförbundet i Värmland.

Konferensen ägde rum i Skoghalls Folkets Hus mellan klockan tio på kvällen och fyra på morgonen, den 18 till 19 februari. Ett fyrtiotal personer kom och de flesta höll ut hela natten, även om ett och annat huvud nickade till under nattens gång.

En av deltagarna var Lena Ohlsén, verksamhetschef för rättspsykiatrin i Kristinehamn.

– Jag är här för att jag har ansvar för personal som jobbar natt. Jag vill ta del av den här informationen för att kunna sätta mig in i personalens situation. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad om ny forskning. Jag ska försöka hålla mig kvar hela natten!

Stort intresse bland Vårdförbundets medlemmar

Skoghalls Folkets Hus ligger i bruksorten Skoghall med pappersbruket Stora Enso alldeles intill. Det är klassisk industriarbetarmark, och i Folkets hus pryds väggarna av stora målningar där unga män med svällande muskler svingar sina fanor. Men den här natten var det vårdens sjuksköterskor som tagit över huset, och de som stod i centrum.

Konferensdeltagarna möttes i entrén av tända ljus i kandelabrar, och bjöds därefter in till ett stort rum med dämpad belysning.

Eva Strand hälsade välkomna med att beskriva konferensen som en lightversion av ett nattpass – för ett riktigt nattpass för sjuksköterskor håller ju ofta på mellan nio på kvällen och sju på morgonen.

– Nattarbete är den absolut största frågan för våra medlemmar. Många som jobbar natt har hört av sig inför konferensen via våra sociala medier, och sagt att de uppskattar det här. Jag har faktiskt aldrig varit med om ett sånt intresse för något vi har ordnat. Över 200 000 personer har varit inne på vår facebooksida för att läsa om detta.

Nattarbete påverkar hälsan

Sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt inledde med att berätta hur nattarbete påverkar hälsan, det sociala livet och själva arbetet.

Trötthet, kort sömn efter ett nattpass, svårare att upprätthålla ett socialt liv, och ökad risk för olyckor och felbedömningar på natten är några kortsiktiga effekter.

De långsiktiga effekterna handlar mycket om en ökad risk för olika sjukdomar, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Den som jobbar natt under mer än tjugo år får en ökad risk för bröstcancer.

– Men det är en liten grupp eftersom de flesta som jobbar natt inte gör det så många år. Och risken tycks inte öka alls innan dess.

Torbjörn Åkerstedt har också undersökt vad anställda tycker om sina arbetstider. Rent nattarbete och rent dagarbete är mest uppskattat. Treskift med dag, kväll och nattpass är däremot inte särskilt omtyckt.

– Det rena nattpasset är nästan lika populärt som det rena dagpasset. Det kan bero på att nattpassen ofta utförs av människor som valt det själva, sa Torbjörn Åkerstedt.

De problem som anställda själva upplevde när det gäller arbetstider är att inte kunna välja själv, schemaändringar med kort framförhållning, kort dygnsvila och delade arbetspass.

– Kort dygnsvila verkar vara det största problemet. Inom vården har man ofta åtta timmar mellan arbetspassen.

Vad kan man göra då, för att folk som jobbar natt ska må så bra som möjligt? Torbjörn Åkerstedt ger några goda råd.

– Det viktigaste man kan göra är att ge människor inflytande över sin arbetstid. Undvik kort framförhållning i scheman. Undvik kort dygnsvila, och många nattpass i rad. Det är viktigare med en ledig hel dag än flera korta arbetsdagar.

Tupplur och nattmat

Därefter fick deltagarna se ett par korta filmer där sjuksköterskor berättade hur det är att arbeta natt. Filmerna hade gjorts av Vårdförbundet i Värmland och finns tillgängliga på Youtube. Sjuksköterskorna talar om hur både hälsan och det sociala livet påverkas, och om svårigheter att få något gjort dagen efter ett nattpass.

Sen var det dags för en tio minuters tupplur, och nattmat. Klockan två på natten talade forskaren Anna Anund, Statens väg och transportforskningsinstitut, om sin forskning om sömn och bilkörning. Det föredraget går tyvärr bort här, eftersom Suntarbetslivs reporter vid det laget började få stora svårigheter att hålla sig vaken.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro fick den sista vargtimmen, då hon berättade om de samtal om nattarbete som Vårdförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting för just nu.

Kan påverka själv

Maud Ulset, lokalt skyddsombud och inom kort huvudskyddsombud för sjuksköterskorna i Karlstads kommun, höll ut till slutet.

– Jag tyckte det var jättebra. Det kom fram ganska väl genom både forskarna och sjuksköterskorna vilka risker för hälsan det finns för de som jobbar natt. Det var intressant att flera av dem som intervjuades hade valt att inte jobba heltid, det visar ju att nattarbete sliter.

Det finns också saker man själv kan påverka, menar Maud Ulset. Många arbetsplatser inom vården använder sig av önskeschema, där man själv kan bestämma vilka pass man vill jobba, till en viss gräns.

– Önskeschema är inte alltid så bra eftersom man riskerar att inte sätta sin egen hälsa främst alla gånger, och ger sig själv för lite återhämtningstid mellan arbetspassen, säger hon.

Tips: 
Youtube: nattarbetande sjuksköterskor berättar

Inlägg taggat med:

Arbetstid
Hållbart arbetsliv
Sömn
Text: Åsa Hammar, 23 februari 2016

Relaterade verktyg

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...