Så ändrade de sina beteenden och fick en bättre kommunikation

Region Kalmar satsar på friskfaktorer – och barn- och ungdomshabiliteringen i Vimmerby har redan tjuvstartat. Här möts vi av arbetsglädje och konkreta steg mot en ännu bättre arbetsmiljö. Följ med och se hur de gör!

Vimmerby är den lilla staden i Småland som många förknippar med Astrid Lindgrens sagor. Där kantas Storgatan av färgglada trähus från förr i tiden. Men strax intill ligger en samling betydligt modernare envåningshus – och det är här barn- och ungdomshabiliteringen inom Region Kalmar län håller till.

De arbetar med barn och unga som har till exempel autism, intellektuell funktionsnedsättning eller rörelsehinder. Barnen och deras familjer får råd, stöd och behandling för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. I nuläget har de behandlingskontakt med cirka 200 barn.

Sedan våren 2024 har barn- och ungdomshabiliteringen även jobbat med att behålla och utveckla det som fungerar bra i deras arbetsmiljö. Och därmed är de något av pionjärer inom Region Kalmar, som under 2025 drar igång friskfaktorarbete på en strategisk nivå genom att bland annat ha deltagare på Suntarbetslivs processledarutbildning Friskfaktorsteget.

Samverkansgruppen såg Studio Friskfaktor

Allt började med att samverkansgruppen inom Habilitering Norr, dit barn- och ungdomshabiliteringen hör, fick nys om första säsongen av Suntarbetslivs programserie Studio Friskfaktor.

– Vi såg alla avsnitt av Studio Friskfaktor tillsammans i samverkansgruppen, berättar Rebecka Nilsson, områdeschef för Habilitering Norr i Region Kalmar.

Efter varje avsnitt av Studio Friskfaktor diskuterade samverkansgruppen innehållet. Sedan gick de från snack till verkstad på en klinikdag för alla cirka 50 medarbetare inom området.

Vill behålla ett positivt arbetsklimat

Inför klinikdagen gjorde Rebecka Nilsson tillsammans med sin chefskollega ett bildspel utifrån Suntarbetslivs verktyg Friskfaktorlabbet. De valde även ut några av Suntarbetslivs filmer om friskfaktorer.

Skyddsombuden kollade på materialet och fick frågan om de ville vara med och hålla i gruppdiskussioner om friskfaktorer på klinikdagen. Skyddsombudet Carina Olsson nappade på idén.

Tanken med Friskfaktorlabbet är att man ska skatta sina friskfaktorer i den egna arbetsgruppen, men här bestämde cheferna och skyddsombuden att mixa alla verksamheter inom basenheten och ha en gemensam dialog. De ville jobba med att bibehålla ett positivt arbetsklimat på alla arbetsplatser inom habiliteringen.

– Jag tyckte först att vi skulle jobba i grupper med varje arbetsplats för sig, men det var bra att vi ändå tog beslutet att blanda upp oss. Då kunde vi dela erfarenheter och inspirera varandra, säger Carina Olsson.

Hon arbetar som specialpedagog på barn- och ungdomshabiliteringen i Vimmerby, och har även fackligt uppdrag för Sveriges Lärare. Här på barnhabiliteringen har hon arbetat i runt 16 år, och varit skyddsombud de senaste sex åren. Hennes arbetsplats präglas av hög trivsel och arbetsglädje. Det är en stabil arbetsgrupp med låg personalomsättning. Den senaste medarbetarundersökningen pekar åt samma håll.

Ledarskapet en fråga för alla – inte bara chefen

På klinikdagen fick medarbetarna lära sig mer om friskfaktorer och gjorde skattningen av dem i Friskfaktorlabbet. Ledarskap blev den friskfaktor som skattades högst och den de valde att arbeta med i grupper under dagen.

Rebecka Nilsson är chef för 25 medarbetare som arbetar på två barn- och ungdomshabiliteringar och en syncentral. Dessa verksamheter ligger på två olika orter fördelat på tre arbetsplatser. Det gör att hon bara kan vara på varje ställe en till två dagar i veckan.

Till bilden hör också att medarbetarna överlag redan tyckte att de hade en närvarande chef. Därför blev målsättningen att fortsätta vidareutveckla ledarskapet.

Nu jobbar Rebecka Nilsson vidare med att vara tillgänglig digitalt. Hon har till exempel sin digitala kalender öppen så att alla kan se var hon är och vad hon har för sig. Men det är hon inte ensam om.

– Vi har arbetat med att alla medarbetare i basenheten ska ha uppdaterade kalendrar för att det ska vara tydligt vart man befinner sig och om man är tillgänglig eller inte.

Skyddsombudet Carina Olsson påpekar att även medarbetarna kan bidra till att stärka friskfaktorn ledarskap.

– Även vi medarbetare behöver skapa en medvetenhet, och ta eget ansvar för att komma i kontakt med chefen.

Så stärker de sin kommunikation

På nästa klinikdag, ett halvår senare, tog de tag i den friskfaktor som de hade skattat näst högst: kommunikation. Som det här att våga säga vad man tycker. Skyddsombudet fortsätter:

– Vi strävar efter öppenhet och tydlighet från båda håll. Vi tycker att våra chefer ska vara tydliga mot oss, men det omvända är lika viktigt – att vi medarbetare också är tydliga mot chefen, säger Carina Olsson.

I friskfaktorn kommunikation ingår även återkoppling. Chefen Rebecka Nilsson försöker bli bättre på att kommunicera hur uppföljningar av olika förändringar ska gå till, när det kommer att ske och varför det behövs. Hon ser också vinster med att vara tydlig om när den sista planerade uppföljningen görs.

Efter den sista planerade uppföljningen har alla ett eget ansvar att lyfta saken igen om det finns behov av det, anser hon. Skyddsombudet ser att chefens ansträngningar ger effekt.

– Vår ledning har blivit bättre på att återkoppla och följa upp förändringar. Det visade sig vara väldigt viktigt, säger skyddsombudet Carina Olsson.

Mycket att vinna med friskfaktorarbetet

För chefen Rebecka Nilsson är arbetet med friskfaktorer viktigt för att behålla både medarbetarnas välmående och kvaliteten i arbetet med patienterna.

Som chef kan man också ha en ganska tuff arbetsmiljö, och den kan verkligen vinna på att jobba med friskfaktorerna, anser hon.

– Om medarbetarna mår bra och trivs får även jag som chef en bra arbetsmiljö – det är win win, säger Rebecka Nilsson, områdeschef.

Så här gör de:

• • Samverkansgruppen tog fram en kortad variant av Suntarbetslivs verktyg Friskfaktorlabbet. Den genomfördes i mixade grupper på en klinikdag för alla cirka 50 medarbetare. De valde att arbeta med två friskfaktorer: ledarskap och kommunikation.
  • De har därefter fortsatt att jobba med friskfaktorer på ytterligare två klinikdagar med ett halvår emellan varje. Den senaste hade temat ”Friskfaktorer i vår vardag”.
  • Teamen i verksamheterna jobbar vidare med friskfaktorerna på sina arbetsplatsträffar, apt.
  • Var och en försöker göra beteenden som stärker friskfaktorerna.
  • Förhoppningsvis visar nästa medarbetarundersökning att de bibehållit och kanske till och med har förbättrat arbetsmiljön.