Majoriteten av de som arbetar inom välfärden är positiva till ökad digitalisering på jobbet. Men åsikterna går isär mellan olika yrkesgrupper.
Det är Sveriges kommuner och regioner, SKR, som har frågat förskollärare, lärare, läkare, sjuksköterskor, socionomer och undersköterskor om hur de ser på digitalisering, användning av digital teknik i sina arbeten – och vilka erfarenheter de har av det. Resultatet presenteras i en studie som vänder sig till de som arbetar med kompetensförsörjning, digitalisering och förändringsledning i kommuner och regioner.
Studien bygger på två enkäter. Den ena gick till 1093 yrkesverksamma medarbetare inom välfärden. Den andra enkäten besvarades av 819 studenter på högskoleutbildningar till lärare, läkare, socionomer och sjuksköterskor.
Det visar sig att majoriteten av medarbetarna är positiva till ökad digitalisering på arbetsplatsen och i samhället. Men det finns skillnader mellan yrkesgrupperna i hur de ser på digitalisering. Läkarna är till exempel betydligt mer positiva till digitalisering än lärarna och undersköterskorna.
Fungerat bra för många
Sju av tio av medarbetarna arbetar där det under de senaste två åren har införts digitala verktyg och arbetssätt. De allra flesta tycker att det har fungerat bra, men svaren varierar mellan yrkesgrupperna.
Att införa digitala verktyg har fungerat mycket bra eller ganska bra, tycker så här många av de medarbetarna:
- 81 % av grundskollärarna och 76 % av förskollärarna och gymnasielärarna
- 76 % av undersköterskorna
- 67 % av socionomerna och 66 % av sjuksköterskorna
- 50 % av läkarna.
Somia Frej är utredare på avdelningen för arbetsgivarpolitik och en av rapportens tre författare. Hon tolkar resultatet som att medarbetarna är väldigt positiva till själva införandet av digitala verktyg på den egna arbetsplatsen. Det var också det mest intressanta resultatet, anser hon.
– Många jobbar på arbetsplatser som har infört digitala verktyg. De förstod varför det gjorts och tycker att det har fungerat bra i hög utsträckning, säger Somia Frej när hon presenterar rapporten på ett seminarium hos SKR.
Studenterna vill vara bättre förberedda
Vad tyckte studenterna då? Svaren visar att de är mer positiva till digitalisering än de yrkesverksamma. Men de känner sig inte förberedda på att arbeta med digitala verktyg.
Ungefär 87 procent av socionom- och läkarstudenterna upplever att deras utbildningar inte rustar dem för ett digitaliserat arbetsliv. Även sjuksköterskestudenterna och lärarstudenterna känner sig dåligt förberedda.
– Man kan förstå att studenter vill känna sig rustade för arbetslivet, säger Somia Frej som blev överraskad av att de känner sig oförberedda i den utsträckningen som de gör.
Det är viktigt att arbetsgivaren erbjuder kompetensutveckling i nya digitala system, tycker 84 procent av studenterna. Två av tre studenter vill vara delaktiga när nya system köps in.
Vara tydlig med syftet
Mia Hernell Blomkvist är utvecklingsledare inom socialförvaltningen i Hammarö kommun. Hon känner igen sig i den bild som studien ger, särskilt när det gäller införande av digitala verktyg.
– Implementeringen är a och o. Vi har försökt vara tydliga med syftet, som är att ge ökad självständighet, integritet och patientsäkerhet. Men också att vi kan använda våra personella resurser på bästa sätt, säger Mia Hernell Blomkvist.
Det ska finnas tid till det mänskliga mötet
Det handlar inte om att digitalisera för att bli färre medarbetare, utan om att göra saker på ett annat sätt och få loss tid, menar hon.
– Det ska finnas tid till det mänskliga mötet tack vare att vi administrerar på ett smidigare sätt.
Bjuv har infört digital ansökan om försörjningsstöd, precis som en rad andra kommuner.
– Att få använda tiden till socialt arbete, som vi en gång i tiden utbildade oss till, tycker jag är oerhört viktigt, säger Mikael Bogarve, enhetschef inom vuxenomsorgen i Bjuv.
Involvera medarbetarna i tidigt skede
I Alingsås har utbildningsförvaltningen har arbetat med att involvera medarbetare, politiker och fackliga organisationer i upphandlingen av ett system för digitala prov.
– Var ligger beställarkompetensen? Är det bara IT-avdelningen eller kan även medarbetarna vara kravställare? frågar Anneli Schwartz, förvaltningschef vid Kultur- och utbildningsförvaltningen i Alingsås kommun, retoriskt.
Sen fortsätter hon:
-Den fackliga representationen var ovärderlig, för det handlar om kompetensutveckling, att få avsätta tid och titta på vad det innebär för arbetsmiljön. På det här sättet blev det legitimitet i alla led, säger Anneli Schwartz.
Samverkan en framgångsfaktor
Kristina Folkesson, utredare på avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKR, deltar också i seminariet. Hon lyfter samverkan som ett riktigt bra sätt att jobba med digitalisering.
– Samverkan är det förhållningssätt som fack och arbetsgivare kommit överens om ska gälla vid verksamhetsförändringar. Det syftar till att ta vara på farhågor och förhoppningar i processen, så att systemen blir bra och användarvänliga, säger Kristina Folkesson.
Lägg mer tid på samverkan i beredningsdelen, råder hon.
– De som arbetar närmast patienter, klienter, brukare och elever är också de som vet hur vi behöver utforma de här systemen så att de blir så bra som möjligt, så att vi kan nå målen, säger Kristina Folkesson.