– Risken för olyckor kommer alltid att finnas. Då handlar det om hur vi hanterar de riskerna, säger Marianne Törner, forskare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Vår vilja att jobba säkert ökar i en bra arbetsmiljö

En bra arbetsmiljö för anställda i vården skapar en säker miljö också för patienterna. Det visar forskaren Marianne Törner i en ny studie. Hon har undersökt vad som krävs för att skapa en sådan arbetsmiljö.

Antalet dödsolyckor på de svenska arbetsplatserna minskar, medan arbetsolyckor och arbetssjukdomar ökar för tredje året i rad, enligt Arbetsmiljöverkets officiella skadestatistik för 2012. Antalet unga som skadas på jobbet när de sommarjobbar har ökat konstant sedan 2009. Om man ser till hela året finns de farligaste jobben för kvinnor inom omsorg och sociala tjänster, där olyckorna beror på fall och tunga lyft. För män finns de farligaste jobben i livsmedelsbranschen och på byggen, där olyckor med handverktyg och fordon är vanligast.

– Olyckor måste inte inträffa. Däremot kommer risken alltid att finnas. Då handlar det om hur vi hanterar de riskerna och hur vi förstår varför människor agerar på olika sätt inför en risk. Därför måste målet förstås vara att alla olyckor ska försvinna, säger Marianne Törner som är forskare vid Arbets- och miljömedicin, institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs Universitet. Hon är också gästprofessor vid en utbildning vid Högskolan Väst där man studerar vilka faktorer som kan påverka människans omdöme och förmåga att göra riskbedömningar (Human Factors).

Hitta drivkrafter för säkert agerande

I början på 1980-talet började Marianne Törner jobba med ergonomi och ett projekt som handlade om olyckor. Hon och hennes forskarkollegor konstaterade att man på arbetsplatserna sällan förverkligade förslagen för att förbättra säkerheten, oavsett hur bra de var.

– Då började jag intressera mig för hur man kan påverka för att få en förändring. Jag insåg att vi måste förstå vilka drivkrafter som finns för att kunna förändra. Därför försöker vi ta reda på varför människor gör som de gör, och hur vi kan påverka detta.

I forskningsprojektet, som är finansierat av AFA Försäkring, ville Marianne Törner ta reda på hur arbetet med patientsäkerhet påverkade arbetsmiljön för anställda i vård och omsorg. Hon ville försäkra sig om att patientsäkerheten inte skapade farliga förhållanden för anställda. Hon ville också veta vilka faktorer som gynnar att ett bra säkerhetsklimat växer fram i en arbetsgrupp – och vilka faktorer som hindrar det.

Följa regler och agera på egen hand

Forskarna genomförde en enkätstudie på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs Sjukhus, som bägge är stora sjukhusorganisationer med fem sjukhus, och inom delar av äldreomsorgen och primärvården i Göteborg. 2400 personer besvarade enkäten. Svaren visade att det fanns ett starkt samband mellan säkerhetsklimatet när det gäller de anställdas arbetsmiljö och patientsäkerhetsklimatet.

– Det innebär att om man gynnar det ena så är det ganska hög sannolikhet att man gynnar det andra, säger Marianne Törner. Med andra ord, om det finns ett allmänt bra säkerhetsklimat på arbetsplatsen så gynnar det både anställda och patienter.

Det finns två olika typer av säkerhetsbeteende. Ett regelföljande säkerhetsbeteende – det innebär att man följer de säkerhetsinstruktioner och regler som finns. Ett delaktigt säkerhetsbeteende, där man agerar lite mer medborgerligt, genom att man lägger märke till förhållanden som kan leda till riskfyllda situationer och agerar för att minska risken.

Det delaktiga säkerhetsbeteendet kan till exempel handla om att ta upp det som inte fungerar med arbetsgruppen eller med sin chef. En person med ett delaktigt säkerhetsbeteende går utanför sin strikta yrkesroll och gör det som behöver göras för att arbetet ska fungera på ett säkert sätt.

Gott säkerhetsklimat gynnar regelföljande

I enkätsvaren såg forskarna att ett bra säkerhetsklimat framför allt gynnade ett regelföljande säkerhetsbeteende.

– Man vill gynna organisationens mål om man har vettiga arbetsförhållanden, känner tillit till sin chef och har arbetskrav som går att hantera, goda arbetsresurser och en god gruppsammanhållning. Är säkerhet ett viktigt mål, så försöker man bidra till det.

Om det finns en stabil och välfungerande arbetsgrupp, en närvarande, stödjande och problemlösande chef, en arbetsbelastning som ger utrymme för att lösa problem tillsammans och tillgång till individuella och kollektiva resurser, så gynnas det delaktiga säkerhetsbeteendet.

– Om man har en bra grupp, så blir man mer av en medborgare i gruppen och försöker lösa de problem gruppen har, också säkerhetsfrågorna.

Låg tillit till chefen ger delaktigt säkerhetsbeteende

Höga arbetskrav visade sig främja ett delaktigt säkerhetsbeteende. Marianne tolkar detta som att behovet av ett delaktigt arbetssätt är större om kraven är höga. Är då arbetsresurserna samtidigt goda och gruppsammanhållningen bra, leder det till ett delaktigt säkerhetsbeteende. Intressant nog visade studien också att låg tillit till chefen också gynnar ett delaktigt säkerhetsbeteende.

– Det kan bero på att om man inte litar på sin chef måste man vara lite innovativ och gå utanför sin yrkesroll för att lösa olika situationer på ett säkert sätt. Gruppen tar helt enkelt över ansvaret, under förutsättning att resurserna är tillräckliga och gruppsammanhållningen god, säger Marianne Törner.

– Dessutom är de etiska normerna höga i vårdyrkena. Anställda känner en stark lojalitet med sin uppgift, att vårda patienter och boende på bästa sätt.

Relationerna viktiga för säkerhetsklimatet

Forskarna djupintervjuade 36 läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Utifrån dessa identifierade forskarna olika kategorier med faktorer, som är viktiga för att ett bra säkerhetsklimat ska växa fram där de anställda har ett delaktigt säkerhetsbeteende.

En faktor handlar om människor och deras beteenden – både hur man själv och kollegor agerar, och hur gruppen och den närmaste chefen beter sig. Väl fungerande individer och arbetsgrupper gynnar ett bra säkerhetsklimat. Och det gör också en chef som försöker få så vettiga arbetsvillkor som möjligt.

Ett gott säkerhetsklimat innebär att individerna sträcker sig lite längre utanför sin yrkesroll, och säger ifrån när något inte fungerar. De tar egna initiativ och engagerar sig personligen för att skapa säkerhet.

Säkerhetsklimatet påverkas däremot negativt av om de anställda har en acceptans för risker, är uppgivna och drar sig undan när något inte fungerar.

– När man inte tar ansvar kan detta bero på tidsbrist, eller att man inte får någon respons när man tar upp problem. När den administrativa bördan ökar så att de anställda inte tycker sig kunna göra sitt jobb på ett bra sätt, leder det också till riskacceptans och uppgivenhet. Man känner sig toppstyrd och exploaterad. På det sättet uppstår etiska konflikter och de är väldigt stressande.

Studien visar att läkare uppfattar att det finns normer inom läkarkollegiet som innebär att man ska acceptera risken att utsättas för både fysiska och stressrelaterade skador. Långa arbetspass och stort ansvar i förhållande till den egna erfarenheten, är två exempel. En läkare i studien säger: ”Och när man pratar om det så är det som…’sluta mesa dig nu, du är läkare för fan’.”

Använd resurserna på rätt sätt

En annan faktor som påverkar säkerhetsklimatet är hur man organiserar arbetet och vilka resurser som finns. Sjukvården är en komplex verksamhet och när politikerna minskar resurserna talar de sällan om vad de anställda inte ska göra, bara att de ska jobba smartare, menar Marianne Törner.

Resurserna kan man använda på olika sätt. I en personalpool flyttar man till exempel de anställda runt till olika boenden. Det kan tyckas vara ett vettigt sätt att använda personalresurser. Men det ställer stora krav på de anställda. En erfaren person som jobbar på ett boende kan inte rutinerna på ett annat boende, och har kanske inte heller den kompetens som krävs där. Då får man ersätta den som saknas med två anställda.

Säkerhetsklimatet är också beroende av att det finns en möjlighet att lära av och med varandra. Väl utformade lokaler, utrustning och fungerande datorsystem är andra viktiga faktorer, liksom att det finns en professionell etik och en och en god relation till patienterna.

En av de intervjuade läkarna säger: ”Och så kan då en chef säga till honom ’du måste organisera ditt jobb bättre, du kan inte sitta så här och göra så här´ – så då är frågan var går gränsen mellan att man inte kan organisera sitt jobb bra, och när det är för mycket så att ingen annan hade klarat att organisera det på ett bättre sätt?”

Nödvändigt fatta obekväma beslut

Det uppstår positiva eller negativa spiraler, beroende på hur det ser ut. När människor upplever att det finns etiska konflikter, låg delaktighet, exploatering och toppstyrning, så påverkar det också deras relationer till arbetsgruppen och till patienterna.

– Det är viktigt att de som leder vården förstår de här sambanden. Även om man kan tycka att man kan försvara alla krav var för sig, så måste de som fattar besluten förstå vilka negativa effekter som helheten får, säger Marianne Törner.

Hon berättar att vårdanställda och personer i sjukhusledningar som tar del av hennes resultat känner igen sig, medan politikerna inte är så intresserade av att få reda på vad hon har kommit fram till. Skulle de inse hur det ligger till, skulle det också bli mycket svårare att fatta de enkla besluten – men om vi ska komma någonstans måste politikerna våga fatta obekväma beslut, som tar hänsyn till den komplexa verkligheten, menar hon.

– Det krävs antingen mer resurser eller ett minskat uppdrag. Det går inte att göra mer och mer, för mindre och mindre pengar. Att det ändå har fungerat beror på att de som jobbar har en så stark känsla för sitt uppdrag och är beredda att sträcka sig långt för att göra ett gott jobb. Men någonstans går en gräns och nu börjar anställda säga upp sig. Det går inte att försämra arbetsvillkoren och förvänta sig att säkerheten blir bättre. Det blir precis tvärtom.

FAKTA Faktorer som gynnar säkerheten på jobbet

  • Arbetskrav som går att hantera
  • Goda resurser
  • Stabil och väl fungerande arbetsgrupp
  • Stöttande och problemlösande chef
  • God relation till patienterna
  • Möjlighet att lära av och med varandra
  • Väl utformade lokaler
  • Bra utrustning
  • Fungerande datorsystem

Inlägg taggat med:

Text: Ragnhild Larsson, 02 maj 2014

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

”Det handlar om delaktighet på riktigt”

Pappersarbetet har blivit enklare, lärarnas stress har minskat och det har blivit lättare att anmäla kränkningar. Det är några resultat av att Finningeskolan i Strängnäs har varit med i ett…

Digitalt Gilla Jobbet har fokus på corona

Gilla Jobbet är det årliga arbetsmiljöeventet som ingen vill missa. I år är temat hur coronapandemin påverkar hur vi har det på jobbet. Dessutom blir Gilla Jobbet helt digitalt. Så boka in förmiddagen…

Få bättre arbetsplats med Forskning på 5

Tänk dig att arbeta på ett ställe där man håller reda på vad forskare inom arbetsmiljö kommer fram till, och sedan använder den kunskapen för att hela tiden skapa en…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?