6 frågor om socialt kapital - så mäter ni de mjuka värdena i er arbetsmiljö

9 oktober 2024 Lästid: 4 min
Sammanfattning av artikeln

Arbetsmiljökonferensen Gilla Jobbet är på turné. Starten skedde i Malmö.

Arbetsmiljöexperten Mikael Rehnberg talade bland annat om socialt kapital.

Han tycker att det är viktigt att mäta socialt kapital, eftersom det hänger ihop med sådant som stress, sjukfrånvaro och effektivitet.

Arbetsmiljöutbildaren Cecilia Österman talade om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA.

Hon sade att OSA måste hanteras på organisationsnivå, inte hos individen.

Verksamhetsutvecklaren Ann-Charlotte Laurell från Suntarbetsliv talade om friskfaktorer.

Det gäller inte att göra mer, utan att göra annorlunda, sade hon.

Cecilia Österman pratar på scen på Gilla Jobbet.
Arbetsmiljöutbildaren Cecilia Österman säger att olika risker på arbetsplatsen kräver olika metoder - och därför gäller det att skaffa sig en bra verktygslåda.

Foto: Anna Wettergård

Sammanfattning av artikeln

Arbetsmiljökonferensen Gilla Jobbet är på turné. Starten skedde i Malmö.

Arbetsmiljöexperten Mikael Rehnberg talade bland annat om socialt kapital.

Han tycker att det är viktigt att mäta socialt kapital, eftersom det hänger ihop med sådant som stress, sjukfrånvaro och effektivitet.

Arbetsmiljöutbildaren Cecilia Österman talade om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA.

Hon sade att OSA måste hanteras på organisationsnivå, inte hos individen.

Verksamhetsutvecklaren Ann-Charlotte Laurell från Suntarbetsliv talade om friskfaktorer.

Det gäller inte att göra mer, utan att göra annorlunda, sade hon.

Arbetsmiljökonferensen Gilla Jobbet är i år på turné, och turnéstarten sker i Malmö. I en fullsatt mässlokal diskuteras allt från friskfaktorer till krukväxter, nyckeltal och systematiskt arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöexperten Mikael Rehnberg inleder dagen genom att prata om vad som gör oss tillfredsställda och effektiva på jobbet – och hur det kan mätas. Och han tycker att ett mätetal borde lyftas mycket mer än vad det gör idag: socialt kapital.

– Socialt kapital, det är inget dussinnyckeltal.

Socialt kapital

Socialt kapital är ett ”mjukt” värde, som kan mätas med följande sex frågor:

  • Litar medarbetarna i allmänhet på varandra?
  • Litar ledningen på att medarbetarna gör ett bra jobb?
  • Kan medarbetarna lita på den information som kommer från ledningen?
  • Är det möjligt för medarbetarna att uttrycka sina åsikter och känslor?
  • Löses konflikter på ett rättvist sätt?
  • Fördelas arbetsuppgifterna på ett rättvist sätt?

Lägre personalomsättning, stress och sjukfrånvaro

Enligt Mikael Rehnberg hänger det sociala kapitalet ihop med en rad andra nyckeltal. Lägre personalomsättning, högre kundnöjdhet, högre arbetstillfredsställelse, lägre stress och lägre sjukfrånvaro, för att nämna några.

Dessutom minskar det risken för konflikter på arbetsplatsen.

– På arbetsplatser med lågt socialt kapital har man ofta mobbingkulturer, och personkonflikter avlas fram. Har man däremot högt socialt kapital är man duktig på att nypa konflikter tidigt.

Mikael Rehnberg talar på Gilla Jobbet.

Har man högt socialt kapital är man duktig på att nypa konflikter tidigt, säger Mikael Rehnberg.

Var inte dumsnål

Det är dock inte bara det sociala kapitalet som påverkar hur bra vi arbetar, utan även den fysiska arbetsmiljön. Och här tycker Mikael Rehnberg att man inte ska vara dumsnål.

Man tappar nämligen en hel del i produktivitet om temperaturen är för hög eller låg. Är miljön bullrig sänks människors kognitiva förmåga.Och om man satsar på krukväxter – då höjs istället den kognitiva förmågan, enligt en amerikansk rapport.

– Så det behöver inte alltid vara så dyrt att satsa på arbetsmiljön. Vad kostar en krukväxt i fikarummet?

Sjuknärvaro kostar pengar

En annan sak som gör att man blir mindre effektiv, det är att jobba när man är sjuk. Och det kostar pengar för verksamheten.

Mikael Rehnberg gör en snabb undersökning i konferenslokalen. Han frågar hur många som gått till jobbet med någon form av ohälsa under de senaste sju dagarna, och hur mycket det påverkat jobbet. Av de ungefär 500 konferensbesökarna så har ungefär 40 procent gått till jobbet med ohälsa den senaste veckan, vilket enligt dem själva påverkat produktiviteten med 25 procent.

En snabb räkneövning i verktyget ”arbetshälsoekonomiskt analysverktyg” visar att det, ifall rummet hade varit en arbetsplats, hade kostat 70 miljoner kronor i produktionsbortfall.

– Det är fantastiskt att jobba med att minska sjukfrånvaron, men glöm inte att mäta även sjuknärvaron.

Glöm inte att mäta även sjuknärvaron.

Jobba systematiskt och förebyggande med OSA

En annan av dagens talare är arbetsmiljöutbildaren Cecilia Österman. Hon säger att vi länge har varit duktiga på att jobba med arbetsplatsers fysiska arbetsmiljö, men att vi fortfarande inte är lika bra på att jobba med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA.

– Vi har blivit ganska bra på att inte ramla ner från taket eller stoppa handen i cirkelsågen. Vi behöver jobba på samma sätt med OSA. Det ska vara systematiskt och förebyggande.

OSA handlar om sådant som kränkande särbehandling, schemaläggning och arbetsbelastning.

Och ska man jobba med OSA, då gäller det att lyfta blicken från människan till organisationen. Cecilia Österman använder begreppet MTO, det vill säga människa, teknik och organisation.

– Vi måste ha vidvinkelsyn. Vad har vi för förutsättningar i människorna, men också i tekniken och i organisationen?

Cecilia Österman talar på Gilla Jobbet.

Beskriv läget som vi vill ha det, på ett sådant sätt att det går att avgöra när vi är där. Det tipsar Cecilia Österman, som har arbetsmiljölagen i handen ”som en snuttefilt”.

Måste hanteras på organisationsnivå

Skräckexemplet är om en medarbetare går till sin chef och säger att det finns problem med den psykosociala arbetsmiljön, och chefen då tipsar medarbetaren om att testa yoga. Men individlösningar räcker inte – utan OSA-problem behöver hanteras på organisationsnivå.

Och ska man arbeta systematiskt med OSA, då innefattar det att sätta tydliga, konkreta mål. Men måste de vara mätbara? Nej, säger Cecilia Österman.

– Vi måste våga börja prata om avgörbara mål, istället för mätbara mål. Beskriv läget som vi vill ha det, på ett sådant sätt att det går att avgöra när vi är där. Målen ska vara tydliga, realistiska och inte innehålla floskler. Men de behöver inte bestå av siffror.

Målen ska vara tydliga, realistiska och inte innehålla floskler

Integrera friskfaktorer i det vanliga arbetsmiljöarbetet

Från Suntarbetsliv finns verksamhetsutvecklaren Ann-Charlotte Laurell på plats, för att prata om friskfaktorer.

Friskfaktorer är åtta faktorer som, enligt forskning, gör att vi håller oss friska på jobbet. Men hur gör man för att lyckas i arbetet med dem?

– Integrera friskfaktorarbetet i det vanliga systematiska arbetsmiljöarbetet. Gör inte mer, utan gör annorlunda.

Friskfaktorerna kan till exempel komma in i:

  • risk- och friskbedömningar
  • målen för OSA
  • frågorna i medarbetarundersökningar eller pulsmätningar
  • årshjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet
  • verksamhetsplanen

Och det handlar inte om att förändra allt. Mycket av det som redan görs, kan sorteras in under friskfaktorer. Det blir då ett sätt att sätta ljuset på det positiva som redan finns på plats. Men man hittar även sådant som kan behöva justeras – ibland ganska små saker.

– Små förändringar blir stora när vi gör dem tillsammans.

Ann-Charlotte Laurell talar om friskfaktorer på Gilla Jobbet.

Gör inte mer, utan gör annorlunda. Det säger Ann-Charlotte Laurell, som jobbar med friskfaktorer på Suntarbetsliv.

Titta på Gilla Jobbet digitalt

Gilla Jobbet är en återkommande arbetsmiljökonferens, som arrangeras av arbetsmarknadens parter. Den är till för att inspirera till ett förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete på landets arbetsplatser.

Många av föreläsningarna finns filmade – däribland Mikael Rehnbergs.

Du hittar filmerna här!

Kommer från Copsoq

Frågorna kring socialt kapital kommer från COPSOQ (Copenhagen Psychosocial Questionnaire).

Det är ett verktyg för mätning av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som vilar på en vetenskaplig grund.

Verktyget har fått ett stort internationellt genomslag sedan 1990-talet, har översatts till mer än 25 språk och används idag över hela världen.

COPSOQ omfattar följande områden: krav i arbetet, arbetets organisering och innehåll, relationer och ledarskap, samspel mellan individ och arbete, socialt kapital, kränkande beteenden samt hälsa och välbefinnande.

Här kan du läsa mer!

 

Röster från besökare

Två besökare på Gilla jobbet, från företagshälsovården i Kristianstad kommun.

Två besökare på Gilla Jobbet kommer från företagshälsovården i Kristianstad kommun. De har varit på Gilla Jobbet flera gånger tidigare.

– Vi gör det som en enhet. Både för att få gemensam inspiration och för att få nätverka med andra, säger Elina Granqvist.

– Det brukar vara bra. Det är korta föreläsningar, men man brukar alltid kunna få med sig någonting från dem, säger kollegan Rejhane Gashi.

Några saker som de spetsat in sig på i år är föreläsningarna om AI och friskfaktorer.

– Vi jobbar redan med friskfaktorer men det är alltid bra att bli påmind, säger Rejhane Gashi.

Hr-avdelningen på Eslövs kommun besöker Gilla Jobbet.En annan grupp som är här kommer från hr-avdelningen på Eslövs kommun. De har också kommit hit tillsammans flera år i rad.

– Det är bra att komma hit tillsammans, så kan vi snacka ihop oss, säger Sandra Vainonen.

De tycker bland annat att Mikael Rehnbergs föreläsning var värdefull.

– Det var jättebra att få inspiration om att man kan räkna på bortfall när medarbetare är sjuknärvarande. Vi tar också med oss frågorna kring socialt kapital, säger Pauline Pålsson.

Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg

Bild på skriften arbetshälsoekonomiskt analysverktygDet arbetshälsoekonomiska analysverktyg, som Mikael Rehnberg pratar om, finns att hämta hos Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

Med verktyget kan man undersöka och argumentera för det ekonomiska värdet i att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad psykisk ohälsa.

Verktyget är ett komplement till Mynaks riktlinjer vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

 

Porträtt av medarbetaren Anna Wettergård
Text: Anna Wettergård
Kontakt: [email protected]