Den 4 februari inträffade en skolskjutning på Campus Risbergska i Örebro. Hur kan en skolledning hantera en sådan kris? En del av svaret är det starka stödet från andra aktörer. Rektor Mikael Blom berättar om den första tiden efter dådet.
Det har gått åtta veckor sedan den fruktansvärda skolskjutningen på Campus Risbergska, en skola för vuxenutbildning i Örebro. Tio personer miste livet och sex personer skadades. Hundratals elever och medarbetare på skolan kastades in i en kris.
– För oss i Örebro och för mig, kommer det alltid att finnas ett före och ett efter den 4 februari 2025, säger Mikael Blom, rektor för yrkesutbildningarna på Campus Risbergska.
Han är dagens första talare på konferensen Offentlig chef, den 25 mars. Han ska ge konferensdeltagarna en bild av hur ledarskapet påverkas i skarpt läge. Det blir också en berättelse om praktisk krishantering.
För oss kommer det alltid att finnas ett före och efter.
Hör den första smällen
Mikael Blom hade precis haft ett möte med en utbildningsleverantör och skulle få sig en bit mat till lunch. Men i matsalen hör han den första smällen. Då är klockan 12.30.
– Ni som är i skolans värld vet ju att när man som rektor hör någonting som inte är som det ska, vill man gärna gå dit, säger han.
Han hinner en bit upp mot huvudkorridoren och huvudentrén. Då smäller det igen, flera gånger.
– Det tar någon sekund för hjärnan att förstå vad det är. Men när man ser paniken bara några meter framför en, så blir det en fråga om liv och död, berättar Mikael.
Av 2700 elever och 220 anställda var cirka 400–500 personer i byggnaden. Mikael lyckades ta sig ut på skolgården.
– Det som mötte mig där var mycket hemska scener, berättar han.
Han såg människor som bar en skottskadad person till en bil. Andra stod som fastfrysta i chocken. Där fanns personer som ville gå in i skolan för att rädda anhöriga. De fick stoppas handgripligen.
– Vi väntar på polisen och det är otroligt långa fyra minuter innan de kommer, säger han.
Klockan 12.39 är första polispatrullen på plats.
Hade övat inrymning
Flera hundra personer inrymde sig i lokalerna. De anställda hade ganska nyligen utbildat sig och övat på just den här typen av situationer.
– Vi trodde ju aldrig att det skulle hända på riktigt. Det finns så många hjältar i det här, säger Mikael Blom.
Vi trodde ju aldrig att det skulle hända på riktigt.
Klockan 12.45 upphör skottlossningen. Vid 17.40 har polisen sökt igenom lokalerna och säkerställt att ingen mer gärningsperson finns där.
Polisen tvingades att slå in alla 200 dörrar på skolan. Det gör lokalerna obrukbara för en lång tid framöver.
Första krismötet samma kväll
På kvällen sitter skolans ledningsgrupp i möte med bland annat chefer för förvaltningen i ett konferensrum i en annan del av staden.
– Då har vi ännu inte förstått omfattningen av det som skett, säger Mikael Blom.
De ser polisens presskonferens och får veta att tio personer har avlidit och att sex personer har livshotande skador.
Tre frågor
Ledningsgruppen enas snart om att de har tre frågor att hantera innan de går hem den kvällen:
- Hur kan vi komma i kontakt med våra medarbetare?
- Hur kan vi lämna ut information till 2700 elever?
- Hur kan vi samla medarbetarna redan dagen efter?
– Där någonstans började vi krisarbetet, berättar Mikael Blom.
De bestämde sig för att använda de normala kanalerna för att kommunicera med elever och skolans medarbetare: lärplattformen för eleverna och Teams för medarbetarna.
Morgonen efter såg de att 1700 elever hade sett deras meddelanden.
– Då blev vi ganska trygga med att det här kommer att vara ett bra sätt att kommunicera, säger Mikael Blom.
Innan de gick hem sent den kvällen, tog de kontakt med en av kyrkorna i centrala Örebro. Kyrkan har både stora lokaler och en stor vana vid att hantera sorg. Risbergska fick låna deras lokaler under de tre dagarna som återstod av arbetsveckan.
Samlades dagen efter skolskjutningen
Dagen efter samlade de sina medarbetare i kyrkans lokaler.
– Det handlade om att påbörja vägen till en ny vardag, berättar Mikael Blom.
När cheferna möter sina medarbetare den dagen, vet alla att tio personer har avlidit och sex personer är på sjukhus med livshotande skador. Men de vet ännu inte vilka personer det rör sig om.
Kyrkan och företagshälsovården hjälpte till
De påbörjar nu krishanteringen med hjälp av kyrkans personal och 15 psykologer och beteendevetare som Företagshälsovården snabbt tog fram.
– De här dagarna tillsammans och stödet från kyrkan var fantastiska på många sätt. Det är ett av alla bra samarbeten som vi har haft under den här tiden, säger Mikael Blom.
Psykologerna har varit på plats och fångat upp behov av krisstöd, både individuellt och i varje arbetsgrupp.
Medarbetarna fick krisstöd
Skolans chefer ville göra krishanteringen så bra de bara kunde för sina medarbetare.
– Det är ju de som är stommen i verksamheten och ska vara på banan när vi börjar prata om att återstarta, säger Mikael Blom.
Vi träffade medarbetarna varje dag.
Rätt så snabbt hittade kommunen tillfälliga lokaler för skolans medarbetare under de kommande två veckorna. De kunde därför fortsätta samla personalen varje morgon.
– Vi träffade medarbetarna varje dag och kunde krisbearbeta och kommunicera med varandra, berättar Mikael Blom.
Mikael Blom hyllar det goda samarbetet och stödet från alla inblandade. De fick till exempel hjälp från kommunens IT avdelning att ta fram 180 datorer som behövdes i stället för de som blev kvar på Risbergska. Kommunledningen tog hand om alla mediakontakter. Då kunde ledningsgruppen fokusera på personalen.
Krisstödet med vid återstarten
Talet om återstart togs emot på olika sätt av skolans medarbetare. Vissa sa ”nej, det är alldeles för tidigt”. Och andra sa ”ja, vi vill komma i gång”.
– Det var otroligt viktigt att involvera medarbetarna, att ge ett tydligt uppdrag, menar Mikael Blom.
Den gemensamma övertygelsen var att en skola är alldeles för viktig för att stå still och att ondskan ska inte få segra.
Löftet till medarbetarna inför återstarten var att det kommer att finnas lokaler, nätverk och en så trygg fysisk miljö som möjligt. Medarbetarna fick frågan, ”vad behöver ni för att kunna starta upp skolan igen”?
En önskan från lärarna var att få möta eleverna första gången tillsammans med någon från krisstödet.
– De ville inte vara ensamma i klassrummen de första veckorna, berättar Mikael Blom.
Lärarna fick också hjälp av psykolog eller beteendevetare, att planera för hur man möter en grupp som är i fullständig kris. En del grupper var mer drabbade än andra, exempelvis undersköterskeutbildningen för Örebro kommun där flera elever i samma klass hade mördats.
40 kommuner hjälpte till
Eleverna behövde också hjälp att bearbeta skolskjutningen. Men hur hanterar man krisstöd till 2700 elever? Det fanns ingen skolbyggnad att hålla till i. Och var skulle de hitta alla resurser som behövdes?
Hjälpen kom genom länsstyrelsen i Örebro, ihop med länsstyrelserna i Sörmland, Östergötland och Västmanland. 40 kommuner hjälpte till med krisstödet, som erbjöds i en central lokal i Örebro.
– Efter två veckor startade skolan upp i fyra tillfälliga lokaler. Krisstödet följde med dit. Det här är samverkan när den är som bäst, säger Mikael Blom.
Cheferna behövde också stöd
Även cheferna har blivit erbjudna psykologsamtal. De chefer som agerade när dådet skedde blev tagna ur tjänst i några dagar. Det blev även Mikael efter tre dagar. Hans chef, förvaltningsdirektören, gjorde en bedömning och kom fram till tre åtgärder:
- ”Du behöver vila och återhämtning”.
- ”Du behöver få krishantering och prata med någon”.
- ”Jag vill bedöma din förmåga att klara uppdraget i den här situationen”.
– Jag var inte jätteglad åt det då, för jag kände mig ganska pigg, fylld av adrenalin och ville jobba, säger Mikael.
I efterhand tyckte Mikael att åtgärderna var en bra hjälp i ledarskapet.
Samarbete och hjälpsamhet
Mikael Blom är mest stolt över samarbetet mellan kommunens förvaltningar och hur fort de har fått stöd och hjälp.
Skyddsskalet runt omkring oss är lite tunnare.
Nu har det gått en tid. Ur ett ledarskapsperspektiv är det kanske mest krångligt just nu. De olika medarbetarna befinner sig i olika krisfaser och ska ändå göra ett jobb tillsammans.
– Men skyddsskalet runt omkring oss är lite tunnare. Så vi får påminna varandra om att vi ska fortsätta att vara snälla mot varandra.
Så samverkade fack och arbetsgivare efter skolskjutningen
Samverkansgruppen på förvaltningen där Campus Risbergska ingår har deltagare från både fack och arbetsgivare. Första tiden efter skolskjutningen hade gruppen avstämningar varannan dag. Så småningom kunde de glesa ut träffarna.
Gruppen har varit ett viktigt forum för information och dialog i krisens olika skeden, berättar Anna Nilson, ordförande för Sveriges lärare i Örebro.
– Kommunens krishantering har fungerat väl och alla har gjort sitt bästa, givet de svåra omständigheterna, säger hon.
Nu tas allt fler frågor i den lokala samverkansgruppen på skolan. Petter Kraftling, skyddsombud och lärare på Campus Risbergska, sitter i båda samverkansgrupperna. Det är svårt att ge stöd till så många människor som är i kris och chock, menar han.
– Men man har verkligen försökt att utifrån förmåga ge en bra krishantering, säger han.
Han säger också att det var skönt att vara med de närmaste kollegorna dagarna efter händelsen.
– Det gav någon slags trygghet i att kommunicera med andra som har råkat ut för samma sak, säger han.
Att leda i kris – erfarenheter från Risbergska
- Utbilda och träna hela organisationen för att få handlingsberedskap.
- Se till att ni har ett samordnat ledarskap.
- Ha täta avstämningar i ledningsgruppen.
- Ha täta avstämningar med medarbetare.
- Bestäm hur ni informerar och när det sker.
- Involvera medarbetarna i lösningarna.
- Se till att du själv har stöd som ledare.
