Den som råkat ut för svåra händelser kan få flashbacks som kommer och går – men de går att hantera. Nyckeln kan vara att få prata igenom händelserna efteråt i en trygg sittning med kollegor och kamratstödjare. Det ingår i jobbet inom ambulansverksamheten i Region Skåne.
De möter människor i akuta situationer, olyckor och sjukdomsfall. Ibland inträffar sådant som orsakar extrem fysisk eller psykisk press, till exempel hot och våldssituationer eller tragiska dödsfall.
– Även om vi tar på oss våra arbetskläder och går in i en professionell roll, så är vi också människor. När barn är inblandade är det extra tufft, säger Petra Andersson, ambulanssjukvårdare och samordnare för kamratstödet inom Ambulansen i Region Skåne.
Malmö Ambulansstation är den största i Region Skåne. Den ljusa längan på tre våningar ligger i ett företagsområde en bit utanför centrala Malmö. Lokalerna inrymmer allt som behövs för att driva en ambulansverksamhet inkluderat människor, bilar och utrustning. Petra Andersson, ambulanssjukvårdare tar emot vid ingången till bilhallen. Vi tar trapporna upp och vidare genom en rymlig ljus matsal, där kollegor samtalar över en lunch. På tredje våningen i ett litet mötesrum väntar Göran Andersson, ambulanssjukvårdare.
En del av krisstödet
Ambulansen i Region Skåne har sedan länge en kamratstödjande verksamhet som en del av sitt krisstöd. När något allvarligt har hänt håller några av de tolv kamratstödjarna en så kallad sittning och avlastande samtal med den uttryckande ambulansens besättning. När kamratstödet har aktiverats behöver ingen medarbetare fundera över om de behöver stödet eller inte. Då ingår det som en naturlig del av arbetet i de fyra ambulansdistrikten i Region Skåne.
– Något som också berör oss mycket är när vi själva blir utsatta för hot och våld, fortsätter Petra Andersson
Något som också berör oss mycket är när vi själva blir utsatta för hot och våld.
Petra Andersson, ambulanssjukvårdare, samordnare för kamratstödet
Kamratstödet aktiveras när något har hänt
Vid händelser som befaras bli svåra, rapporterar SOS detta till den som har driftansvaret under ett arbetspass, redan när bilarna är på väg ut. Efteråt ringer driftansvarig upp besättningen eller möter dem på akutmottagningen eller på ambulansstationen. De går tillsammans igenom händelsen och avgör om den är av sådan karaktär att kamratstödet ska aktiveras. När beslutet tagits sker en sittning efter 48 timmar.
– Är det något akut så kontaktar de oss på kamratstödet också, säger Göran Andersson.
Är det något akut så kontaktar de oss på kamratstödet också.
Göran Andersson, ambulanssjukvårdare
Kamratstödjarna vet av erfarenhet att ambulanspersonalen kommer att minnas ny information några dagar efter en händelse.
– Det kan till exempel vara lukt och smakförnimmelser, att det var andra personer i närheten eller i lägenheten dit vi fick larmet. Vid en bilolycka kan man senare minnas att det kan ha varit fler bilar inblandade eller att någon betedde sig konstigt, berättar Göran Andersson.
Alla som har varit med om händelsen deltar i sittningen och pratar igenom det som har inträffat. Här hanteras både känslor och fakta men ingen är tvingad att prata.
– De flesta gör det ändå när de väl sitter där. Det är viktigt att det som känns och tänks får komma ut, säger Göran Andersson.
Så går en sittning till
Sittningarna leds av en kamratstödjare. Vid större händelser är två kamratstödjare på plats. En fokuserar på att leda och se till att alla kommer till tals. Den andra följer vad som händer under tiden.
– Vi uppmärksammar om någon behöver prata mer under tiden för sittningen och fångar upp om någon behöver fortsatt stöd efteråt till exempel från företagshälsovården, säger Petra Andersson.
De följer en rutin för sittningen. Var och en i rummet som har varit med om samma händelse, berättar ostört om sin upplevelse av den. De reflekterar sedan tillsammans. Kollegorna ger sina bilder och de kan ställa frågor till varandra. Ett pussel med olika bitar av händelsen växer fram. Upplevelser och perspektiv fogas samman i en mer hel och nyanserad bild.
– Det finns ett lärande och en bearbetning i det här som stärker hela gruppen, säger Petra Andersson.
Både Göran och Petra har arbetat aktivt i personalstyrkan i många år och själva hamnat i situationer med svåra händelser.
– När de har ryckt i oss och frågat; hur är läget – sittning på denna? Så har vi ju behövt de här samtalen precis som alla andra. Då är det inte lämpligt att själv hålla i sittningen, för just då är vi traumatiserade precis som alla andra, säger Göran och Petra instämmer.
Göran Andersson och Petra Andersson är kamratstödjare och har även själva haft nytta av stödet efter svåra händelser i jobbet som ambulanssjukvårdare.
Därför behövs kamratstödet
Särskilt Malmö har länge haft perioder av gängvåld, misshandel och skjutningar.
– Det var inte så länge sedan vi fick ta hand om knivskadade barn vid en utryckning. Det är klart att det berör en – men man måste gå in i rollen och jobba, göra det man ska och lämna över till sjukhuset. Känslorna får vi hantera senare, säger Göran Andersson.
Utvecklingen mot mer våld i samhället har varit ett av skälen till att bygga upp såväl kamratstödsverksamheten som samarbeten mellan räddningstjänst, polis, SOS och ambulans. De jobbar ofta tillsammans. Alla har de sina egna rutiner för kamratstöd efter allvarliga händelser och ibland genomför de även gemensamma sittningar.
Tomas Nyman är biträdande verksamhetschef för ambulansdistrikt 1 och 3. Han beskriver hur samhällsutvecklingens baksidor påverkar arbetsmiljön.
– Bristen på respekt mot blåljusorganisationer sticker ut. Det som skrämmer mig mest är att allt fler hotar och vill slåss när vi är ute för att hjälpa. Det går åt fel håll tycker jag, säger han.
Tomas Nyman menar att kamratstödet har blivit alltmer accepterat. Tidigare pratade de inte om känslor på samma sätt som nu.
– För oss chefer är det också en trygghet att våra medarbetare fångas upp snabbt och får stöd direkt efter allvarliga händelser, säger han.
För oss chefer är det också en trygghet att våra medarbetare fångas upp snabbt.
Tomas Nyman, biträdande verksamhetschef
Kamratstödjarna har fått utbildning i att hålla avlastande samtal, dels genom företagshälsovården, dels internt. Fortbildning sker också genom föreläsningar och när de tolv kamratstödjarna träffas några gånger per år. Då diskuterar de och delar erfarenheter med varandra. Alla fyra distrikt för ambulansen i Region Skåne för statistik över antal och vilken karaktär av händelser som har aktiverat kamratstödet. Allt detta används sedan som grund för kunskapshöjning och behov av prioriteringar framåt.
När något händer
I Suntarbetslivs verktyg Säkerhetsdialogen finns stöd för chefer att tala med medarbetare som varit med om en svår händelse, till exempel hot eller våld.
I Säkerhetsdialogen hittar du samtalsstöd:
