Samverkansavtal och friskfaktorer ger varandra draghjälp i att skapa en bra arbetsmiljö och välfärd med kvalitet. Nu finns ett nytt stöd för hur man kan gå tillväga med det på arbetsplatserna och i organisationen.
I nio av tio kommuner finns avtal mellan facken och arbetsgivaren om hur deras samverkan ska gå till. Samverkansavtalen kan se mycket bra ut på pappret. Men det är inte alltid det fungerar som tänkt, och då kan friskfaktorer bidra till att stärka samverkan.
– Att ha ett samverkansavtal innebär inte med automatik att man har en fungerande samverkan. En god samverkanskultur bygger på hur vi förhåller oss till varandra. Har man friskfaktorerna på plats bidrar det till att samverkan fungerar bättre, säger Christin Granberg, förhandlare på avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och Regioner.
Hon är med i ett stödteam för samverkan där det finns representanter för såväl facken som arbetsgivarna inom kommuner, regioner och kommunala företag.
En god samverkanskultur bygger på hur vi förhåller oss till varandra.
Christin Granberg, förhandlare på SKR
Nu finns ett stöd som visar hur samverkansavtal och friskfaktorer kan stärka varandra. Det är invävt i en guide för samverkan som stödteamet tagit fram. Syftet med guiden är att bidra till en väl fungerande samverkan, berättar Christin Granberg.
– Det finurliga är att när samverkansavtalet tillämpas i arbetet med friskfaktorer, så gynnar det båda två, säger Christin Granberg.
Starka samband mellan samverkansavtal och friskfaktorer
I guiden beskrivs sambanden mellan samverkansavtal och åtta friskfaktorer. Här kommer tre exempel ur guiden som visar hur sambanden ser ut:
Rättvis och transparent organisation
När samverkansavtal används finns goda förutsättningar att skapa en rättvis och transparent organisation. Till exempel får chefer, medarbetare, fackligt förtroendevalda och skyddsombud i dialogen i samverkan en gemensam bild av hur verksamhet och arbetsplats kan utvecklas på bästa sätt. Organisationens policys och rutiner är tydliga, kända och förankrade.
- Alla vet vad som gäller.
- Respekt för olika roller.
- Det är tydligt vem som har mandat att fatta beslut.
Delaktighet och inflytande
Förutsättningar som stärker delaktighet och inflytande för alla medarbetare:
- Det finns tid, utrymme och förutsättningar för meningsfull dialog.
- Olika mötesformer för att alla ska komma till tals och bli lyssnade på.
- Tydliga protokoll eller minnesanteckningar förs och är tillgängliga.
- Information och återkoppling via kända kanaler så alla kan komma väl förberedda till arbetsplatsträffar och samverkansgrupper.
Prioritering av arbetsuppgifter
En dialog inom hela organisationen skapar bra förutsättningar för att omfördela resurser i organisationen. Det blir lättare att prioritera och fördela arbetsuppgifter, och utveckla nya arbetssätt och rutiner.
- I dialogen identifieras och tydliggörs vad som är viktigt, brådskande eller kan utföras senare eller av någon annan.
- Arbetsmiljön blir bättre och tryggare. Ingen ska behöva vara utan stöd vid hög arbetsbelastning.
Passar alla – och särskilt samverkansgrupper
Det nya steget i guiden för samverkan passar alla, eftersom det visar hur alla verksamhetsfrågor har bäring på arbetsmiljön.
Har man en god samverkanskultur och friskfaktorerna på plats så mår medarbetarna bra och trivs på jobbet.
Jessica Olsson, ombudsman på Sveriges Lärare
Samverkansgrupper kan till exempel gå igenom guiden på sina möten. Samverkansgrupper finns på flera olika nivåer i organisationen, till exempel i en förvaltning. I samverkansgrupper sitter vanligtvis huvudskyddsombud, fackliga företrädare och representanter för arbetsgivaren.
Guiden innehåller även flera frågor som passar att diskutera i samverkansgruppen, till exempel den här:
Vilka faktorer arbetar ni med idag som både stärker en väl fungerande samverkan och arbetet med friskfaktorer?
– Största finessen är att arbetet med friskfaktorer blir en partsgemensam angelägenhet – båda parter driver på arbetet, och det gör de i samverkansgrupper, säger Christin Granberg.
I guiden finns även tips om stöd och inspiration från Suntarbetsliv.
– Vi ser det nya steget i guiden för samverkan som ett komplement till Suntarbetslivs utbud om hur man kan arbeta med friskfaktorer, säger Maja Todorovic, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.
– Väl fungerande samverkan är i sig en friskfaktor, för den gör att medarbetarna blir delaktiga, känner sig engagerade och mer involverade i verksamheten.
Vinsten med god samverkan
Kjell Silver är arbetsmiljöombudsman på Sveriges läkarförbund, och ingår också i stödteamet.
– Väv in friskfaktorerna i samverkansavtalet, och se samverkan som en given plats för att börja jobba med friskfaktorer, säger Kjell Silver.
Väv in friskfaktorerna i samverkansavtalet.
Kjell Silver, arbetsmiljöombudsman på Sveriges läkarförbund
Jessica Olsson, ombudsman på Sveriges Lärare, påminner om hur viktigt det är med en god arbetsmiljö när kommunerna ska möta kompetensutmaningen.
– Har man en god samverkanskultur och friskfaktorerna på plats så mår medarbetarna bra och trivs på jobbet. Då blir de goda ambassadörer för arbetsgivaren och väcker en attraktivitet för att arbeta inom offentlig sektor, som till exempel förskolor och skolor.
Guide om samverkan
Nu finns en guide om friskfaktorer för framgångsrik samverkan.
Den visar sambanden mellan samverkan och friskfaktorer och hur arbetet med friskfaktorer kan nå alla i en organisation.
