Den psykiska ohälsan ökar i Sverige. Nu behöver alla krafter hjälpas åt för att bromsa utvecklingen. Det menar man på SKL som nu tar initiativ till en så kallad Kraftsamling för psykisk hälsa. Organisationer och myndigheter bjuds in till samarbete.
– Vi behöver ett mer hälsofrämjande samhälle, ett som stödjer människor i att klara ett gott liv. Och vi behöver slå våra kloka huvuden ihop för att göra det.
Det sa Ing-Marie Wieselgren, projektledare på SKL och initiativtagare till projektet, vid ett möte dit hon bjudit in representanter för civilsamhälle, fackorganisationer och myndigheter. Mötet ägde rum på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) i Stockholm den 9 september.
Omkring 200 personer från 150 olika organisationer kom för att lyssna på utfrågningen av ett fyrtiotal specialister och volontärarbetare, i korta pass på fem eller tio minuter var.
Skola och arbete skyddsfaktorer
Flera av dem betonade möjligheten att fullfölja sin skolgång som en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot psykisk ohälsa.
– En skola tillgänglig för alla barn är en viktig förutsättning för att klara den psykiska hälsan, sa Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Som vuxen är arbete en lika viktig skyddsfaktor, menade bland andra Peter Munch af Rosenschöld från branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.
– Man mår bra av att arbeta. Men företagshälsorna behöver följa utvecklingen av den psykiska hälsan på arbetsplatserna, och gripa in mer aktivt när de ser att det går åt fel håll, sa han.
Alla måste få en plats
Alla klarar inte skolan eller ett arbete. Vi har byggt ett samhälle där många människor inte får plats idag, menade Anders Wahlberg, ordförande för Psykologförbundet.
– Vi tappar en del av våra medmänniskor. Men alla har rätt till en plats i samhället. Människor är olika, och vi måste anpassa oss till det, sa han.
Flera unga personer från volontärorganisationer var också inbjudna. De betonade rätten att få må dåligt utan att sjukdomsförklaras.
– Vi behöver prata mer om psykisk ohälsa. Ofta kan det räcka med ett samtalsstöd för att komma på fötter igen. Därför borde det vara enklare att få ett sådant stöd, sa Karin Schultz, generalsekreterare för organisationen Mind, som förebygger psykisk ohälsa genom att erbjuda medmänskligt stöd.
Behövs bredare grepp
Kraftsamling för psykisk hälsa är ett initiativ inom ramen för en överenskommelse som redan finns mellan SKL och socialdepartementet, kallat Uppdrag psykisk hälsa. Uppdrag psykisk hälsa går ut på att SKL stödjer kommuner och regioner i deras arbete med en bra hälso- och sjukvård inom området psykisk hälsa.
Ing-Marie Wieselgren, projektchef för Uppdrag psykisk hälsa, tycker det behövs ett bredare grepp på ämnet. Hon vill koppla ihop arbetet för en bättre psykisk hälsa med de 17 delmålen i Agenda 2030.
– Psykisk hälsa påverkas av så många delar av vårt samhälle. Det handlar om bra bostadsområden, ett arbetsliv där man mår bra, tilltro till politiker, förväntningar på livet – om hela livssituationen för människor. Det handlar om människovärdet, säger hon.
Den första träffen måndagen den 9 september gick över förväntan, tycker hon.
– Alla kom, och alla var väldigt positiva! Det finns ett tryck i det här, och en önskan om att bidra med sin del, säger Ing-Marie Wieselgren.
Nästa steg blir ett par workshops under hösten, där alla inbjudna organisationer får tillfälle att mer konkret föreslå vad som kan göras, på kort och lång sikt. Målet är en 10-årsplan för ett utvecklingsarbete tillsammans. Planen är tänkt att läggas fram redan i december.