Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras förmåga kan förhindra att de blir sämre.
Många sjukdomar och skador kan orsaka hjärntrötthet. Hjärntrötthet kan bli handikappande i vardagen eftersom man får en svår orkeslöshet och svårt att koncentrera sig och vara aktiv en längre tid. Det är inte en vanlig trötthet och åtföljs ibland av symptom som exempelvis ljus- och ljudkänslighet.
Inte bara för dem själva utan även för läkare och psykologer kan det vara svårt att bedöma hur mycket patienterna kan arbeta.
– Det kan också vara svårt att förklara läget för Försäkringskassan när arbetsförmågan ska bedömas, säger Birgitta Johansson, neuropsykolog på rehabmedicin och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon är ansvarig för det nystartade forskningsprojektet.
Viktigt att avgöra arbetsförmågan
Bedömningen av arbetsförmågan hos personer som lider av sådan trötthet är viktig. Den kan nämligen avgöra om de blir bättre eller sämre.
– Det gäller att de hittar en lagom nivå för arbete. Annars kan de även drabbas av psykiska besvär som ångest och depression, säger Birgitta Johansson.
Kan man hitta de här personerna tidigt och ge dem hjälp i form av exempelvis arbetsanpassning och psykologstöd så kan man förhindra att de blir sämre.
– Det tjänar alla på: arbetsgivaren, samhället och den enskilde.
Tillsammans med sitt forskarlag ska hon ta fram en användbar och pålitlig metod för att objektivt bedöma arbetsförmågan hos hjärntrötta. Istället för läkarens och patientens egna bedömningar bygger metoden på välkända och beprövade testinstrument.
Nyttigt verktyg för arbetsgivare
En sådan metod underlättar inte bara för läkare, psykologer och Försäkringskassan. Arbetsgivare kan också använda testen för att diskutera arbetsanpassningar.
– Det är ett sätt att inte bara i samtal fråga hur den anställde mår och vad han eller hon orkar med. Man kan ta resultatet och diskutera utifrån det vilka åtgärder och anpassningar som bör genomföras på arbetsplatsen. Sedan kan man följa upp med nya skattningar och se om det blir någon förbättring, säger Birgitta Johansson.
Metoden kan också användas inom företagshälsan.
– De kan göra upprepade skattningar för att följa upp rehabprocessen. Det vore jättebra om företagshälsan kan följa upp personer med hjärntrötthet på det viset och se hur arbetet bör anpassas.
En fördel med metoden är att testet kan upprepas när man vill och resultaten jämföras med varandra.
300 patienter deltar
Forskarna ska försöka få med 300 patienter i studien. De ska till lika delar bestå av personer med utmattningssyndrom, underfunktion i sköldkörteln och hjärnskada på grund av stroke eller olycka.
– Det är tre stora grupper som ofta drabbas av hjärntrötthet. De här tre patientgrupperna söker främst vård i primärvården där behovet av bättre sätt att bedöma arbetsförmågan är störst, säger Birgitta Johansson.
Resultaten från testen jämförs med uppgifter om hur personerna arbetat och fungerar i vardagen. På så sätt ska forskarna kontrollera att metoden är tillförlitlig.
