Så kan arbetsmiljön bli bättre i äldreomsorgen

30 mars 2020 Lästid: 5 min
Hemtjänstpersonal i samtal med äldre dam.
Stort engagemang men litet inflytande. Att kunna påverka sin arbetssituation, få tid för återhämtning och stöd från chefer och arbetskamrater lägger grunden till en bra arbetsmiljö i äldreomsorgen.

Foto: Gaetan Bally/TT

Äldreomsorgens arbetsmiljö behöver bli bättre. Det visar en stor tillsynsinsats som Arbetsmiljöverket gjort. Nu har arbetsgivare, fack och myndigheter haft en dialogdag om hur de tillsammans kan förbättra situationen.

Arbetsmiljöverket har under 2017-2019 gjort en nationell tillsynsinsats inom äldreomsorgen, både boenden och hemtjänst. Nästan nio av tio av de inspekterade fick krav på förbättringsåtgärder.

Det här är några exempel på hur man förbättrar arbetsmiljön i äldreomsorgen:

  • Skapar tydliga rutiner för det förebyggande arbetsmiljöarbetet
  • Ser till att arbetstagarna har kunskaper om arbetet och dess risker
  • Följer upp riskerna regelbundet
  • Ger stöd att prioritera vid resurs- och tidsbrist
  • Regelbundet kontrollerar arbetsbelastningen och risken för belastningsskador
  • Har rutiner för introduktion och kompetensutveckling
  • Uppdaterar checklistor för den digitala arbetsmiljön
  • Ökar antalet tillbudsanmälningar och förbättra rutinerna kring dem
  • Ser till att kemikalier hanteras säkert.

Satsa på kunskap om arbetsmiljöarbete

Porträtt på Peter Burman.Peter Burman är regionchef syd och projektägare på Arbetsmiljöverket.

– Jag hoppas att förbättringarna ska märkas i att arbetsgivarna blir bättre på att identifiera risker, bedöma, vidta åtgärder och följa upp. Men också att var och en av arbetstagarna ska uppleva en bättre organisatorisk och social arbetsmiljö, med en god balans mellan krav och resurser.

För att kunna nå dit behöver de anställda kunskap om arbetsmiljöarbete för att kunna vara delaktiga, och även de ansvariga i ledningarna behöver kunskap för att kunna ställa rätt frågor och följa upp, betonade han.

– Det är den yttersta ledningen som har den faktiska möjligheten att skapa förutsättningarna för en bra arbetsmiljö. Det är där man kan fatta de avgörande besluten, sa Peter Burman.

Så gör de där det fungerar bra

Arbetsmiljöverket besökte även verksamheter där arbetsmiljön var bra. Vad kännetecknar de arbetsplatserna?

De har rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet på plats

– De har rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet på plats, och ser till att arbetstagarna har de kunskaper som krävs för att kunna utföra arbetet på ett bra sätt. Det ger ganska mycket effekt när man har ordning på det i verksamheten.

Röster på dialogdagen

I samma veva som rapporten kom bjöd Arbetsmiljöverket in till en dialog om hur arbetsmiljön kan bli bättre. Deltog gjorde arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer, arbetsmarknadsdepartementet och andra aktörer.

Duggregn utanför källarfönstren, lysrör i taket och kaffe i termosar. Coronaviruset lurade i bakgrunden, ännu hade inga sammankomster blivit inställda.

Porträttbild på Björn Cardenas.En av de som deltog var Björn Cardenas, arbetsmiljöstrateg på fackförbundet Vision som har många medlemmar som är enhetschefer i hemtjänsten.

– Cheferna behöver bättre förutsättningar. De behöver avlastning och stöd, och rimligt stora arbetsgrupper, sa Björn Cardenas.

 

Porträttbild på Ann Georgsson.Från Kommunal deltog ombudsmannen Ann Georgsson. Hon tryckte på att statusen på äldreomsorgens yrkesgrupper behöver höjas.

– Det krävs bättre bemanning, kunskap, kompetens och yrkesutveckling, sa Ann Georgsson.

Heltid – en nyckelfråga

Kristina Folkesson, utredare på Sveriges kommuner och regioner, SKR, tog avstamp i deras arbetsgivarstrategi. I den ingår goda förutsättningar för chefer, men också att skapa en hållbar arbetsmiljö, och att heltid ska bli norm.

Porträtt på Kristina Folkesson– Omställningen från deltidsorganisation till heltid tar tid och är komplex att få på plats.

– Med den läggs en viktig grundstruktur som också ger bättre förutsättningar att hantera arbetsmiljörisker, sa Kristina Folkesson.

 

Rutiner som är lätta att förstå

Frågan om språkkunskaper bland medarbetarna kom också upp. Språkombud nämndes som ett bra stöd, men också vikten av att tänka på att kommunicera obyråkratiskt, så att så många som möjligt hänger med. En av de som lyfte språket var Kerstin Wrisemo, arbetsmiljöansvarig på arbetsgivarföreningen KFO.

Porträtt på Kerstin Wrisemo.Det är viktigt att rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet är konkreta och lätta att förstå, och ta till sig på arbetsplatserna, menade hon. Annars blir de bara tomma ord.

– Förklara i rutinerna vad som menas med att till exempel undersöka sin arbetsmiljö, föreslog Kerstin Wrisemo – och fick medhåll från många.

Foto Björn Cardenas: Stina Loman

Om tillsynsinsatsen

Arbetsmiljöverkets syfte var att minska sjukfrånvaron, arbetssjukdomar, belastningsskador och olyckor i äldreomsorgen.

Över 1000 arbetsställen blev inspekterade.

87 procent fick krav på att åtgärda brister i arbetsmiljön.

Här finns hela rapporten:
Riskfylld arbetsmiljö – utmaningar för framtidens äldreomsorg

Jobba med balansen mellan krav och resurser

Hitta balansen mellan krav och resurser – ta hjälp av gruppövningen Balanskollen! 

Med hjälp av den skaffar ni er en gemensam bild av vilka krav och resurser som finns hos er, och hur det påverkar er arbetsmiljö. Balanskollen är en del av Suntarbetslivs verktyg OSA-kollen.

Här hittar du Balanskollen!

Text: Anna Norrby