Den 1 juni startar Myndigheten för arbetsmiljökunskap upp sin verksamhet i Gävle. Arbetsmarknadens parter hoppas få tillgång till internationell forskning och stöd för praktiskt arbetsmiljöarbete.
Sedan Arbetslivsinstitutet lades ner för drygt tio år sedan har det saknats en aktör som samlar in och för ut forskningen inom arbetsmiljö.
– Det blev ett vakuum inom arbetsmiljöforskningsområdet när Arbetslivsinstitutet lades ner, säger Alicia Lycke, Vårdförbundets arbetsmiljöstrateg.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap (MynAK) kan underlätta övergången från forskning till populärvetenskap och konkreta verktyg för bättre arbetsmiljö, konstaterar Ned Carter, som har hand om allmänna arbetsmiljöfrågor på SKL.
– Vi är väldigt glada för att myndigheten nu kommer till. Vi har medverkat i utredningen bakom den och de har en efterlängtad uppgift att ta in och sammanställa forskning. Det har inte varit lätt för arbetsmarknadens parter att få reda på vad som sker inom arbetsmiljöforskningen, särskilt inte internationellt, säger Ned Carter.
Ska sprida forskningsresultat
Myndigheten ska sprida forskningsresultat och forskningsinformation som kompletterar det som parterna gör via AFA Försäkring.
– Vi har en avtalsfinansierad forskning, men det finns ju mycket annan forskning om arbetsmiljö. Den nya myndigheten får ett övergripande ansvar för att samla in och föra ut all forskning inom området. Det blir bra, säger Peter Larsson, ombudsman på Kommunal med ansvar för arbetsmiljöfrågor.
Han hoppas också att de kommer att samarbeta med parterna.
– Jag hoppas att de inte bara bedriver ett ensidigt informationsarbete utan tar tillvara våra kunskaper och erfarenheter.
Ska övervaka och utvärdera
Förutom att samla och sprida forskning ska den nya myndigheten övervaka och utvärdera arbetsmiljöpolitiken. Den ska också ta ansvar för att forskningen omsätts i praktiskt arbetsmiljöarbete.
För det uppdraget har Myndigheten för arbetsmiljökunskap en budget på 18,5 miljoner kronor för 2018 och ett förväntat anslag på 35 miljoner kronor per år när verksamheten satt igång. Myndigheten beräknas få ett tjugotal anställda.
– Det är rätt mycket de ska göra med en begränsad budget. För ett så pass viktigt område som arbetslivet och sjukfrånvaron så är det en relativt liten investering, konstaterar Ned Carter.
Som jämförelse kan nämnas att Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, som samlar in forskning om vården och övervakar dess effektivitet, hade ett anslag på 83 miljoner kronor år 2017.
Stöd för praktiskt arbete
Den nya myndigheten sätter dock fokus på arbetsmiljöfrågor. Den blir också ett stöd för parternas praktiska arbete med arbetsmiljön. Det är ett arbete som de har intensifierat efter den gemensamma avsiktsförklaring för friska arbetsplatser som parterna undertecknade i augusti 2016.
– Vi vet att det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är eftersatt på många arbetsplatser och att många yrkesgrupper idag har alldeles för hög arbetsbelastning. Därför är det extra viktigt med tillgång till ett kunskapscenter där allt som arbetsgivare kan behöva i sitt arbetsmiljöarbete finns att hitta, säger Cyrene Martinsson Waern, ombudsman och arbetsmiljöexpert på Lärarförbundet.
Arbetsmiljöfrågan har nu fått en röst, menar Alicia Lycke.
– Att vi har höga sjuktal behöver lösas med bättre kunskap om arbetsmiljö, och att den kunskapen omsätts. Det kan den nya myndigheten hjälpa till med, säger hon.