Malin Lohela Karlsson, ekonom och medicine doktor på Institutet för miljömedicin och på Karolinska institutet i Stockholm.

Tjäna pengar på bra arbetsmiljö

Produktionsresultat och anställdas upplevelse av arbetsmiljön – hur pass mycket hänger det ihop? Forskaren och ekonomen Malin Lohela Karlsson har koll på det.

Folk som trivs på sina jobb och med sin arbetsmiljö; det är en fördelaktig kombination. För både individ, arbetsgivare och samhälle. Men hur pass bra är den?

”Det är ju bara subjektiva uppfattningar och behöver inte ha så mycket med verkligheten att göra.” Det finns arbetsgivare som först har sagt så om en specifik del av en medarbetarenkät som handlar om produktionsbortfall, där de anställda själva får skatta hur eventuellt upplevda arbetsmiljöproblem påverkar deras produktivitet.

Men när arbetsgivare får höra vad skaparen av den här delen av enkäten har att komma med rent konkret – forskaren, med dr och ekonomen Malin Lohela Karlsson på Institutet för Miljömedicin och Karolinska Institutet i Stockholm – ja, då brukar de ändra uppfattning.

Hon fokuserar på produktionsbortfall, en unik inriktning inom svensk arbetsmiljöforskning. Och en högst påtaglig del av en verksamhet. Vare sig det gäller tjänster eller produkter.

Talande siffror

Ett genomsnittligt produktionsbortfall för en person som upplever arbetsmiljöproblem på jobbet ligger på 30 – 40 procent. Per arbetad timme. I snitt blir det mellan 12 till 16 timmars bortfall i veckan. Per person.

En individ som upplever arbetsmiljöproblem skattar att det påverkar den egna arbetsprestationen mer än vad hälsoproblem gör. Ännu mer negativ effekt på prestationen har en kombination av arbetsmiljö- och hälsoproblem, visar Malin Lohela Karlssons forskning.

Den här kombinationen är med andra ord dyrast för arbetsgivaren. Näst dyrast är en person som ”bara” upplever arbetsmiljöproblem och minst dyrast här är en anställd med enbart hälsoproblem.

Och då är frågan: hur mycket måste arbetsgivaren sälja eller få in för att kompensera den här typen av förlust? Det finns en ekvation för det också, som Malin Lohela Karlsson har tagit fram.

Om man som anställd upplever att ledarskapet är rättvist, att olika arbetsroller är tydligt definierade och det råder jämlikhet på jobbet – ja, då minskas produktionsbortfallet hos den som upplever arbetsmiljöproblem. Det här kan tolkas som skyddande faktorer, enligt Lohela Karlsson.

Genom att samköra produktionsresultat med svar från medarbetarenkäten, kan alltså arbetsgivaren tydligt se vad det kan kosta att ha arbetsmiljöproblem i sin verksamhet. Få konkreta siffror på det. Men att bara ringa in problemen är ju sällan tillräckligt.

Få veta vad som fungerar

– Arbetsgivare vill och behöver få veta vilka insatser som kan vara effektiva för just deras arbetsplats, säger Malin Lohela Karlsson. Vi behöver bli bättre på att tala om vad de kan göra.

Just nu söker hon efter arbetsplatser med mer än 500 anställda – företag, myndigheter och organisationer – som vill vara med i en studie som hon och några forskarkollegor startar i höst, med stöd från AFA Försäkring.

Syftet med projektet är att ta fram en modell så att verksamheter ska kunna beräkna den ekonomiska nyttan med att ha en god arbetsmiljö och utvärdera effekten av olika insatser. En central del i det arbetet är att jämföra svar från anställda och chefer med produktionsresultat.

2016 beräknas studien vara färdig och då ska verktyget med beräkningsmodell vara klart för användning ute på fältet.

Tillsammans istället för uppifrån och ner

– De anställda behöver alltid få vara med och diskutera vad som behöver göras på arbetsplatsen, betonar Malin Lohela Karlsson. En ledning som bara beslutar om åtgärder utan att ta in de anställdas idéer och åsikter, det fungerar inte. Arbetsgivare och anställda behöver ta fram handlingsplaner tillsammans. Och handlingsplaner behöver vara utformade så att de kräver just handling och uppföljning, annars riskerar de att bli hyllvärmare.

Arbetsmiljöforskare och ekonom – varför det? I tonåren arbetade hon extra i butik där arbetsmiljö och ledning lämnade mer att önska. Där någonstans började hennes intresse för just arbetsmiljö. Men hon valde att utbilda sig till ekonom, ett yrke med många möjligheter till variation. Hon jobbade flera år som konsult och fick genom det testa på olika arbetsmiljöer. Plötsligt såg hon en annons om en doktorandtjänst inom arbetsmiljö.

Och idag, åtta år senare, använder Malin Lohela Karlsson sin ekonomiska kunskap fullt ut för att ge oss verktyg för en bättre arbetsmiljö.

Text: Marie Eriksson, 11 augusti 2014

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Sjukhus med koll på medarbetarnas hälsa

Två gånger per år gör cheferna på medicin- och akutverksamheten på Mölndals sjukhus hälsogenomlysningar, med stöd av HR och företagshälsovården. Då skapar de sig en bild av medarbetarnas hälsa. Genomlysningarna…

Anpassa arbetet med dialog

Alla arbetsgivare har ett ansvar enligt lag att anpassa arbetet för medarbetare som riskerar att bli sjukskrivna, och för sjukskrivna som ska tillbaka i arbete. Men hur gör man? Nu…

Rektorerna i Vårgårda tar hjälp av Chefoskopet

Chefoskopet kan bli första steget mot en förändring - det menar rektorn Thomas Stenseker Larsson. I Vårgårda har han och hans kollegor använt Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet för att kartlägga sin…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

”Vi vill rusta chefer”

Det går att rusta chefer, så att de kan förebygga psykisk ohälsa hos sina medarbetare. Till stor del handlar det...