Inrätta ett nytt nationellt centrum för arbetsmiljö som samlar forskningen och övervakar arbetsmiljöpolitiken. Det föreslår en färsk statlig utredning. Förslaget överensstämmer i stora drag med vad arbetsmarknadens parter önskat.
Sedan Arbetslivsinstitutet lades ned 2007 har det saknats en svensk institution som samlar kunskap och forskning om arbetsmiljö. Därför beslöt regeringen förra året att utreda frågan. De flesta europeiska länder har nationella centrum för arbetsmiljöforskning.
– Uppdraget har inte varit att återupprätta Arbetslivsinstitutet utan att komma med ett förslag för det hål jag uppfattar har funnits sedan institutet försvann, sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vid en pressträff när slutbetänkandet presenterades den 28 mars.
– Det finns mycket forskning om arbetsmiljö, men den har svårt att nå ut och det är svårt att få en överblick över den. Därför behöver vi något som samlar och förenar, säger utredaren Maria Stanfors, till vardags professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet.
Hon berättade om slutbetänkandet vid ett seminarium den 5 april. Träffen anordnades av den svenska Ilera-föreningen, International Labour and Employment Relations Association, som har ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen i Sverige och internationellt med FN.
Önskemål från parterna
Ett sådant kunskapscentrum har länge funnits på parternas önskelista.
SKL vände sig i mars 2013 – tillsammans med LO, Saco, TCO, Svenskt Näringsliv med flera – till den dåvarande regeringen och efterfrågade ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö. Önskemålet var en institution som till stora delar överensstämmer med den nya utredningens förslag.
– Jag är glad att det blir av. I grova drag är det vad vi och andra arbetsmarknadsparter önskade oss när vi skrev till regeringen i frågan, säger Ned Carter, arbetsmiljöexpert på SKL.
– Det är jättebra att det äntligen finns ett sådant här förslag. Sedan Arbetslivsinstitutet försvann har vi väntat på att något ska hända vid varje budgetproposition och våra medlemmar har skrivit motioner om det här vid varje kongress, säger Yeshi Wondmeneh, utredare på Kommunal.
Ska övervaka politiken
Det nya centrumet föreslås bevaka och sammanställa kunskap från forskning om arbetsmiljö. I uppdraget ingår att kartlägga svensk arbetsmiljö och trender i arbetsmiljön samt sprida sådan forskningskunskap som kan användas i arbetsmiljöarbete.
Dess andra stora uppgift blir att övervaka och utvärdera den svenska arbetsmiljöpolitiken. Enligt utredaren Maria Stanfors finns en allt större efterfrågan på att mäta och värdera effekter av politik, inte minst inom arbetsmiljöområdet.
Hon jämför med andra organisationer och myndigheter som enligt henne gör detta på ett lyckat sätt. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Ifau, och Inspektionen för socialförsäkringen är två exempel som hon lyfter fram.
Tar över uppgifter från andra
Fast det inte finns någon samlande organisation för kunskap om arbetsmiljö arbetar många organisationer och myndigheter inom området: Arbetsmiljöverket, Ifau, Forte, arbetsmiljökliniker, Prevent och Suntarbetsliv med flera.
Det nya centrumet föreslås ta över vissa uppgifter som idag ligger på andra. Utredaren vill till exempel att centrumet övertar de så kallade evidensbaserade riktlinjer för företagshälsovården som idag tas fram av Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Riktlinjerna är råd och rekommendationer för att arbeta på ett effektivt och vetenskapligt sätt med exempelvis ryggvärk eller psykisk sjukdom ute på arbetsplatser.
Föreslås bli myndighet
Maria Stanfors tror att ett nationellt arbetsmiljöcentrum ger en mer kunskapsstyrd arbetsmiljöutveckling och träffsäker arbetsmiljöpolitik. Hon föreslår att det i första hand blir en egen myndighet, i andra en egen inrättning vid Stockholms universitet. LO och Saco förespråkar också en myndighet. SKL har ännu inte hunnit ta ställning till förslagets detaljer.
Budgeten för det nya centrumet – som föreslås heta Nationellt arbetsmiljöcentrum – ska enligt förslaget ligga på 45 miljoner kronor per år.
Slutbetänkandet innehåller inga förslag om nya lagar eller lagändringar och behöver därför inte passera riksdagens så kallade lagråd. Regeringskansliet uppger att de redan börjat arbeta med utredningens förslag.