Det blir fler värmeböljor i Sverige och andelen värmekänsliga i arbetslivet ökar. När sommarvärmen är på väg in är det dags att tänka på riskbedömning av arbete i varma miljöer och förebyggande åtgärder för dem som är utsatta.
Värme är inte bara ett problem för dem som arbetar i uppenbart varma miljöer, som brandmän. Vid en värmebölja kan höga temperaturer bli ett arbetsmiljöproblem även för dem som jobbar på kontor eller inom vården.
– Även kontor kan bli värmefällor om luftkonditioneringen inte klarar av det, säger Kalev Kuklane, universitetslektor vid institutionen för ergonomi och aerosolteknologi på Lunds universitet.
Han deltog vid ett seminarium på AFA Försäkring 13 juni 2017 om arbete i varma miljöer. Vid seminariet presenterades de färska kunskapsöversikterna “Värmestress i arbetet” och “Värmebelastning i arbetet vid nedsatt hälsa”. Översikterna finns från och med augusti för nedladdning på Arbets- och miljömedicin i Göteborg.
Klimatförändringar ger mer värme
Under heta dagar är det inte bara fler äldre som dör, fler blir också sjukskrivna. Fyra gånger så många var sjukskrivna den varma sommaren 2010 som under den svalare sommaren 2015.
– Statistiken visar att det blir fler värmerelaterade sjukdomsfall och frånvaro från arbetet vid värmeböljor, säger Kalev Kuklane.
“Värmeböljor blir troligen vanligare i Sverige i framtiden”, skriver SMHI på sin hemsida och hänvisar till forskning som tyder på att det är ett ökande väderfenomen hos oss. Samtidigt får vi allt fler kroniskt sjuka och äldre i arbetslivet. Båda grupperna är extra värmekänsliga.
Viktigt att göra individuell bedömning
Det är först vid temperaturer över 25 grader som värmen blir ett problem. Men det beror också på hur känslig man är, hur mycket vätska man får i sig och hur fysiskt arbete man utför. Dessutom beror det förstås även på hur man är klädd – till exempel på om man behöver ha varma skyddskläder på sig under arbetstiden.
– Det är en viktig uppgift för företagshälsovård och andra att göra en individuell bedömning, säger Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Lunds universitet.
– Det handlar om att bedöma individuellt, men också om att få en ökad förståelse för värmebelastning.
Om det saknas luftkonditionering och blir en värmebölja menar Bengt Järvholm att man bör göra en riskbedömning även för dem som jobbar på kontor.
Sjukdomar ökar utsattheten
Det tar upp till tio dagar för kroppen att anpassa sig till hög värme. Det är sällan värmeböljor i Sverige är så långa så vi hinner i allmänhet inte bli tåligare medan de pågår. Människor med hjärtkärlsjukdom, diabetes, njursjukdom, svår KOL, fetma och neurologiska sjukdomar är extra känsliga för värme. Detsamma gäller andra sjukdomar som är vanliga i arbetslivet, till exempel MS, multipel skleros. Psykiska problem kan förvärras under värmeböljor.
Värme påverkar inte bara hälsan och välmåendet. Tankeförmågan och orken begränsas dessutom i hög värme. Det gör att man arbetar sämre och kan fatta dåliga beslut.
– Här finns ett stort och viktigt område för förebyggande arbete, säger Bengt Järvholm.
Många faktorer spelar in
Till hjälp i riskbedömningen finns olika metoder som WBGT, Wet Bulb Globe Temperature, och PHS, Predicted Heat Strain, för att avgöra hur högt värmepåslaget är. Enligt Kalev Kuklane och Bengt Järvholm är dock individuella faktorer till stor del avgörande:
- Äldre tål värme sämre.
- Vissa sjukdomar gör att man har sämre värmetålighet.
- En del läkemedel höjer kroppstemperaturen och minskar förmågan att tåla hög värme.