Nu är höstens omgång av arbetsmiljökonferensen Gilla Jobbet igång! Premiären hölls i Luleå och därifrån går turnén vidare söderut genom landet.
Gilla Jobbet är en stor arbetsmiljökonferens för både arbetsgivare och arbetstagare, som har arrangerats återkommande sedan 2012. I våras hölls en stor konferens i Stockholm, och nu under hösten har Gilla Jobbet dragit ut på turné. Första stoppet hölls i Kulturens hus i Luleå den 13 oktober.
Här hade ungefär 250 norrbottningar samlats för att lära sig, inspireras, mingla och dela kunskap. Fördelade på tre stora salar fanns femton seminarier att välja mellan, om allt från kriser till vikten av rörelse.
Här bjuder vi på ett litet smakprov från några av seminarierna:
Sexuella trakasserier – inte en individfråga
– Det viktigaste är att definiera sexuella trakasserier som ett arbetsmiljöproblem. Det är ett kollektivt och inte ett individuellt problem.
Det sade Paula Lejonkula, konsult och expert inom mångfald och diskriminering, under ett seminarium om sexuella trakasserier.
Sexuella trakasserier kan definieras som agerande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, anspelningar, sms och bilder av sexuell natur.
Sexuella trakasserier regleras i både arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen. Arbetsgivaren måste förebygga, riskbedöma, utreda anmälningar som kommer in, sätta stopp och förhindra att det händer igen.
– Ni behöver kunskap på arbetsplatsen; gärna förmedlad i form av interaktiva workshops. Det är mycket bättre än rena föreläsningar, när det gäller att förändra ett beteende.
Över huvud taget, sade Paula Lejonkula, är dialogen viktig – vi behöver avsätta tid för att prata med varandra om de här frågorna. Och så en sak till:
– I allt detta är ledarskapet väldigt viktigt.
Ledarskapet viktigt i kriser
En annan talare som tog upp vikten av ledarskap var psykologen Ellinor Eriksson, som höll ett seminarium om ledarskap under kris.
– Behovet av ledarskap ökar drastiskt under en kris. Och då kan man inte hyra in ledarskap utifrån, utan chefen måste själv hantera sin grupp. Målet med det som chefen gör är att minska medarbetarnas stress.
Kriser kan vara allt från personliga till arbetsplats- organisations- eller samhällskriser.
För en ledare under en kris gäller fyra principer:
- Ansvarsprincipen: samma person som vanligt ska vara ansvarig
- Likhetsprincipen: organisationen ska vara så lik den vanliga som möjligt
- Närhetsprincipen: hantering av krisen och kommunikation ska hållas så nära medarbetarna som möjligt
- Försiktighetsprincipen: gör hellre för mycket än för lite, när det gäller att ta hand om medarbetarna till exempel
– Ledarskapet blir som ett paraply över medarbetarna, som skyddar dem mot kaos.
Lär er av incidenter och tillbud
Kriser är som tur är ganska ovanliga, men desto vanligare är det med incidenter på arbetet. För att kunna lära sig av allt som händer och skapa en säkrare arbetsplats är det viktigt med incidentrapportering.
Louise Godeau, kund- och projektansvarig på Afa Försäkring, berättade om deras system för incidentrapportering: IA.
– Idag arbetar en miljon svenskar på företag och organisationer som använder IA. Det kan heta en massa olika saker eftersom det finns branschanpassade varianter: KIA, RIA, ELIA och så vidare.
I systemet kan man rapportera incidenter; alltså sådant som har hänt – men också tillbud; alltså sådant som nästan hänt. Men systemet är större än så, här kan man även samla till exempel riskobservationer, färdolycksfall, arbetssjukdomar och kränkningar. Här kan man även samla skyddsronder och checklistor.
– Vi rekommenderar dock att inte börja med allt på en gång. Börja med incidenter och tillbud och ta in mer och mer när ni blir varma i kläderna.
Idag arbetar en miljon svenskar på företag och organisationer som använder IA
Fördelen med att ha allt samlat är att det är lätt att se statistik – som man även kan jämföra mot andra i samma bransch. Användare kan få påminnelser när det är dags för till exempel en skyddsrond eller när det är dags att följa upp en fråga.
– Tanken med systemet är att när allt är samlat så är det inget som faller mellan stolarna.
Vinsten med rörelse och variation i arbetet
En av dagens sista talare var forskaren Charlotte Wåhlin, som höll ett föredrag om vinsten med rörelse och variation i arbetet.
Hon berättade att även om hård fysisk träning också är bra, så är den inte allt. Att ta en lunchpromenad eller lite pinngympa under arbetsdagen är nog så hälsosamt.
– Det är häftigt att se att vardagsrörelsen har så stor effekt som den har. Den bidrar till både ett ökat välbefinnande och förebygger ohälsa. Men det är ändå en utmaning att få till det.
En annan utmaning är belastning på jobbet. Det kan handla om tunga lyft, men också om ensidiga rörelser eller till exempel handintensivt arbete.
Nyckeln till framgång i allt detta är att gifta ihop hälsofrågorna med arbetsmiljöarbetet, säger hon.
– Följ det klassiska SAM-hjulet och få in de här frågorna också. Prata om vad som funkar och bygg på det. Och se till att hålla arbetsmiljöpolicyn avdammad.
