Gilla Jobbet är arbetslivets smörgåsbord av inspiration, fakta och tips. Årets upplaga gick i pandemins tecken, och handlade om vad vi har lärt oss av ett och ett halvt år med corona.
Den stora arbetsmiljökonferensen Gilla Jobbet var i år – liksom förra året – digital. I en tv-studio med grå och lila toner presenterade ett pärlband av forskare och praktiker sina lärdomar från pandemiåret.
– Förmågan att kunna improvisera har varit en nyckelfaktor. Men för att kunna improvisera så måste byggstenarna finnas.
Det sade Mattias Elg, professor vid Linköpings universitet. Han var först ut bland talarna, och pratade om vad vi har lärt oss av pandemin.
En av de byggstenar som måste finnas på plats är digital teknik och förmågan att använda den, menar han. En annan är väl fungerande samarbeten: både facklig samverkan och andra sorters samarbeten på arbetsplatsen.
De som har haft det på plats har också klarat den snabba omställningen bäst. Det tycker han att alla arbetsplatser kan ta med sig in i framtiden
– Vi formar vår framtid nu tillsammans. Nu har vi chansen att bygga bättre samarbeten och långsiktiga relationer.
De som var på plats
Daniel Lundqvist och Cathrine Reineholm, lektorer vid Linköpings Universitet, har studerat de yrkeskategorier där man inte kunnat arbeta hemifrån. Skola, vård och omsorg och räddningstjänst bland annat.
De berättade om vad de här yrkeskategorierna tar med sig in i framtiden:
- Förbättrade rutiner för säkerhet och hygien
- Betydelsen av rutiner och uppdaterade arbetsmiljödokument
- Fördelar och nackdelar med digitala möten
- Erfarenheter av hur krisledning och krishantering fungerar (och inte fungerar)
- Synliggjorda brister i arbetsmiljön
Men många har haft det tufft under pandemin.
– Vi får vara medvetna om att vi inte bara har en vårdskuld nu efter pandemin, utan också en arbetsmiljöskuld. Många har jobbat hårt, och kanske varit med om traumatiska händelser. Många har upplevt ensamhet, även om de har varit på plats på jobbet. Man har ju inte kunnat umgås som vanligt, sade Cathrine Reineholm.
Hon menar att allt det här är saker som arbetsgivaren behöver ta tag i nu – och man måste vara medveten om att det kommer att ta resurser i anspråk.
De som jobbar hemma
Lena Lid Falkman, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, pratade istället om dem som jobbat hemma under pandemin – och som kanske fortfarande gör det. En stor del av arbetet för många som jobbar hemma är digitala möten.
Hon säger att en sak som man har lärt sig mycket under den här tiden är digitalt samarbete. Och hon har ett tips för att det ska fungera:
– Kommunicera om kommunikationen. Inventera era kanaler och bestäm er för hur ni använder dem. Och hjälp varandra med mejlhanteringen genom att tydligt skriva i ämnesraden vad mejlet gäller och vad man vill att mottagaren ska göra.
Kommunicera om kommunikationen
När många arbetar hemifrån har det också blivit tydligt att det är viktigt att separera arbete och fritid.
– Bestäm var du ska jobba, när du ska jobba och hur du skiljer på jobb och ickejobb. För någon kanske det handlar om att ta på sig jobbyxor, och för en annan handlar det om läppstift – eller att ta en promenad innan jobbet. Bestäm vad som gäller för dig.
Friskfaktorer för starka organisationer
Sist ut bland dagens talare var Ann-Sofie Karlsson, tidigare chef för Resursteamet inom Suntarbetsliv. Hon pratade om hur man kan använda friskfaktorer för att skapa starka, stabila och robusta organisationer, som klarar av kriser.
Totalt finns det åtta friskfaktorer, som kännetecknar välmående organisationer. Det är till exempel:
- Ett närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap.
- Delaktighet och möjlighet att påverka beslut.
- En välutvecklad kommunikation och feedback.
Genom att förstärka dem förstärker man det som fungerar i organisationen. Och det behöver inte vara svårt.
– Gräv där du står. Vad är det som vi gör bra, och vad är det vi vill värna? Det som fungerar har ju inte kommit till av en slump. Arbeta vidare med det.
Naturligtvis ska man även arbeta med och åtgärda risker i arbetsmiljön.
– Men det är lättare att ta hand om riskerna, när vi har friskfaktorerna på plats.